örre, som är en sorts reformer, fast nagot ljum, höll
ett kort och obetydligt tacksägelse-tal. Den sednare
utvecklade däremot sina genomgripande radikala förslag.
Reformen vore ofulländad, så länge icke kyrka, cor-
orationer, magistracy etc. voreroformerade; men framför
allt borde Ofverhuset (i fall man skulle behålla denna
leksak) beröfvas sin magt att skada, d. v. s. dess veto
skulle blott en gång hindra ett beslut af folkets ombud;
andra gånsen skulle ett dylikt blifva lag. Styrelsen
måste mera komma i folkets egna händer. Folkets för-
svarare vore ännn en ringa minoritet i underhuset; den
reformerande majoriteten ville blott gå så långt, som er-
fordrades för att få embeten o. d.
Hr. Hume gjorde den anmärkningen, som man aldrig wil!
besvara, emedan man icke kan: Tories hade spått, att
katolikernas emancipation, Testactens uphäfvande, Re-
formbillen o. d. åtgärder; i fall de ginge igenom, skul-
le ovillkorligen och genast åtföljas af allmän förstörelse;
och likväl hafva de icke förosakat någon olycka, en-
dast nytta. —Lordernas hus ville H. icke uphäfva, men
göra ansvarigt och fråntaga det dess ofverdomare-befatt-
De på förmiddagen ankomne utländska poster med-
förde tidningar från Paris af den 18, från London af
den 20, samt från Hamburg af den 24 November.
Spanien.
(Underrättelser i franska blad till den 12 November
och i engelska till den 15). Journal des Debats
för den 18 gör en resume af de sista krigshän-
delserna och en ganska gynnande målning af pretendentens
arm och belägenhet, hvarföre Debats uppmånar och
önskar, att det stora skriket om patriotism och an-
strängningar måtte realiseras, ty ganska betydliga kraf-
ter erfordras, för att omintetgöra pretendentens planer.
Tmedlertid berätta andra blad, att denna realisation
verkligen är förhanden, och att man väntar att innan
årets slut se de 100,000 männen fulltaliga och equipe-
rade. Enligt Debats och andra ministeriella blad skul-
le Cordova hafva nödgats den 12 gå från Vittoria till
Pampluna, med 8000 man, för att hindra carlisternas
inträngande i Arragonien. Direkta tidningar från nor-
ra Spanien af sednare datum veta dock ingen ting om
en dylik marche till Pampluna, hvarföre den tills vi-c
dare torde få anses apokryfisk. — Föreningen med
Evans synes ändtligen bekräfta sig. Don Carloss
General Eguia skall hafva brutit upp mot Bilbao, för
att under Engelsmännens frånvaro bemägtiga sig sta-
den... — I Catalonien synas Carlisterne icke vara talri-
ka eller ämna företaga några hufvudsakliga bedrifter. Den
Algierska främlinglegionen, under Öfverste Conrad, har
gjort dem något afbräck, i det han slagit Ros dEroles
vid Puebla och satt 300 af hans folk ur aktivitet. I
Catalonien, der tidningarne icke äro, såsom i Madrid,
underkastade censur, är man icke just nöjd med Men-
dizabalska styrelsen och har gjort föreställningar mot
den orättvisa tillåtelsen att köpa sig fri från konskrip-
tion. Drottningens, ordentligen besoldade, arm der
i provinsen stiger till 50,000 man. Carlisterne lära
sakna anförare, hvarföre de skickat deputerade till pre-
tendenten att begära en. Han skall först hafva tänkt
att gå dit sjelf, men sedan ändrat beslut. —
Den 12 Nov. skall vid Behobia en liten träffning hafva
agt rum, om hvilken man icke har någon annan un-
derrättelse, än att ett par tjog Carlistiska kulor flugit
öfver Franska gränsen, så att en Fransk officer blifvit
blesserad. Behobias kanoner begynte då spela på Car-
listerne, som genast sprungo sin väg. -— 3000 man
till fot och 300 tll häst från Andalusien hade inträffat
i Valencia och förenat sig med dess truppar. Förmod-
ligen var detta anledningen, att Carhstchefen Serradon,
som i Lucena med 2500 man höll 200 Christinska
nationalgardister inneslutna, måst förfoga sig bort.
Om politik och styrelseåtgärder höres ingenting från
Spanien med denna post.
Frankrike.
Kejsar Nicolai bekanta tal i Warschau fortfar att till-
ägna sig en ansenlig del af Pariserpressens uppmärk-
samhet, ehuru andra ämnen af interesse ej felas, såsom
den åter upptagna rättegången mot Aprilfångarne, in-
steuktionen i Fieschis process och förhållanderne till
Förenta Staterne. Journal des Dåebats belyser allt-.
jemt besagda tal, ungefär i samma stil som den bör-
jade, och ännu hade ingen af de ministeriella bladen
gjort mine af att ge PDebats dementi. Hertigen af
Broglie yurar naturligtvis i salongerne och de diplo-
matiska kretsarne, att regeringen är helt och hållet
främmande för Dedats utgjutelser; men Engelska blad
tro sig med visshet veta, att denna tidnings recension
af det Kejserliga talet flutit ur Hr Thiers penna. An-
dra åter tillskrifva densamma, Marc Girardin. I alla
fall är sjelfva factum högst märkvärdigt, att en tidning,
mL sr Tr
