Baskiska folkets moraliska och fysiska förhållande ännu flera omständigheter, hvilka utomordentligt föröka dessa orsaåers: inflytelse. Det ges intet land i Europa, hvarest den katholska vidskeppelsen oförsvagad bibehållit sig i sådan renhet och styrka, som i Spanien, och intet, hvarest denna läras stora ändamål: nemligen den högsta möjliga stegring af presterskapets inflytande och dess välde öfver folkets lefverne och tankar, med sådan framgång blifvit uppnådt. I Spanien hafva alla krafter samverkat till detta ändamål: klereciets ihärdighet, lagarnas stränghet och de styrandes hersklystnad. För att betrygga detta ändamål, har folkets moraliska tillstånd alltid med sorgfällighet bevakats, och hvarje folkandans böjelse, hvarje förändring deri noggrannt blifvit observerade. Anda intill våra dagar har hvarje religiös ljusstråle undanhållits genom den andliga domstolens skräckvälde. Till och med-nästan hvarje gren af den profana lärdomen utestängdes, emedan man fruktade att den kunde upplysa sinnena, och sålunda slutligen skaka kyrkoväldets system. Men i samma förhållände, som den katolska vidskeppelsen herrskar i Spanien mer än i något annat land, är ock dess magt större i Biscaya än i någon annan provins. . De gamla, djupt inrotade plägsederna, och hvarje från förfädren, ärfdt bruk, gifver äfven de : reliiösa ceremonierna och. institutionerna, såsom en del af folk-sederna, härstädes en aldeles egen kraft, under ..det att tillika de lokala minnena, som äro fästade vid deras berg och dalar, samt den lefvande traditionen, som lifvar och stärker hvarje känsla, gifver folkets öfvertrö en sådan magt och energi, att till och med i detta vidskeppliga land ingen annan provins kan i sådant hänseende jemföras med de -Baskiska. Det andliga, såväl ordensklereciet som det verldsliga, utgör en ; del, och ingen oväsendilig, af Biscayas vördnadsbjudande institutioner. Dess klosters legender äro sammanflätade med dess traditioner och folksagor, och dess munkordnar med dess forntids historia. I ett okultiveradt samhällstillstånd, såsom detta, hvarest -vidskeppelsen icke har att kämpa med de passioner, hvilka fostras af invecklade interessen, mildras och uppvägas dess olägenheter af mycket. Den Romerska kyrko-disciplinen, jemte klostrens och stiftens rika dotation, gifva armodet i dessa ofruktbara trakter, kläder och underhåll. Utom munkarne skulle detta lands tillstånd vara ytterst eländigt, Att aflägsna sandaler och kåpa, vore att göra de fattiga innevånarne helt och hållet till tiggare. Kapusinerns mörka gestalt hör nästan lika så nödvändigt till sceneriet i en Biscayisk bergstrakt, som det gamla slottet; denna i skuggan framskridande figur, är en lika så väsendtlig beståndsdel af en. dylik målning, som dess ruiner och fornlemningar. . I denna lösliga samhällsform behöfs ett band, en konstrik väfnad, för att fylla rummet af dessa förbindelser, som i ett mera mognadt samhälle bildas genom de mångfaldiga yrkena och sysselsättningarne. För öfrigt har vidskeppelsen i de. Spanska högländerna icke den: stränga uppsyn, icke den bigotta omklädnad, icke det fruktansvärda, som i länder, hvarest dess makt hotas. Genom sitt språk uteslutna från all beröring medde moderna reformerna, hafva Biscayerne bibehållit sin ursprungliga tro oförfalskad, och till och med de obetydliga innovationer, som det Spanska presterskapet icke ens kunnat helt och hållet afvärja i de södra provinserna, hafva icke inträngt der. Kätteriet har icke funnit någon väg i dessa dalar; icke en gång dess språk är derbekant, och den katholska kyrkotakten äger här ännu bestånd i samma form, som före den pålliga magtens förfall. De andliga fädernas uppmaningar hafva utan tvifvel tändt inbördes krigets låga i Biscaya, emedan de uppretat hvarje patriotisk känsla, hvarje passion hos landtmannen, och såsom vanligt föreställt, honom den nuvarande throntvisten från en sida, som måste reta dess naturliga fördomar emot Drottningen; de sågo likväl endast på sin ordens interesse och på de följder, som en revolution i Spanien kunde medföra för deras anseende. Då Don Carlos i Oktober 1833 först bland dessa Jergsboer utropades ullkonung, buro kyrkoherdarne med djerfhet upprorsfanam framför det revolterade landtfolket, flera, munkar väpnade sig, till och med bland Gnerillerna och tillfogade Drottningens trupper stor skada i Guipuzcoas defileer och trånga pass. Bland de andliga ordnarne i de Baskiska provincerna, äro karmeliter och dominikaner deitalrikaste. Dessa munkars tillståad, deras tiggeri, hvarunder ofta en driftig och verksam ande gömmer sig, deras fattigdom, , dåliga kläder och skenbara sympathi med den betryckta och nödlidande, ge:demiihos de lägre folkKlasserne samma myndighet, soma Jeswterne fordom : genom sin bildning och sina talanger, förvärfvade sig hos då hög re stånden. Sedan Jesuiternas. föriagande hafva Domi