att Hr Hantesson skulle: afsäga sig ledamoötskaäpet i kommittegn, såsom i Hr V. Presidenteas tanka jäfrvig att sjelf deltaga i diskussionen öfver sina motioner ; men detta besynnerliga förslag, emot :hvilket Just. Rådet Pettersson och Frih. Boye yttrade sig, blef förkastadt. la 4 u oo Htes : Ibland de: många: exempel erfarenheten lemnar, hvad några fåvansedde och:nuiske: mäns förehade bemödanden kunna: uträtta: för att skapa en allmän ända inom si cort. och sin, omgifning;! samt bilda en öfvervägande håg tillsallvar.soch redbarhet, äga vi. häri Sverge ett uti. staden: Christianstad. Vi hafvaredan vid ett:annat tillfälle anmärkt, huru allmänt hågen der är utbredd for literära sysselsättningar, då isen: provlnsstäd med 4000 innevånarefinnes ett läsesällskap, som håller flera; inoch utländska: journaler; än till och : med någon af de ; s. k. sällskaperna i hufvudstaden; att tvänne boktryckerier-der finnas; af-hvilka det ena är ett af de dtörsta: ivrikeby: och ått staden och: trakten deromkring dessåtom är en (af de betydligaste afsättningsorter för bokhandeln; oäktådt der hvarken finnes universitet . eller gymnäastum.: Uubodr. Detta fägnände förhållande uppenbarar sig . äfven . i flera nyttiga, anstalter i andra riktningar, och dessutom uti en endrägt och gemensamhet i umgängslifvet, mellan. de militära, civila och borgerliga klasser, af hvilka stadens innevånare utgöras, hvilken, man ej öfverallt träffar. Ett nytt bevis på det förra ha vi fått tillfälle att göra bekant för våra läsare, genom en med sista numret ät. den 1 Christianstad. utg gifna tidningen Skånska Posten följaktig pProspektus till inrättande af en såkallad Borgareskola i Christranstad. Den är undertecknad af Hr Rektor Böklin,, hvars namn förut är kändt, äfven hos den; större allmänheten, sasom en af utgifvarne till det vackra hi storiska bibliotheket, och, innefattar ett förslag eller plan till en bildnings-anstalt för :sådana samhälls-medlemmar;, . som ingått såsom arbetare och lärlingar i närings ynrke-.s na och som nu; tyvärr! merendels, i brist af sådana: undervisnings-; anstalter. som de kunna begagna, midt:i civilisationens tidehvarf få uppväxa,i saknad af alla dess moraliska och intellektuella välgerningar, samt endast till följd deraf,. ofta antisgen gå förlorade både till sinå seder och sin -existens,. eller i lyckligaste händelsen, om de genom medfödd böjelse för flit, och omtanka kunna arbeta. sig upp. till sina. egne, såsom börgersmän blifva medlemmar af samhället, med deltagande 1 alla dess :politiska rättigheter, men med en bristande förmåga. att begagna sig af dem, hvilket de sjelfve bittert beklaga. Det är svårt att beräkna, huru stor andel denna saknad. af tjenliga undervisnings-anstalter har uti de årliga brott! målståbellernas växande numerär. Säkert är döck den-. na andel ganska stor, och lika säkert, att behofvet måste blifva mera kännbart i samma mån som den industriella deleb af befolkningen ökar .sig. .Tiden, och sjelfva den förändrade skepnad näringarna med vetenskaper: nas tillhjelp antagit, hafva gjort en del af de band nu-. mera både omöjliga och olämpliga, h varmed forntidens skrån och gillen sammanhöllo, så godt de kunde, individerna inom serskilda klasser; men -derföre måste också något annat nödvändigt sättas i deras ställe medelst. omsorgen älven för dessa klassers uppföstran. och sedlighet. Det är oförmågan att upfatta denna nödvändighet; som ensamt kan lemna en förklaringsgrund till den or begripliga envishet, hvarmed de sig så kallande konservative, motstå allt som åsyftar att, verka till den ar. betande klässens bildning, och .hvarpå man såg ett så. märkvärdigt exempel . uti Svenska Minervas anfall på Sällskapet för nyttiga kunskapers utspridande, .— samt till blindheten att icke inse, det ett sådant mot-: stånd, , långt ifrån att konservera, tyertom skall, förr eller sednare, bidraga till upplösning och störtande af sam-. hällsbyggnaden,. genom försummelsen att vårda dess inre föreningsband. Det är äfven ett märkvärdigt bevis på, huru desse konservative förrycka och omvända sjelfva orden i språket, då de sökt gifva namnet destruktiv eller för-. störande, just. åt den opinion, som yrkar på att genom en allmännare spridd folkbildning skapa någon varaktigare garanti för samhällsbyggnadens fråmtida bestånd, än som den ligger i i en rå pöbels påräknade blinda lydnad, hvilken endast påminner om fabeln avgående åsnan med packsadeln. ; Annorlunda hafva de män sett de nuva-: rande sambällenas hehof, från hvilka de talrika anstalter utgått, som i England blifvit stiftade till de arbetande. klassernas förmån, och hvilka detta land har att tacka för en snart sagdt egen, förvämligast till ,deras tjenst ämnad, redan ganska rik litteratur. Hos oss är likväl bekokat af dylika anstalter så, mycket större än i England, som vi bafve en serskilt fiende till slägtets fysiska och moraliska välfärd att bekämpa, hvilken här Alant farligare. EN RR ET SA FO ANNE LIG SLIRLRASPISE BU vh das fl