vValldliUu UTILCLU Racet, 2UUL 2 VTI al ua Ivla HYLLA Ul
uraktlåtenhet eller ogillande af dessa: motivers nyttjande
stäldt? mot presterna. Men presterne hafva alle stude-
rat Theologie och höra väl få räknas mera till Theolo-
gerne än till några anuire.
Att alla Prester tro allt vara väl bestäldt då Katekesen
blifvit inplöggad i minnet, är osant. De anse det ej nog
förr än de fått inplugga den i förståndet, ja sedan i-allas lifs-
tid folket däruti ofva. De fordra katechetisk kunskap, eme-
dan katechesen är eit compendium afnödiga stycken, som
höra till Christendomen, tillgänglig för alla och derföre
anbefalld att läras. Ins. liknelse af Katechymeni med
en hund som gör konster, är så plump, oanständig och
orimlig, att den icke förtjenar något svar. , i
Insänd. klandrar allmän brist på reflexion, på förmåga
att göra slutsatser hos lättrogne, som låta sig ledas af
förvillare, och gör här den slutsats att presterne äro
orsak härtill. Ins. egen förmåga att göra slutsatser
tyckes här behöfva underhjelpas. Icke hafva Presterne
inbillat folket, att choleran: var en : förgiftning. Icke
var en sådan galenskap hos några få tokar ett
ämne att af Presterne afhandlas; i min ort hördes all-
deles intet af denna dåraktiga tro. — Men logican —
Det går ej så lätt att plugga (insändarens ordbok) lo-
gican i en yngling, som åtnjusit flere års undervisning,
huru då i allmänhet? och hvarest? den enkla och na-
turliga logican känner hvarje menniska något; och den-
na enkla logica underlåter ingen prest att nyttja inför
folket; ty han vet att han talar till menniskor, till för-
nuftige, icke till hundar — En fullståndigare undervis-
ning i logican hör till den högre lärdomsskolan.
Om ammor skrämma bårn med spöken, som äro
lögnahistorier, kan gifttron i choleran hos några ledas
snarast derifrån — eller tror Insändaren på spöken?
ja — ty han sätter dem i samma - rad med helfvete —
Eller tror Insändaren lika litet att något helfveteföre-
står, som ammors spoken? då må han disputera med
Christus, som försäkrar om. att ett helfvete förestår dem
som illa göra. Men att göra ett verkligt experiment
om dess tillvaro — Jag afråder Insändarer för allt
hvad heligt och honom dyrt är derifrån, har han en
gång väl kommit dit, lärer det vara högst svårt ja o-
möjligt att komma dädan. Om Insändaren ej tror ett
helfvete är han ingen ärlig lärjunge af Christo. - Ho-.
nom måste man tro i allt; i annat fall tror man blott
sig sjelf och icke Honem. i
Insändaren talar om förnuftig religion. Hvad menar
han dermed? en religion, som menniskoförnuftet upp-
funnit och stiftat — men en sådan religion har varit
mångfalldig, mer och mindre orimlig, i verlden och är
det ännu. Förnuft, förnuftighet är menniskans enda
karakteristica. Hedningarne med sitt förnuft hafva stif-
tat mångguderi. Atheisten har ock förnuft — menni-
skan födes med förnuft; utom det vore hon icke men-
niska, icke med förstånd; det måste förvärfvas.
Eller menas en religion, som af förståndet i allt in-
ses. En sådan rehgion är antingen fullständig eller
falsk, icke adzeqvat till (ud: Hvem begriper Gud u-
tan uppenbarelse? också med uppenbarelse, ho begri-
per honom i boiten? hvilken menniska har känt Her-
rans sinne, eller hvem har varit Hans rådgilvare.
Kanske invändes: det jag ej förstår, det är ej för mig.
Vet Insändaren hvaraf Solen består? har han af den
intet gagn? Vet Insändaren, huru de aflidne skola åter
uppstå? eller är ingån uppståndelse för Insändaren? sä-
kert skole. vi få en tydligare upplysning framdeles -ge-
nom eget experiment i den vägen.
Eller, menas en religion, af Gud gifven åt förnuftiga
varelser; ja en sådan hafve vi fått, uti. den är det
presterna böra undervisa alla. De: äro Religionslärare,
hafva egentligen att göra med menniskor, som äro
komne till mognare förstånd, som kunna något fatta
och begripa, icke med barn, med dem, som kunna
af obegripliga. premisser ibland göra begripliga och sä-
kra slutsatser, eller känner Insändaren icke sådana Syl-
logismer? t. ex. denne bland flere: Gud var i Christo
och försonade verlden med sig sjelf;jag hör ock till den
verlden; derföre har Gud ock försonat mig i Christo
med sig sjelf. Den första premissen begriper ingen
menniska; dån måste antagas såsom ett axiom på go
auktorite — och tros — tro så varder du och ditt
hus saligt; tror du icke, så felar det med dig, och icke
heller kan slutsatsen blifva rigtig och sann för dig —
Den otrogne kan icke göra en sådan slutsats.
Ätt Presten skall ock vara Skolmästare, och hinna
med det, han som skall: befordra religionskunskap hos
flera hundrade ja tusende i församlingen, det kunna en-
dast de fordra som sätta största värdet på verldslig
kunskap, litet eller intet på religionskunskap. Långt
för detta har man insett dess omöjlighet, och derföre
inrättat skolor och tillsatt sköllärare, Som är nyttigt
ech angeläget. Och säkrast är, alt. när hvar och -en