tager Argus likväl alldeles ingen notis om den egentliga orsaken till de ringare och fattiga klassernas svåra belägenhet i nämnde land, utan slår omkring sig med det factum att en sådan belägenhet finnes för att få tillfälle att klandra en styrelse som, oaktadt all god vilja, icke på en gång kunnat afbjelpa missförhållanden, hvilka bildat sig under ett århundrade, men som ätminstone, olika med hvad man ser i andra länder, framgår med blicken oafvänut riktad åt detta mål. För Argus är det likgiltigt hvad skäl han anför, såsom, anledningar till Engelska befolkningens nu varande förlägenhet. I England säger han att den uppstått af Pför stora farmer;i Irland af jordensytterliga klyfning; och fabriksväsendets utsträckning är i hans tanka äfven en ibland hufvudorsakerna. Hvem finner icke huru löjliga motsägelser redan häri innefattas? I sin ifver, att söks efter dylika svepskäl, går han till och med så långt, att han på god Irländska gör en verklig bull (dumbomiad) och påstår: att när potatesskörden felslår i Irland, lusende sinom tusende svälta ihjäl, ehuru de då öfverströmma England och Skottland och lifnära sig med tillfälligt arbete och tiggeri. Spanmäålslagarne, som fördyra brödet för folket, för att skydda de stora arrendeinkomsterna åt Engelska jord-aristokratien ; Tionden och Presterskapets öfverdrifna inkomster, som medtaga en stor del af nationens financiella tillgångar wutöfver behofvet; räntån på en statsskuld, som för det mesta uppkommit endast för Engelska varistokratiens fördelar på nationens bekostnad; bristerna i ett beskattningssätt, som under många former kastar bördan på arbetet och på de ringares, mängdens arbete, vida tyngre än på den verkliga förmögenheten ; alla dessa och flera skäl, vill Argus icke framställa, emedan de alltför mycket skulle yppa verkhga förhållandet och visa rättvisan och klokheten hos det nationella partiets ledare, hvilka icke vilja stanna vid de ännu otillräckliga garantier Engelska folket erhållit för sin framtid. Sådana skäl gälla endast för vanligt folk; men en politisk hvalfisk måste nödvändigt se sakerna från någon ny och egen sida. Han uppgör derföre hellve en stor plan af Engelsmännen, att utskeppa menniskor, för att plåga andra nationer med Englands tiggare och landsstrykare; och han visar i detta fall till och med ett hittills från hans sida ohördt medlidande, för den unga republiken (Förenta Staterna). Han inser icke, att de frivilliga utflyttningarne från StorBritannien till Amerika, som kunna ske för 3 a 4 pund, innebära i sig sjelf alla de vilkor, som behöfvas, för att blifva försökta af en befolkning, som ännu ser sig alltför ; olycklig i sitt eget land, till följd af den andliga och verlåsliga aristokratiens hersklystnad och girighet: eller, för att ej anklaga personerna, till följd af dessa onaturliga institutioners ännu fortfarande öfverdreifna privilegier. Det är helt naturligt, att de fleste ttige och arbetslöse personer i England, heldre skrapa, tillsammans denna lilla samma, än att först sitta på brottslingarnes bänk inför domstolarne och sedan i fängelserna; för atv kunna komma tll Botany-Bay; och det är lika naturligt, att: utflyttningen till Norra Amerika mer lockar dem, än till: hvarje annat land. Att således gifva detta utseendet afen regeringsplan, är lika argt som obetänksamt, och Argus kan såkerlien icke öfvertyga någon af sina läsare om allvaret af hvad han i en not låter förstå: att han icke skulle våra fiende till et revolutionärt mouvement, som t. ex. skulle kunna i England göra dessa utflyttningar obehöfliga. Om Argus verkligen tänker, då han nedskrifver eller afskrifver sina politiska artiklar, bör han väl kunna inse, att Englands jord, industri och kapitaler blifva tillräckliga att föda ännu flera millioners större befolkning, om vilkoret för dessa stora krafters begagnande och utveckling voro rättvisa i samhällsinrättningen samt att hindren derföre just äro de aristokratiska privilegierpa och de inkråktningar på folkets allmänna rättigheter, som Argus så gerna förtiger. För öfrigt bör ett misstag eller en osanning i Argus serskildt anmärkas, hvilken behändigt nog bhf-. vit använd för att ännu mer förmörka skuggornå af den tafla som uppdrages öfver Englands belägenhet och dess regerings politik ; nemligen ått arbetslonerna i England i sednare tid blifvit nedsatta. Tvärtom hafva arbetslönerna s!git på de sista åren äfvensom efterfrågan af arbete öfa!s, samt, sannolikt i följd deraf, tiggerierna och brotten minskats under de sista fyra åren — en, åtminstone jemförelsevis, glädjande barometer på samhällets morahska tillstånd, som det vore rätt val om vi kunde åberopa i Sverge, i stället för att motsatsen här visar sig. Till bevis på det försmåmnda lemnade vi för nägra dagar sedan ett exempel ur Babbages bes römda arbete om machineriernas verkan på arbetslöee ee ee . re KY