posten 1 England. DHaken var ocksa verkligen bhHeslutad,;
men nu kommer Hr Sebastiani och vill icke göra va-
kans, emedan man ej går in på att ge honom hvad han
begär i ersättning, nemligen kanslerskapet i Hederslegi-
onen och marskalkstafven. Hvad kanslersposten beträf-
far, så vill Konungen heldre gifva den åt marskalk Ou-
dinot. Som bekant är, har marskalken förbhfvit sina
legitimistiska tänkesätt trogen, och är i sjelfva verket en
ganska aktnimgsvärd man; Konungen vill nu, genom
denna utmärkelse, vinna honom helt och hållet. Emel-
lertid fruktar man, att jurnalerne komma att alltför myc-
ket sätta sig emot denna utnämning.
?Paris den 17:de Oktober 1835. Att de Belgiska
herrskaperne ännu icke anländt, torde vara en följd af
det Portugisiskt-Koburgska förmälnings- projektet, och
öfverhufvud af den olika riktningen i Engelska och
Fransyska politiken. — Grefve Pahlen hitväntas en
af dagarna. Grefve Matuschewitsch jagar i Normandie.
— Ni har seti artikeln i Morning Chronicle rörande
Tyska tullföreningen, och skall, liksom jag, fägna eder
öfver, att frågan om en fixerad tull på spanmål änt-
ligen en gång alfvarsamt kommer under diskussion.
I denna fråga innefattas Engelska folkets gamla och
nya interessen. Man blir i den ifrågavarande artikeln var-
se ett slags skadeglädje, att Tories icke längre skola kunna
figna sig åt konstlade höga arrendeafgifter, till skada
för de industrielle. — Fransyska departemental-rådens
förhandlingar synas bevisa, att hos dem ett vigtigt ele-
ment börjar utveckla sig, som måste leda till det osa-
liga centralisations- och nivellerings-systemets undergång
i Frankrike. — General Allard är i begrepp alt åter-
vända till Lahore; att han derjemte skulle hafva ett po-
litiskt ändamål med sin resa betviflar jag. Han tager
med sig några skickliga elever från Polytekniska skolan,
men som blifvit förvista derifrån. Hans yttre är gan-
ska eget. Skägget är på kinderne och öfverläppen än-
nu kolsvart, men för resten hvitt. — Horace Vernet
har hållit på att förlora högra ögat på en jagt, genom
explosion af en knallhatt, och är äunu icke alldeles u-
tan fara. — Frappstegen af Corsikansk granit kring ko-
ionnen på Vendomeplatsen se väl bättre ut, än de förra
men graniten har en något matt färg och många klum-
par af qvarts.
SPANSKA REGENTINNANS DEKRET OM KLOS-
TRENS UPPHAFVANDE.
Fastän jag, genom mitt Kongliga dekret af den 25
sistlidne Juli, användt det botemedel jag ansåg mnödigt
mot det stora onda, som förorsakades religionen och
staten genom tillvaron af så många kloster och andliga
stiftelser, der ej ett tillräckligt antal personer fanns för
upprätthållandet af klosterdisciplinen, så hafva dock de
föreställningar, som inkommit till mig från sarskilta
delar al riket, öfvertygat mig om nödvändigheten och
oundgängligheten af en ännu vidsträktare reform. Dis-
proportionea mellan antalet af de nu befintliga klos-
tren och nationens tllgångar är oerhörd. Största de-
len af dessa kloster äro utan nytta för de troendes
andliga behof, och utomdess kräfver statens välfärd att
klostrens improduktiva egendom återgifves åt cirkulatio-
nen, för att öka landets ressurser, och öppna nya käl-
lor till välstånd. - Jag har derföre ansett tjenligt, att
i min höga dotters namn besluta följande:
Art. 1. Alla munkkloster äro härmedelst upphäfna :
de regelmässiga Chorherrarnes af den Hehge Benedikt,
Kongregationernes i Tarragona och Saragossa, jemte
Sanct Augustiner klostren, antalet af munkar och andra
personer de bestå af, vare sig huru stort som helst.
Art. 2. Benediktinerklostret i Monserrar i Catalonien;
St. Johannes de la Penas och St. Benedikt klostren
i Valladolid; St. Hieronymi kloster i Escurial och
Guadalupe ; St. Bernhards af Paulet, Chartäuserklostret
i Paular och St Basiliiklostret i Sevilla äro undantag-
na från stadgandet i föregående artikel, så vida dessa
kloster för närvarande befinnas öppna; men dem til-
låtes icke att mottaga klosterlöften af de mnovicer, som
nu finnas der. Dessa klosters gods och inkomster kom-
ma att anslås till skattkammaren, i likhet med de re-
dan indragna klostrens.
Art. 3. Hvad de andliga stiftelser beträffar, som
blifvit bibehållna genom mitt dekret af d. 25 sistledne
Juli, så får blott en enda af samma orden finnas i
hvarje by och dertill hörande gebit, utom i det fall,
att en akerbruksidkande befolkning hörer till en huf-
vudstads gebit, och regeringen, i afvaktan att en för-
samling der kommer att bilda sig, anser lämpligt att
der bibehålla ett kloster.
Art. 4, Då åtskilliga prelater hos mig anhållit om
indragande af deras kloster, ehuru de blifvit bibehbållna
genom dekretet al
att framdeles indraga alla sådane kloster, om hvilkas
unnhäfvande anvncilnins söres. antinsen af nrelaten och
1 SM I o -- NOR ar NE
d. 20 Juli, så förbehåller jag mig
- —- RK ÅH PAN KH - ND ÅA
Ana
j
: