posten 1 England. DHaken var ocksa verkligen bhHeslutad,; men nu kommer Hr Sebastiani och vill icke göra vakans, emedan man ej går in på att ge honom hvad han begär i ersättning, nemligen kanslerskapet i Hederslegionen och marskalkstafven. Hvad kanslersposten beträffar, så vill Konungen heldre gifva den åt marskalk Oudinot. Som bekant är, har marskalken förbhfvit sina legitimistiska tänkesätt trogen, och är i sjelfva verket en ganska aktnimgsvärd man; Konungen vill nu, genom denna utmärkelse, vinna honom helt och hållet. Emellertid fruktar man, att jurnalerne komma att alltför mycket sätta sig emot denna utnämning. ?Paris den 17:de Oktober 1835. Att de Belgiska herrskaperne ännu icke anländt, torde vara en följd af det Portugisiskt-Koburgska förmälningsprojektet, och öfverhufvud af den olika riktningen i Engelska och Fransyska politiken. — Grefve Pahlen hitväntas en af dagarna. Grefve Matuschewitsch jagar i Normandie. — Ni har seti artikeln i Morning Chronicle rörande Tyska tullföreningen, och skall, liksom jag, fägna eder öfver, att frågan om en fixerad tull på spanmål äntligen en gång alfvarsamt kommer under diskussion. I denna fråga innefattas Engelska folkets gamla och nya interessen. Man blir i den ifrågavarande artikeln varse ett slags skadeglädje, att Tories icke längre skola kunna figna sig åt konstlade höga arrendeafgifter, till skada för de industrielle. — Fransyska departemental-rådens förhandlingar synas bevisa, att hos dem ett vigtigt element börjar utveckla sig, som måste leda till det osaliga centralisationsoch nivellerings-systemets undergång i Frankrike. — General Allard är i begrepp alt återvända till Lahore; att han derjemte skulle hafva ett politiskt ändamål med sin resa betviflar jag. Han tager med sig några skickliga elever från Polytekniska skolan, men som blifvit förvista derifrån. Hans yttre är ganska eget. Skägget är på kinderne och öfverläppen ännu kolsvart, men för resten hvitt. — Horace Vernet har hållit på att förlora högra ögat på en jagt, genom explosion af en knallhatt, och är äunu icke alldeles utan fara. — Frappstegen af Corsikansk granit kring koionnen på Vendomeplatsen se väl bättre ut, än de förra men graniten har en något matt färg och många klumpar af qvarts. SPANSKA REGENTINNANS DEKRET OM KLOSTRENS UPPHAFVANDE. Fastän jag, genom mitt Kongliga dekret af den 25 sistlidne Juli, användt det botemedel jag ansåg mnödigt mot det stora onda, som förorsakades religionen och staten genom tillvaron af så många kloster och andliga stiftelser, der ej ett tillräckligt antal personer fanns för upprätthållandet af klosterdisciplinen, så hafva dock de föreställningar, som inkommit till mig från sarskilta delar al riket, öfvertygat mig om nödvändigheten och oundgängligheten af en ännu vidsträktare reform. Disproportionea mellan antalet af de nu befintliga klostren och nationens tllgångar är oerhörd. Största delen af dessa kloster äro utan nytta för de troendes andliga behof, och utomdess kräfver statens välfärd att klostrens improduktiva egendom återgifves åt cirkulationen, för att öka landets ressurser, och öppna nya källor till välstånd. Jag har derföre ansett tjenligt, att i min höga dotters namn besluta följande: Art. 1. Alla munkkloster äro härmedelst upphäfna : de regelmässiga Chorherrarnes af den Hehge Benedikt, Kongregationernes i Tarragona och Saragossa, jemte Sanct Augustiner klostren, antalet af munkar och andra personer de bestå af, vare sig huru stort som helst. Art. 2. Benediktinerklostret i Monserrar i Catalonien; St. Johannes de la Penas och St. Benedikt klostren i Valladolid; St. Hieronymi kloster i Escurial och Guadalupe ; St. Bernhards af Paulet, Chartäuserklostret i Paular och St Basiliiklostret i Sevilla äro undantagna från stadgandet i föregående artikel, så vida dessa kloster för närvarande befinnas öppna; men dem tillåtes icke att mottaga klosterlöften af de mnovicer, som nu finnas der. Dessa klosters gods och inkomster komma att anslås till skattkammaren, i likhet med de redan indragna klostrens. Art. 3. Hvad de andliga stiftelser beträffar, som blifvit bibehållna genom mitt dekret af d. 25 sistledne Juli, så får blott en enda af samma orden finnas i hvarje by och dertill hörande gebit, utom i det fall, att en akerbruksidkande befolkning hörer till en hufvudstads gebit, och regeringen, i afvaktan att en församling der kommer att bilda sig, anser lämpligt att der bibehålla ett kloster. Art. 4, Då åtskilliga prelater hos mig anhållit om indragande af deras kloster, ehuru de blifvit bibehbållna genom dekretet al att framdeles indraga alla sådane kloster, om hvilkas unnhäfvande anvncilnins söres. antinsen af nrelaten och 1 SM I o -NOR ar NE d. 20 Juli, så förbehåller jag mig —RK ÅH PAN KH ND ÅA Ana j :