I
UU UR RR RR RR RR RR RR örn nm mRnBnRm n i I MU MM —LLLL Tr ONLH vo vn
lades, hvarvid jag bekom det svaret, att många af all-
mogen halla tidvingarna, samt at Lars Larsson vid af-
resan till nksdagen hade erhållit sträng tillsägelse, att
derstädes handla i samma anda som Anders Damelsson,
hvilken hade blifvit riksdagsman åtven för denua dom-
saga, Så vida man ej ansett för bättre, at genom Lars
Lasson vinna en rost mera för tolkes sak. Som jag
förmodar att du är road få läsa talen, så skaffsde Jag
mig genom en bekant afskrift af desamma. Hen föl-
jer, Sa lydande:
Anmodad af-de närvarande, att vid detta tillfälle
föra ordet, torde det mig tillatas, att i djupaste uuder-
damghet propovera H. M. Konungens skal. Mätte H.
M alltid vara omgifven at sadane rådgifvare, som
känna folkets övskuvivgar och behof, och för honom
desamma redhgt framföra; Då kurna vi vara forvissa-
de derom, att vara bördor skola blifva lättade, och
Konungens och folkets oskiljaktiga fördelar beträmjade.
Heones Maj:t Drottningens skål.
H. K. H. Kronprinsens skål. Vi hafva i vår aflägs-
na ort med inneilig glädje list H. K. H:s afskedstal
till Boudesiändet vid riksdagens slut. Vi hafva ätven
hört omtalas den ömhet och nedlåtevbet H. K. H.,
och dess hoga gemål, visat allmönbeten, under deras
vistande i vårt gramskap Strömstad; Allt detta ger oss
en försäkran om en lycklig framiid, under H. K. H.
kommande regering.
Hennes kovgl. Höghets Kropiivssessans skål.
Anlednivgen till vårt sammanträde i dag. är äfven att
få betyga vår tacksamhet åt ortens riksdagsman, som
första gangen haudhaft folkets vigtigaste angelägenheter,
och likväl på det fullkomligaste sätt motsvarat värt för-
troende och vira önskningar. Vi härma alla att du
Broder, med den redligaste oegennytta. med det var-
maste nit, sökt befordra vårt bästa. Vi ha funnit dig
alltid både tala och samtycka till det rätta under
riksdagens förhandlingar. Vi ha ingen annan belöning
att erbjuda dig för dina mödor, ån. vår varma -tack-
samhet. Må du anse denna offentliga ytving af män,
hvilkas förtroende kallade dig, såsom en gärd af deras
bifall. Måtte Bondeståndet alltid blifva 1epresenteradt
af lika redlige riksdagsmån som vår Lars Lasson.
Riksdagsnrannen Lars Larsson Skål.
Tillaten mig äfven att föreslå en skål, för Elfsborgs
Läns öfrge redelige och rättssinnade 1iksdagsmän af
Bondeståndet, eller Anders Danielssons och Haus Jans-
sons.
Lars Larsson uppsteg och yturade sig:
För den proponeyade skålen får jag på det högsta
hetyga min vördnadsfulla tacksamhet. Den högsta be-
löning Folkrepresentanten kan njuta, är säkert den
gärd, som tillfaller honom i Kommitentens och Fol-
kens erkänsla; dock må sådant icke smickra mig, un-
under medvetandet att hafva handlat sjelfständigt, efter
bästa öfvertygelse. Nej! mine vänner, em annan sak af
mera vigt framställer sig hår för min åsyn, nemligen
folkets begar, fattningsgåfva och framsteg att följa med
sin tid. Alla ibland oss känna, att Sverige bär ett
uråldrigt namn af frihet och sjelfständighet, men mån-
ge känna äfven, att det varit styrdt, ömsom af Suve-
ränitetens godtycke och magtspråk, ömsom af Aristo-
kratiens splittrande egennytta. Det förra har icke all-
tid gilvit de lyckligaste resultater, och det sednare har
på en gång stört rikets sjelfständighet, och kränkt
medborgares rättigheter. Dessa förhållanden böra väl
anses till det mesta vara undanrödje, genom vårt nu för
; sekulum tillbaka förändrade statsskick, men mycket
återstår ännu som tarfvar förbättring, fastän detta måste
ske småningom och fordrar tidens mognad. Likvålsy-
nes ett vigligt steg vara taget på ieformernas bana, då
folket nu mera allmänt lemnar uppmärksamhet och
deltagande åt ärendernas gång. Man kan deraf åtmin-
stone förmoda, att folket med någorlunda omsorg till-
ser, att deras ombud måtte utgöras af personer, som
med åsidosättande af egna fördelar och hvarjehanda lå-
ga afsigter, förena sjelfständighet med nit om allmänt
väl, såsom den enda grundpelare för Konungens och
fäderneslandets sanna fördel. För min del skall jag
aldrig underlåta, att i mn ensliga boning önska, att
ljus i förståndet och frihet i vilja måtte leda våra blif-
vande represent anter.
CÅm —— 7. 0 1 rr 1 1 SA