oss om sannivgen harat. bHbjellva Ms Lrollope var skarpsynt nog. för at vid åsynen af dessa hopar utaf fattiga emig:anter begripa, att icke allt stod riktigt till. Och då vi icke äro rätt i stånd att fatta, det saken skall bli i särdeles mån afbhulpen, äiminstone hvad emigranten beträffar, med att skicka hunvom tll Sascatchewans eller Seve-.ns svänder. för att der söka sin lycka, heldre än bland Missvouris och Tlilinois sika prairies, må det vara oss tillåtet att tvifla på, om det blifviv egnad detta ämne all den uppmärksamhet, vare sig af enskilda eller at lagstittuivgen, som det förtjenar; om, med ett ord, der icke kunde finnas några matt och steg att gripa, till, för at läva emigranternes fortkomst från bamnarna. till det inre af landet, samt på avnat sätt verka hans hastiga och oskadliga införlifvande med cen stat, hvaraf han framdeles skall blifva eu konstituerande meålem; Med deta ämne sammanhänga åtskilliga frågor af ekonomisk art, hvilka det vore mödan värdt att skänka ett ögonblicks uppmärksamhet. Den snart sagdt oinskränkta efterfrågan af arbetskraft i Amerika, som är en följd af vidsträcktheten utaf ännu obrukad jord, och den jemförelsevis knappa numerären af den folkklass, som ueslutande egnar sig åt landtbruket, foörer tydligtvis till den slutsats, satt ingenting kan for såval ena som andra partiet vara mera välgörande, ån en fullkomligt fri inflyttning från Europa. Ingenting i verlden kan ocksa vara enklare och naturligare än ett dykkt ömsesidigt förhållande mellan den vestra hemisfercn, med dess ännu obegagnade rikedomar och den ofverflödiga Europeiska betolkningen med dess behof och nöd. Lagstifaren eller ekonomisten skulle görasig foga förtjent, -af sina medmenniskor, --om---han försökte att lägga hinder i vägen för uppfyllandet: af en dylik försynens anordning. Men bemoödandet att kontrollera och gifva ändamålsenlig riktning åt de missledda eller kortsynta impulsernaaf girigheten eller behofvet, lärer väl icke kuna tydas såsom ett sådant försök. Pet matte icke vara nödvändigt att alltid låta det onda bota sig sjelf; det ges tvertonr fall, som högeligen åkalla en välvillig mellankorbst, äfven der icke någon af samhällets rättigheter egentligen står i fara. Sålunda blir det här samfundets pligt att bruka tjenliga medel, icke blow till de inflyttande massornas upplysning och bildande, utan äfven till hälsosam : ledning och hejdande af deras viljor. Om efter upptäckten af den nya verlden. då törsten efier guld förledde menniskorna til ett äfventyrligt och vildt lycksökeri efter drömda skatter, några mått och steg blifvit tagna, i ändamäal att återhålla de utsväfvande förhoppningarna och föra handelsindustrien tillbaka inom mindre romaneska och bedrägliga företag, borde de visst högligen gillats, såsom ett försök att afvända ett o dt, som engang lemnadt åt sig sjelf icke mera skulle stå alt bota genom annat än mängdens bittra erfarenhet och ruin. Dessa gyllne jeruspöken från Amerikas tidigare epok kunna än i dag sågas existera med hänsigt på de vidsträckta rikedomar, som ännu stå till buds i tihe far west En rastlös spekulationsanda, frukta vi, skall änna för mansåldrar bibehållas icke blott hos infilyttarne, utan de infödda Amerikanerna sjelfva, genom öfvertygelsen, att bortom den stora vattnens fader och allt. längre och längre bort nya arfvedelar endast Vänta en bandsom griper verket an; sextwonde århundradets El Dorado har försvunnit, endast för att i ny form uppstå bland Texas och Missouris savanner. Drömmarna om en rikedom, vunnen utan den möda, som gör dess erhållande långsammare i mera befolkade nejder, skola utan. tvifvel fortfara att sålunda verka menligt på den Amerikanska industrien, ända tills den Hereditas Jacens, som naturen oppnat hinsidan Missisippi, blifvit till någon större det tagen i besittmag och bebygd, eller någon brytning i smak och opinion åstadkommit en billigare värdering af de äldre samhällenas resurser, och uppodling. Det skulle tyckas naturligt, att alltefter som den östra delen af landet uthlouas på en arbetande befolkning för att förse de vestliga länderna med deras behof, hon sjeif i sin ordning skulle bli ersatt genom den reguliera infiyttmingen från Europa ; men sådant är under närvarande förhållanden alls icke fallet. InNyttningen till Amerika, med hänsigt På de länder, hvarifrån den kommer och dess vidare destination, kan delas i tre afdelningar. AF dessa har man anmärkt, att den Trländska är den, som mest finner sig xvid Att släpa fram sitt lif i de städer, der den först blifvit emötlagen, och detta i alla de laster; och dårskaper, för hvilka det Irländska folket genom sit eldiga temperament och sina sorglösa vanor är framför andra benäget. Tyskarne och Schweitzarna och andra kontmentsbor synas mest fallna för att söka upp de aflägsnure nybyggena 1 vestern, Ger. de bildade afsöndrade associationer, såsom i Vevay och 1 RT APRh oo TA. Ju ooo LAU tt om 4, AA