oss om sannivgen harat. bHbjellva Ms Lrollope var skarp-
synt nog. för at vid åsynen af dessa hopar utaf fatti-
ga emig:anter begripa, att icke allt stod riktigt till. Och
då vi icke äro rätt i stånd att fatta, det saken skall
bli i särdeles mån afbhulpen, äiminstone hvad emigran-
ten beträffar, med att skicka hunvom tll Sascatchewans
eller Seve-.ns svänder. för att der söka sin lycka, hel-
dre än bland Missvouris och Tlilinois sika prairies, må
det vara oss tillåtet att tvifla på, om det blifviv egnad
detta ämne all den uppmärksamhet, vare sig af enskil-
da eller at lagstittuivgen, som det förtjenar; om, med
ett ord, der icke kunde finnas några matt och steg att
gripa, till, för at läva emigranternes fortkomst från
bamnarna. till det inre af landet, samt på avnat sätt
verka hans hastiga och oskadliga införlifvande med cen
stat, hvaraf han framdeles skall blifva eu konstitueran-
de meålem;
Med deta ämne sammanhänga åtskilliga frågor af
ekonomisk art, hvilka det vore mödan värdt att skän-
ka ett ögonblicks uppmärksamhet. Den snart sagdt
oinskränkta efterfrågan af arbetskraft i Amerika, som
är en följd af vidsträcktheten utaf ännu obrukad jord,
och den jemförelsevis knappa numerären af den folk-
klass, som ueslutande egnar sig åt landtbruket, foörer
tydligtvis till den slutsats, satt ingenting kan for såval
ena som andra partiet vara mera välgörande, ån en full-
komligt fri inflyttning från Europa. Ingenting i verl-
den kan ocksa vara enklare och naturligare än ett dy-
kkt ömsesidigt förhållande mellan den vestra hemisfe-
rcn, med dess ännu obegagnade rikedomar och den of-
verflödiga Europeiska betolkningen med dess behof
och nöd. Lagstifaren eller ekonomisten skulle göra-
sig foga förtjent, -af sina medmenniskor, --om---han för-
sökte att lägga hinder i vägen för uppfyllandet: af en
dylik försynens anordning. Men bemoödandet att kon-
trollera och gifva ändamålsenlig riktning åt de missled-
da eller kortsynta impulserna- af girigheten eller behof-
vet, lärer väl icke kuna tydas såsom ett sådant försök.
Pet matte icke vara nödvändigt att alltid låta det on-
da bota sig sjelf; det ges tvertonr fall, som högeligen
åkalla en välvillig mellankorbst, äfven der icke någon
af samhällets rättigheter egentligen står i fara. Sålun-
da blir det här samfundets pligt att bruka tjenliga me-
del, icke blow till de inflyttande massornas upplysning
och bildande, utan äfven till hälsosam : ledning och
hejdande af deras viljor. Om efter upptäckten af den
nya verlden. då törsten efier guld förledde men-
niskorna til ett äfventyrligt och vildt lycksö-
keri efter drömda skatter, några mått och steg blif-
vit tagna, i ändamäal att återhålla de utsväfvande för-
hoppningarna och föra handelsindustrien tillbaka inom
mindre romaneska och bedrägliga företag, borde de visst
högligen gillats, såsom ett försök att afvända ett o dt,
som engang lemnadt åt sig sjelf icke mera skulle stå
alt bota genom annat än mängdens bittra erfarenhet
och ruin. Dessa gyllne jeruspöken från Amerikas ti-
digare epok kunna än i dag sågas existera med hän-
sigt på de vidsträckta rikedomar, som ännu stå till
buds i tihe far west En rastlös spekulationsanda,
frukta vi, skall änna för mansåldrar bibehållas icke
blott hos infilyttarne, utan de infödda Amerikanerna
sjelfva, genom öfvertygelsen, att bortom den stora vatt-
nens fader och allt. längre och längre bort nya arfve-
delar endast Vänta en band- som griper verket an; sex-
twonde århundradets El Dorado har försvunnit, endast
för att i ny form uppstå bland Texas och Missouris
savanner. Drömmarna om en rikedom, vunnen utan
den möda, som gör dess erhållande långsammare i mera
befolkade nejder, skola utan. tvifvel fortfara att sålunda
verka menligt på den Amerikanska industrien, ända tills
den Hereditas Jacens, som naturen oppnat hinsidan
Missisippi, blifvit till någon större det tagen i besitt-
mag och bebygd, eller någon brytning i smak och opi-
nion åstadkommit en billigare värdering af de äldre
samhällenas resurser, och uppodling.
Det skulle tyckas naturligt, att alltefter som den östra
delen af landet uthlouas på en arbetande befolkning för
att förse de vestliga länderna med deras behof, hon sjeif
i sin ordning skulle bli ersatt genom den reguliera infiytt-
mingen från Europa ; men sådant är under närvaran-
de förhållanden alls icke fallet. InNyttningen till Ame-
rika, med hänsigt På de länder, hvarifrån den kommer
och dess vidare destination, kan delas i tre afdelnin-
gar. AF dessa har man anmärkt, att den Trländska är
den, som mest finner sig xvid Att släpa fram sitt lif i de
städer, der den först blifvit emötlagen, och detta i alla
de laster; och dårskaper, för hvilka det Irländska fol-
ket genom sit eldiga temperament och sina sorglösa va-
nor är framför andra benäget. Tyskarne och Schweit-
zarna och andra kontmentsbor synas mest fallna för att
söka upp de aflägsnure nybyggena 1 vestern, Ger. de
bildade afsöndrade associationer, såsom i Vevay och
1
RT APRh oo TA. Ju ooo LAU tt om 4, AA