0 JD pe RA HB OH ND att med Olsson gå astad för att i beslag taga godset, inträffade Malmros och Anrderscn, örklarande, att de, öfverfallne och slagr 2 af 7 till 8 personer, hvilka från en närbelägen trädgård ankommo till stället, der den lossade varan fanns, måst ofvergifva densamma och hvilken de anfallande bemäktigat sig. Jag besökte då i sitt logis, Kustchefen, Löjtnanten Bundzen, som vid tillfället var här i Staden, och kommunicerade honom hände sen. Vi, iemte ; Olsson, Malmros och Anderstn, gingo uti ögonblicket till stället, der lossningen försiggått, men föormärkte, vid vär ankomst dit, ingen ting. Derefier gjordes en rekognoscering längs å stranden, och det dröjde ej länge, än att vi, nära intill oss, varseblefvo 6 man kommande gående, försedda med störar eller stakar, med hvilka banditer man likväl undvek hand: emäng. Något företag till lossning förmärktes nu icke; VaktI mastaren Ol-son med sitt biträde fick emedlertid tillsågelse, att under natten fortfarande vara uppmärksam, och då ingen af de 3:ne här stationerade kustbevakare var att tillgå, hvarigenom således nödig styrka saknades, för att möta det uppenbarade väldet, gafs så väl af mig, som Löjtnant Bundzen, den instruktion, att de bevakande, i fall något nytt lossningsföretag skulle göras, endast egde att passift ga till vi iga och icke utsätta sig för en större öfvermakt. KI. 2 på natten pågick ock under deras åsyn, så vidt mörkret kunde medgifva det, en fortsatt lossning på samma ställe der den blifvit börjad, hvarvid, efier de bevakandes uppgift, väl mellan 20 a 30 personer förmårktes bitråda. Då jag, min tjenstepligt likmätigt, härigenom inberäctar dessa obehagliga och högst straffvärda uppträden får hos Chefs-Embetet jag ej allenast ödmjukast hemställa, om icke ett laga åtal mot förbrytarne, i den mån de kunna röjde blifva, må följa, utan äfven förklara nödvändigheten af att, genom vidtagande utomordentliga åtgärder, få, efter möjlighet, det här gång efter annan rådande sjelfssvåldet hämmadt. Hr Löjinanten Bundzen lärer äfven i ämnet afgifva rapport. — Falkenbergs Bevaknings-Tullkammare den 31 Aug. 1835. S J. J. Lundgren. Fahlun den 29 Obtober. En affärsman ankom förliden vecka till staden och tog qvarter å Gästgifvaregården. Han uppgaf sig vara Grosshandlare från Gefle och gjorde fördenskull besok hos en och annan handlande härstädes. Men som han i handelsvåg lärer vara foga bevandrad, lyckades det honom icke att afsluta några affärer eller erhålla något förskott i aftäkning på de betydliga partier, hvilka hån efter skrifna förteckningar utbjöd till nedsatta priser. Efter några timmars vistande i staden lyckades det honom att förskaflla sig ett par sällskapsmän, hvilka bemödade sig att göra hans härvaro så intressant som möjligt, och för att svara mot deras höflighet och deltagande underlät han icke att visa sin frikostighet, som underlättades deraf, att han i sitt logis egde tillgång på ett väl uppdukadt bord och en god källare, samt erdast behöfde ropa jungfru, för att genast se sina önskningar uppfyllde. Omsider fann man stadslifvet enformigt och sällskapet beslöt att göra en liter utflygt åt landet, för att, efier Grossbandlarens utsago, förnya bekantskapen med en gammal ungdomsvän och skolkamrat. Sällskapet anträdde resan i skymmningen och inträffade på bestämd ort vid sex-tiden. Värden emottog de resande med all mörig gästfrihet och man lägrade sig kring det uppdukade bordet. Skålar proponerades, men den gamla bekantskapen kom likväl icke att upplifvas, emedan värden bestämdt förklarade, att han aldrig förr sett eller hört talas om Hr Grosshandlaren. Denne åter sökte öfvertyga värden att de varit kamrater under skoltiden i Gefle, och att han derföre hade en synnerlig vänskap för honom, samt förklarade sig lycklig om han i en så saker man kunde finna en kommissionär för bestridandet af sina vidsträckta affärer här på orten. Värden var fast i sitt beslut och kuude på intet sätt öfvertalas. — Förtroligheten blef härigenom störd, och sällskapet fann för godt att, efier en rik förplägsing, atervända till staden. Vid hemkomsten helsades Grosshandlaren med en vänlig erinran om liqvid för de dryga kostnader han gjort under vistandet i staden ; men Grosshandlaren förklarade sig icke för tllfället vara stadd med kontanter. I stället betingade han till följande dagen en frukost för 5 å 6 personer, hvarefter Grosshandlaren, såsom hqvid för hela sejown utgaf en mvisning på sin ganle ungdomsvän; men som invisningen icke kunde accepteras, började man tala allvarsamt med Grosshandlaren ; passet efterfrågades och dess innehafvare befanns vara en f. d. Stadsvakt, hvilken för forfalskningsbrott varit dömd till fästning, hvarifrån han i Augusti månad detta år blifvit förpassad till Gefle. Mannen befinner sig nu å Länshäktet, och torde med första transporteras till hemorten. UU MMM ——nB CDDDSD—D—D———— oo ess ess coon.