tal förlust af 25 procent. Detta var dock icke allt;
på samma gång som regeringen inlöste en del af sitt
utelöpande pappersmynt, utgaf hon nya sedlar med
långa förfallotider. — Sålunda var hela inlösningen full-
komligt illusorisk. Det belopp af regeringsobligatio-
ner, som öfverkorsades i pappersmynt, utkom åter i
större mängd och under andra former.
Nationalbanken fick sin octroi den 25 Julii 1815
på 25 år. I början bestod dess fond at 100,000 ak-
tier, hvardera på 300 floriner, för hvilka inbetalning
emottogs med 100 floriner contant och resten i pap-
persmynt. Så snart 1000 aktier voro tagna, öfverlem-
nades banken till aktieägarnes styrelse, hvilka valde
åtta Directörer. — Deras kapital- fond bestod säledes af
100,000 floriner (10,000 L) kontant och resten i ett
fallet pappersmynt. Några af Wiens anseddaste bankie-
rer understödde detta företag med sina namn, 1 den
förhoppning, att det skulle hindra pappersmyntet,
hvaraf de innehade en del, att blifva fullkomhg! utan
värde. Dessa namns anseende föranledde en sådan
framgång at banken, att endast från 1822 tll 1826
banken gjorde affärer till ett belopp af 3000 millioner,
hvilket gaf en ren vinst af 310 floriner på hvarje ak-
tie å 500 floriver. — Kejsar Frans hade tagit hälften af
aktierna. — Kejsaren var en man, som aldrig riskerade
sin enskilda förmögenhet hos regeringen; han förlo-
rade ingen ting på dess bankerutt och dog som den
rikaste privat-man i Europa. Kejserliga familjen spa-
rar årligen öfverhufvud fyra millioner floriner, dem
den sedan placerar med största möjliga fördel. - Ban-
ken var en af staten fullkomligt oberoende inrättning;
och derföre tvekade den rike enskilde mannen Frans
icke att åt den anförtro en del af sin förmögenhet.
Förf. ingår sedermera i några mindre interessanta
detaljer om Österrikiska nationalbankens inrättning och
verksamhet, huru som den emottager och utbetalar de
fonder, som regeringen aflämnar till hqvidationer och rän-
tebetalningar af sina skulder, men utan att stå i någon
ansvarighet derför o. s. v. Han visar, att Statsskulder-
na, oaktadt de skenbara afbetalningarna, ständigt ö-
kas; att utgifterne altid öfverstiga inkomsterna; att O-
sterrikes kredit skulle vara alldeles förlorad i händelse
af ett krig, som icke slutades lyckligt; att bankens
kredit dervid skulle lida, emedan en del af dess grund-
fond består af statspapper; att bank-aktierne, under
insurrektionen i Neapel, föllo från 1220 till 640; att
de under kriget mellan Ryssland och Turkiet fluctue-
rade från 1080 till 1005; att således, enligt allmänna
öfvertygelsen i Österrike, ett alfvarsamt krig MINE
medföra bankerutt, och att Österrike af dessa skäl :
högst fredligt sinnadt, ehuru det har en talrik och,
framför allt, en högst undergifven armte.
Detta är, hvad förf. meddelar angående det stora
Kejsarrikets financer, hvilket redan synes vara tll-
räckligt, för att visa vålsignelsen af den så berömda
faderliga styrelsen. — Detua framlyser i lika klar, om
icke klarare dager vid betraktande af de öfriga för-
hållanderna och företeelserna, såsom militärväsende,
lagstiftning o. s. v., hvilket vi skola göra till föremål
för några efterföljande artiklar.
EIA ERSTA DIVA YROVTT RR TI IRS VPN HER PL BETTING ISTER TI TRETTIO IVUNNPLIAI AAVAR