TIDNINGARNE OCH OCONNELL.
OQO Connels tåg genom England och Skottland har va-
rit en märklig tilldragelse och naturligtvis vackt blan-
dade känslor.? Lorderne och deras folk kunna icke
undgå att se hvad klockan är slagen; och deras tun-.
gors band hafva således blifvitlossade. Där, som här,
hafva de uppenbarat sin fruktan och bäfvan genom en
salfva af ingec iver och inventioner. Hvem igenkänner
icke den taktiken att förnämt framkasta den lilla uppgif-
ten, att det blott var pöbelen — blott Brobergskan —
som tt. ex. i Edinburgh hörde och hyllade den märk-
värdige Irländaren? Vi vilja för ro skull traktera våra
läsare med en bit ur ett Tory-blad (Standard), på det
de mi kunna göra jemnförelse och se, om de icke känna
igen nästan hvart ord, likasom vore det lånadt ur vissa
bekanta härstädes, eller rättare tvärtom. — ?OConnell,
säger den Engelska Minerva, mottogs af den sämsta
pybeln i Edinburgh, hvilken stad, i förhållande till sin
befolkning, räknar den talrikaste pöbel-afvel, man kan
träffa 1 christenbeten. I allmänhet äro Skottarne af de
lägre klasserna väl ett ädelt folk; men corruptlio.
optimi pessima har alldrig tydligare wvisat sig än i en
depraverad Skottes låghet. Faubourg St. Antonie i
Paris har visst en; behörigen ohygglig mennisko-race; i
st. Giles hos oss är just ingen ting att skryta af; fri-
hetspojkarna i Dublin äro väl illa kända — men de
äro dock allesamman barn emot slöddret i en stor Skottsk
stad. Af denna pöbel-elite blef Hr OConnell emotwa-
gen. De anställde en måltid, därvid Daniel höll ett
långt tal, bestående i äckliga omtuggningar af det orm-
hväsande, som man redan hört af honom i Manchester
och Newcastle. Det fanns icke ett nytt ord deri, ej
ens en ny lögn; och man måste ullstå, att Hr OCon-
vel måste vara bra tapprunnen , då sjelfva denna pro-
dukt af hans snille tager slut hos honom. Det sades,
ait religtosa känslor haft betydlig del i de hälltre klas-
sernas beslut aut icke bland sig emottaga den papistiske
missionären. Vi glädja oss däråt; dock kan icke allt
tillskrifvas endast de religiosa känslorna. Whigpartiet,
som alldeles dött ut i Irland och i England drager sina