jemförelse med Statssekreterarne, och derföre, medan
desse måste sitta hemma och studera sig in i en mängd
af handlingar, hafva godt rådrum, att å ort som veder-
bör söka motverka dem, ifall de äro af annan mening.
Se här åter ett af de tvisteaumnen, som ännu icke äro
slitna:
Och huru skulle något dylikt kunna vara slitet i
Sverige, som aldrig i ett helt sekel haft samma con -
stitution, utan blifvit kastadt emellan aristokrati, despo-
tism, republik och åter despotism? TI sjelfva England,
som sedan många sekler haft samma statsförfattning
(om ock tidtals ohka förstådd och tillämpad), hafva
dessa frågor ännu icke blifvit aldeles afgjorda. Vi
förstå nog, att Insändaren, efter sin lofliga vana,
ander sin lika lofliga jagt efter mycket ord, råkat att
ditsättå ett, som alldeles förstör hans mening. Om han
icke hängt ordet politiska vill tvisteämnen, hade dock
något sken af sanuing bibehållits; men nu är det allde-
es för besatt. Hade han hållit sig vid den lägre soci-
ala:friheten, vid folksfriheterna; så hade han fått sin
anehing bifallen, så vidt som vi ofvan gjort, nemligen
att en dylik frihet verkligen finnes till en viss grad.
Den frågan är i hufvudsaken afgjord; men låtom oss,
såsom sagdt är, något närmare se in i detaljerna däraf
och; fortsatta den af Ins. påbegynta jemnförelsen med
England.
Hvad man alltid med skryt anför, i synnerhet då man
vid Riksdagars början vill kittla bondeståndet, är det
factum, att svenske bonden aldrig varit lifegen. Ar:
det då denna omständighet, som utgör skilnaden mellan
Svenska och Engelska nationernas felksfrihet? Vet man
så mycket om England, att man tror lifegenskapen dår
existera, eller ens hafva existerat? Engelska allmogen har
alltid : varit fri. Att den till största delen är förpaktare
och den mesta jorden äges af Adeln, är ett förhållan-
de, som ingenfinnes ännu i Skåne och ännu mera rådde
före 1789 och 1809, hvarfore den delen af folkfrihet
visst icke är urgammal i Sverige. Den engelske far-
mern är dessutom icke dagsverkare, hvilket utgör den
uslaste sidan af svenska allmogens historia. I öfrigt kan
avan icke säga, att de stora egendomarnas samman-
hållande på en hand, eller snart sagt oafytterlighet, be-
visar. mindre folksfiihet; ty den grundas på allmän lag
sork gäller lika för en Hertig och en bonde. Först-
födslorätten t. ex. gäller för alla jordägare och all jord:
Att Rikedom gäller allt för mycket i England, är en
följd af seder och ekonomiska förhållanden, men inga-
lunda af lagen. Dessutom har man sett äfven här,att
de rika på de sista fyra fem åren börjat fjäsas och cajoleras
vårt StadsRåd? Hr StatsSekreteraren Skogman t. ex.
är vän af en systematisk närings och handelsfrihet;
Hr StatsRådet Poppius, det i vår tanka missförståd-
da fabriksintressets eller som vi ville kalla det, mo-
aopolii-intressets varmaste beskyddare, nitälskar be-
xömhgt för uppmuntringar af alla slag åt fabriksid-
kare !och producenter i allmänhet, men glömmer all-
deles, att konsumenterne väl äfven borde haf-
va några rättigheter, och envisas derföre med
förbudssystem för handeln, och höga skyddstullar.
Hans Exellens Grefve Rosenblad åter skulle gerna vil-
ja bibehålla styrelsens fullkomliga förmynderskap öf-
ver näringarna, och alla slags privilegier. Hvilken-
dera af desse Herrar skall nu få sin mening fram?
Månne icke det någongång måste gå likasom i Leo-
polds visa: Hvem har rätt? Jo! den som skriker,
ergo längst och ej blir hes, d. v. s. den som if-
rigast och outtröttligast kan fåkta och plädera för
sina satser, och icke släpper efter förr än han får
dem fram: !-—— Hvem unärar då på, att!det är: Hr
Poppii system som följes nu, likasom ett konseqvent
prohibitivsystem för både näringar och handel under
framlidne Presidenten af Klintbergs Statssekretariat, e-
medan han och H. Ex. Grefve Rosenblad då voro
ense iden punkten och hvarken Hr Skogman
eller Poppius då inne i konseljen. En annan
sak: I frågan om äganderätt och delning af jord å
landet, samt hushållningen med modernäringarna,
äro H. Ex. Rosenblad och Statssekreteraren Danck-
wardt fullkowliga antrpoder, och endast häraf kan
man väl förklara så besynnerliga fenomener, som t.
ex. alt uti Statstidningen för den 7 Februari detta år
intogs en artikel, som medelbart innefattar det stränga-
sta klander af en icke blott ännu gällande, utan under än-
nu styrande regeringspersonal utfärdad författning.
Vi skulle kunna förstärka dessa exempel med än fle-
ra, såsom att t. ex. Hr von Hartmansdorff öppet
yttrar sitt ogillande, både af Fir Skogmans och Danck-
wardts statsekonomiska grundsatser m. m., men detta
skulle föra oss till förmycken vidlyftighet. Kan man
då undra om den gamla statsmachinen i sin gång
TN BE ET - 2 a