AÄLLLIU LV IEM METRON CAR TRA ho nn Anna nn
dana fel, som egentligen icke kunna räckas af lagen.
Otaliga egna iakttagelser hafva förvissat mig, att ge-
mene man ofta nog är utan redigt begrepp om rätt och
orätt. Dagligen och stundeligen äger man tillfälle att öf-
vertyga sig om denna olyckliga sanning. Man Kan t. ex.
knappast få ett tjenstehjon som gör sig samvete öfver
snatteri af matvaror och andra mindre artiklar. Annu
svårare är det att erhålla ett tjenstehjon som strängt
håller sig vid sanningen; många besitta en ända till vir-
tousitet uppdrifven fardighet i konsten att ljuga. Lika
litet står det att erhålla en tjenare, som har nog begrepp
för att inse, det han genom lätja och försummelse ofta
gör sin husbonde lika stor skada som genom direkt
stöld. Huru många tjenare förstå väl, att de genom
sturskhet, tredska och elakhet, ofia tillen otrolig grad,
förbittra sin husbondes eller matmoders dagar? ) —
Hvad pålitlighet kan man i våra dagar vänta sig af ett
löfte, gifvet af en person ur den obildade folkklassen?
En sådan menniska håller aldrig hvad hon lofvat, om :
bon efteråt finner det aldrig så litet stridande mot hvad
bon anser för ögonblicket fördelaktigt. — Beställ en sak
till en viss dag! af 100 fall får man vara glad om 10
blifva punktligt uppfyllda. Ofverenskom om ett visst
ris! — det skall ofta inträffa att leverantören, sedan
arbetet är färdigt, fordrar mer. Om man än icke sam-
tycker dertill, så visar likväl blotta försöket, att allt be-
grepp om helgden af en öfverenskommelse saknas. Hu-
ru många af den arbetande klassen äro väl rigtigt måna
om att lemna ett godt arbete? Ytterst få finnas, som
göra sig en heder af att verkställa det de böra på bä-
sta vis. — Försök att låta ett barn: eller annan enfal-
dig menniska göra en upphandling på torgena eller i
hamnarne, och man skall få se, om icke säljaren ofta
begagnar sig af tillfället att, genom varans mindre qvan-
titet eller såmre qvalitet, göra sig en extra vinst. På
Stockholms torg får man stundom se huru mjölkbuden,
då de tro sig obemärkta, genom ett eller annat qvarter
vatten betaga mjölken all onödig fetma, utan att be-
tänka eller bry sig om, att ägarens vara, genom ett dy-
likt förfarande, slutligen förlorar sin kredit. ) — Att
anföra alla exempel på vårdslöshet, opålitlighet och, hvad
värre är, på böjelsen att genom små, ehuru derföre lika lå-
a knep forverfva sig en eller annan usel skilling, — der-
ull skulle icke Aftonbladets, eljest skäligen rymliga spal-
ter förslå. Efter min öfvertygelse, torde icke särdeles
många af ifrågavarande folkklass lemna något tillfälle
obegagnadt, att opåtalt underlåta en skyldighet. Om
man, bland de tusentals exemp I som härpå kunde an-
föras, vill hafva ett ganska frappant, så behöfver man
blott resa i vårt kära fädernesland. Man märker då ge-
nast, att alt går den resande väl i hand om han är karl,
och af ett någorlunda alfvarsamt utseende. En sådan
åker fort och blir så väl betjenad som lokala tillgångar
medgifva. — Men skicka deremot ut ett vårnlöst frun-
timmer på landsvägen! man skall då få se på annat.
Hvarje skjutsbonde hon får, fortskaffar henne ungefärli-
gen med samma has ighet som han forslar ett tackjerns-
lass, — och hvarföre? — emedan ban hvarken har att
befara stryk eller klagomil i dagboken.
Hvarje dylikt, ehuru som det synes obetydligt, miss-
brukande af lifvets små konjunkturer, är likväl ett bevis
att billighet, hvarmed jag förstår tillämpning af rätt
på småsaker, ävnu icke hos massan fått det insteg, som
de större, mera skarpt markerade moralbuden, hvilkas
öfvertradande bestraffas på kåken eller i galgen. Man
bar i allmänhet icke begrepp om den belåtenhet, lycka
och trefnad, som z20ga uppfyllda pligter sprida öfver ett
samhälle. Rättvisan fordrar äfven att erkänna, det de
högre klasserna stundom föregå med rätt dåliga exem-
pel, så att de visserligen icke böra anses fullkomligt
fläckfria, men alltid afgjordt mera, emedan deras upp-
fostran varit mera vårdad och redan tidigt i sådana hän-
der, som icke försmått att begagna hederskänslan som
häfstång.
Det vore orimligt att ensamt tillskrifva folket ofvan-
nämnde olyckliga förhållande. Deremot är det deras lä-
rare som förebråelsen bör dracha; ty fastän deras bestäm-
melseär att undervisa och förbättra, inhämtar dock folket af
dem oftast knapt Ze gros af mo alen. Och fastän kun-
skapen om de tio budorden visserligen är en god sak, så
bör man likväl noga märka, att det icke blott är de
grofva och påtagliga öfverträdelserna af dessa bud som
förbittra samhällslefnaden. Dessa gröfre afsteg hafva
dessutom sin regulator i den veridsliga lagen, men icke
) Dessa fel, der de gifvas, och hvilka förf. tyckes hafva
målat nog mycket i svart, bero i vår tanka pa helt andra
social omständigheter, än bristande skötsel af folklära-
rekallet Men det blefve för vidlyftigt att här ingå dju-
pare i detta ämne, som förtjenade sin egen afhandhng.
yo I sanning, dylika drag af bedrägeri och vin-
AA 111 ss 2 11
SE