AÄLLLIU LV IEM METRON CAR TRA ho nn Anna nn dana fel, som egentligen icke kunna räckas af lagen. Otaliga egna iakttagelser hafva förvissat mig, att gemene man ofta nog är utan redigt begrepp om rätt och orätt. Dagligen och stundeligen äger man tillfälle att öfvertyga sig om denna olyckliga sanning. Man Kan t. ex. knappast få ett tjenstehjon som gör sig samvete öfver snatteri af matvaror och andra mindre artiklar. Annu svårare är det att erhålla ett tjenstehjon som strängt håller sig vid sanningen; många besitta en ända till virtousitet uppdrifven fardighet i konsten att ljuga. Lika litet står det att erhålla en tjenare, som har nog begrepp för att inse, det han genom lätja och försummelse ofta gör sin husbonde lika stor skada som genom direkt stöld. Huru många tjenare förstå väl, att de genom sturskhet, tredska och elakhet, ofia tillen otrolig grad, förbittra sin husbondes eller matmoders dagar? ) — Hvad pålitlighet kan man i våra dagar vänta sig af ett löfte, gifvet af en person ur den obildade folkklassen? En sådan menniska håller aldrig hvad hon lofvat, om : bon efteråt finner det aldrig så litet stridande mot hvad bon anser för ögonblicket fördelaktigt. — Beställ en sak till en viss dag! af 100 fall får man vara glad om 10 blifva punktligt uppfyllda. Ofverenskom om ett visst ris! — det skall ofta inträffa att leverantören, sedan arbetet är färdigt, fordrar mer. Om man än icke samtycker dertill, så visar likväl blotta försöket, att allt begrepp om helgden af en öfverenskommelse saknas. Huru många af den arbetande klassen äro väl rigtigt måna om att lemna ett godt arbete? Ytterst få finnas, som göra sig en heder af att verkställa det de böra på bästa vis. — Försök att låta ett barn: eller annan enfaldig menniska göra en upphandling på torgena eller i hamnarne, och man skall få se, om icke säljaren ofta begagnar sig af tillfället att, genom varans mindre qvantitet eller såmre qvalitet, göra sig en extra vinst. På Stockholms torg får man stundom se huru mjölkbuden, då de tro sig obemärkta, genom ett eller annat qvarter vatten betaga mjölken all onödig fetma, utan att betänka eller bry sig om, att ägarens vara, genom ett dylikt förfarande, slutligen förlorar sin kredit. ) — Att anföra alla exempel på vårdslöshet, opålitlighet och, hvad värre är, på böjelsen att genom små, ehuru derföre lika låa knep forverfva sig en eller annan usel skilling, — derull skulle icke Aftonbladets, eljest skäligen rymliga spalter förslå. Efter min öfvertygelse, torde icke särdeles många af ifrågavarande folkklass lemna något tillfälle obegagnadt, att opåtalt underlåta en skyldighet. Om man, bland de tusentals exemp I som härpå kunde anföras, vill hafva ett ganska frappant, så behöfver man blott resa i vårt kära fädernesland. Man märker då genast, att alt går den resande väl i hand om han är karl, och af ett någorlunda alfvarsamt utseende. En sådan åker fort och blir så väl betjenad som lokala tillgångar medgifva. — Men skicka deremot ut ett vårnlöst fruntimmer på landsvägen! man skall då få se på annat. Hvarje skjutsbonde hon får, fortskaffar henne ungefärligen med samma has ighet som han forslar ett tackjernslass, — och hvarföre? — emedan ban hvarken har att befara stryk eller klagomil i dagboken. Hvarje dylikt, ehuru som det synes obetydligt, missbrukande af lifvets små konjunkturer, är likväl ett bevis att billighet, hvarmed jag förstår tillämpning af rätt på småsaker, ävnu icke hos massan fått det insteg, som de större, mera skarpt markerade moralbuden, hvilkas öfvertradande bestraffas på kåken eller i galgen. Man bar i allmänhet icke begrepp om den belåtenhet, lycka och trefnad, som z20ga uppfyllda pligter sprida öfver ett samhälle. Rättvisan fordrar äfven att erkänna, det de högre klasserna stundom föregå med rätt dåliga exempel, så att de visserligen icke böra anses fullkomligt fläckfria, men alltid afgjordt mera, emedan deras uppfostran varit mera vårdad och redan tidigt i sådana händer, som icke försmått att begagna hederskänslan som häfstång. Det vore orimligt att ensamt tillskrifva folket ofvannämnde olyckliga förhållande. Deremot är det deras lärare som förebråelsen bör dracha; ty fastän deras bestämmelseär att undervisa och förbättra, inhämtar dock folket af dem oftast knapt Ze gros af mo alen. Och fastän kunskapen om de tio budorden visserligen är en god sak, så bör man likväl noga märka, att det icke blott är de grofva och påtagliga öfverträdelserna af dessa bud som förbittra samhällslefnaden. Dessa gröfre afsteg hafva dessutom sin regulator i den veridsliga lagen, men icke ) Dessa fel, der de gifvas, och hvilka förf. tyckes hafva målat nog mycket i svart, bero i vår tanka pa helt andra social omständigheter, än bristande skötsel af folklärarekallet Men det blefve för vidlyftigt att här ingå djupare i detta ämne, som förtjenade sin egen afhandhng. yo I sanning, dylika drag af bedrägeri och vinAA 111 ss 2 11 SE