dern och vinsten. Nu säger jag eder, att vi icke län-
gre vilja tåla, att Irland står som en dverg vid
sidan af en sådan jettemakt som England! Men höj
Irlands politiska statur till jemnlikhet. med Englands
och Skottlands, och då — hurra för Unionen! (Starka
och långvariga bifallsrop.) — Jag uppmanar eder, att
befria edra själar från all delaktighet i det onda, som
vederfares Irland. (Höga bifallsrop.) Jag skall föra med
mig til mitt fädernesland ett glädjens budskap. Jag
skall säga mina landsmån, att jag i det manliga, kloka
och skarpsinniga Skottska folkets blickar läste dess be-
slut, att förena sig med oss i striden för våra rättighe-
ter. (Bifall.) Jag skall säga dem att ett folk, som al-
drig fordunklades af något annat i krigets yrken och
dess söners tapperhet — jag skall säga dem, att ett land,
som, för att nyttja en Irländsk vältalares ord, sväfvar
på höjden af konster och vettenskaper med ett öga,
som aldrig hisnar, med en vinge, som aldrig tröttas —
jag skall säga dem att Skotland, starkt genom sina
söners manlighet och sina invånares högsinnade tänke-
sätt, svurit att Irland skall blifva fritt. (Långvariga bi-
fallsrop och hurra.)