a fy 00 J
att det blott är en möjlighet, en makt som man skall
begagna, med varsamhet: fafinga försäkringar! Det är
icke här fråga om hvad J kommen att göra; lagen vet
det icke, J veten det icke sjelfve; det ar fråga om hvad
J skolen få makt att göra. Men makten att handla är,
i fråga om lagar, detsamma som handling — förmågan
är handling.
Derigenom att förbrytelser förvandlas till högmålsbrott,
plundras juryn på sina konstitutionella attributer. Lät
sa vara! jag vill icke tala om ärlighet, icke om karta,
det vore forspillda ord; men det finnes någonting bort-
om dessa konsiderationer — denna plundring är ett
betänkligt företag.
Juryn, mina Hrr, är icke en af dessa vanliga
Jurisdiktioner, med hvilka juristens penna leker,
och som den höjer eller sänker efter behag; den
är till och med icke en jurisdiktion, den är en
politisk — institution, den är, liksom ni, och med
samma grad af suveränitet, landet sjelit. Och hvar-
igenom har väl juryn kommit i denna onåd? Man har
sagt henne på tusen sätt: vi misstro er, ni fäller icke
nog. Sen J icke mine Hrr, att man angriper jury-
männens samvete, ty det är enligt deras samvete som
de dömma? Har det måhända fallit eder ur minnet, att
jurymännen äro edra valmän, preglade med samma stäm-
pel som ni, och, liksom ni, vårdare af suveräniteten? Om
J misstron dem i dag, månne de ej också en dag kun-
na misstro eder? Och i sanning, det vore med allt
skäl, ty jag förklarar (talaren slår sig för bröstet) att
jag djupt misstror en makt, det vare sig hvilken som
helst, som misstror rättvisan, ännu mera landets rättvisa.
(Bravo! brave! bravo!
Det-ar detta djupt inrotade misstroende hos dåliga
styrelser, som drifvit dem att, sig till tjenst, uppfinna
alla slags tyranniska domstolar: revolutionstribunaler,
särskilta. domstolar, prevotaldomstolar. Jag jemnfö-
rer hvarken tiderne eller personerne; det vore
en stor orättvisa; jag jemförer endast belägenhe-
terne. Det är ett factum, att styrelsen fordrar en an-
nan dom för pressen än landets dom, som hon betrak-
tar med. misstroende; att hon fordrar en special dom.
Då hon nu icke vågar föreslå någonting sådant, ty den
djerfheten har hon icke, hvad gör hon? Jo, hon griper
till .en ny förvandling. Det är Pärskammaren, som kom-
mer att. blifva hennes special- hennes prevotal-domstol.
Ja, mina Hrr, Pärskammaren, redan en specialdomstol
för upploppen, göres ytterligare till en specialdomstol
för pressen.
Mina Hrr, Pärskammaren har icke förtjent en sådan
behandling. Den är icke till för att vara ett styrelse-
verktyg, instrumentum regni, såsom Tacitus uttrycker
sig i sin kärnstil. Till sitt egentliga väsende en poli-
tisk makt, tillfälligtvis en domaremakt för de sällsynta
fall, der staten sjelf träder upp; stäld, jag ville heldre
säga, förvist till den högsta sferen i den politiska
regionen, hvarifrån den genom sin värdighet, ge-
nom aktning för dess opartiskhet beherskar alla våra
oroliga rörelser; det är denna så upphöjda makt, hvil-
ken jag nu blott ofullkomligt kunnat karakterisera, som
man låter nedstiga till den förödmjukande rölen af en
specialdomstol, af en prevotal-domstol, sittande på
ruinerne af landets rättvisa, som blifvit våldförd i
sin helgedom; och i denna bedröltliga tällning må-
ste hon vara färdig att sälta sig till domarebordet
när det behagar en nyckfull styrelse att kalla hen-
ne dit, då deremot Lordernes hus icke fungerar så-
som domstol, utan då Underhuset uppträder som
anklagare, och Amerikanska senaten endast på anklagel-
se af Representanternes Hus, hvilket icke låter tilltala
någon annan än en offentlig embetsman. Amerikanska
senaten dömmer icke till annat straff än oförmåga att
vidare beklåda ett offentligt embete; sjelfva förbrytelsen,
den vare hvilken som helst, hänskjutes allud till ju-
ryns dom.
Mina Hrr, Pärskammaren är redan alltför mycket för-
svagad; den har rönt motgångar nog redan. Stympad
till sina medlemmar, afklädd sitt hufvudprerogatif, nyss
komprometterad i en rättegång, som var henne främ-
mande, men dock olyckligtvis lades på hennes skuldror,
behöfver hon att omsider se sin värdighet skonad. Re-
dan så långt aflägsnad från sitt ursprung och sin be-
stämmelse är hon dock ännu, J veten det, en fristad
för alla Frankrikes illustra.män, för dem, som skapat
var ära i freden och i kriget; den äger visserligen inom
sitt sköte många bepröfvade dygder, och likväl — om
hon måste undergå den skymt, som henne beredes, så
blir det hennes död. (Sensation. ) En permanent dom-
stol, nedsatt öfver pressen, oupphörligt slagen af parti-
ernes vreda vagor, skall snart sjunka i vVanmaktens af-
grund. Och då, mina Hrr, skall denna Pärskammare,
missaktad, förnedrad och politiskt död, icke kunna å-
MM I UM——--- o — — K —.— —V— Ä . — a -——— .i::.n-——n—n-—-;-,su(IO——— ;zljqxKCLGG-H OBS —A X— -
