faller sin dotter, att hälsa honom som bror, en ära,
som han likväl gerna skulle vilja försaka. - Man ur-
säktar sig för det man, i stället för vin, presenterar
honom en kopp th., och ynglingen måste göra mycket
våld på sig sjelf, för att icke låta märka sin förtrytelse
öfver en sadan oskicklighet. Så slutas prologen.
I första akten finna vi den unga mannen logerad i
en paviljong, tillhörig furstipnan. Han och Siao man
känna redan en ömsesidig böjelse för hvarandra, som
är dem båda oförklarlig. Fan su (kammarjungfrun)
har upptäckt hemlighete n, och gör sig all upptänklig
möda, att närma de båda älskande till hvarandra. Sjun-
gande och i ganska poe tiska ordalag föreslår hon sin
matmoder en spatsergang om aftonen i trädgården.
På denna promenad hör Siao man huru Pe min be-
sjunger hennes behag. Hans sång gör henne en sådan
glädje, att bon uranför hans dörr qvarlemnar en börs,
hvarpå verser äro stickade, som underrätta ynglingen
om att han år älskad tillbaka.
I andra akten har Pe min blifvit sjuk af längtan ef-
ter Siao man. Faf su uppbjuder nu hela sin slughet,
för att kringgå den ledsamima ceremonial-lagen, som
håller de älskande skilda från hvarann. De konst-
grepp, hvaraf hon begagnar sig, äro likväl icke lätta
tt göra begripliga för en Europe.
Tredje akten innehåller mötet, som likväl störes ge-
nom modrens ankomst. De stickord, som nu växlas,
angå nästan allesammans förnärmandet eller iakttagandet
af etiketten. Fax su, kammarjungfrun, vederlägger fur-
stinnan Han, men kan likväl icke förhindra att Pe min
skickas bort, för att i Peking fullända sina studier.
Härifrån, ända till början af fjerde akten, förflyta 3
år. Pe min har härunder genomgått alla akademiska
grader, och uppnått den högsta bland dem. Kejsaren
vill, såsom belöning för hans skicklighet, gifva honom
Siao man, utan att veta det bådas äktenskap är länge
sedan beslutadt. Pe min och Siao man blifva å ömse
sidor underrättade om, att Kejsaren ärnar förse dem
med makar, hvaröfver de råka i stor ängslan, emedan
inga mamn blifvit uppgifna. Slutligen upplöser Fan su
alla svårigheter, och stycket slutar med ett tillkännna-
gifvande af alla de nådebetygelser, som Hans Maj.t
ärnar beskära brudens hus.