bort, Tauro, bort:? och ögonblicket derpå såg jag
vid månskenet honom, böjd under bördan komma ut
genom porten, lägga sonens lik på en af hästarne, och
fastbinda det samma med sin Lasso. Det var en fa-
saväckande anblick, den unga mannens mantel hade
blifvit sönderrifven under striden, bröstet var blottadt
och jag såg två stora sår; den stelnade bloden stack
ohyggligt af emot det hvita skinnet. Omsorgen att
väl fastbinda liket syntes imellertid vara den enda tan-
ka hos den barbariska fadren, hvars händer ännu ryk-
te af sonens blod. Ibland kastade han en skygg blick
omkring sig och Brep krampaktigt i dolken, och der-
på vred han åter sina händeri stum fortviflan. Vindt-
hunden satt bredvid den häst hvarpå hans herre låg
och vände ej sina ögon ifrån dennes ansigte. Då man
såg honom sitta så lugn, skulle man kunnat tro att
allt var honom ganska likgiltigt; men så ofta den gam-
le fattade uti kroppen hördes ett doft morrande, som
en aflägsen åska.
Andtligen var allt färdigt, Guachon besteg sin häst
och red utur Corral, förande vid tygeln den häst
hvarpå liket låg. Hunden följde efter. Då han var
förbi huset kunde jag utan fara våga mig fram och jag
såg huru han, efter tillryggaläggande af ett litet stycke
väg satte till i fullt galopp och snart försvann utur sig-
te. Ett moln uppsteg nu framför månan; men länge
hörde jag de enformiga melankoliska hofslagen.
(Slutet följer.)
TSSTUTYEOLMRTRAISE MREMNSTTNESTTE A N SNCIIEN SEN TE YET VN NBD VR TMNT a DSS DG TR KT NIE RON OS TITS