FO On nd betalning, innan arbetet var färdigt, hvaremot jag icke kunde påbegynna Odens machin förr än vid samma års slut, då de formliga kontrakterna för oss begge liktidigt upprättades, och ej i den stund detta skrifves utfått återstående betalning? Ar det nu också okändt, att jag, för att på utsatt dag kunna vara med Oden till tjenst vid Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens resa till Norrköping och till trupptransporten från Westervik, måste, så till sägandes, hals öfver hufvud, bringa machinen blott så tll vida i ordning, att den kunde hegagnas, då deremot Gylfe nära ett helt år haft tillfälle verkställa de små jemkningar, som vanligtvis yppas vara nödiga vid ett nytt machineris uppsättande. Och kan nägon sansad menniska begära, att ett machineri af hundradetals delar skall vid första begagnandet vara i den ordning som åsyftats? För uppehållet kort före återkomsten hit, hvilket Artikel-författaren så mysteriöst vidrörer, har jag icke att skämmas. Pjeserna i mina arbeten måste från början passa så nätt och tätt, som någonsin materialierna kunna tåla; en tillfällig utvidgning genom värmen häftade en af dessa pjeser (luftpumps-kannan) och påföljden blef visserligen ledsam; — men, Gud ske lof! derjemte ett bevis på hållbarheten af det jern, som hos mig smides. Med känseln om bord vid gången, hvarom först nämdes, måste menas den dallring, som i större eller mindre män märkes på alla ångfartyg, utan undantag. Kan det bevisas mig, alt machineriet (för hvilket jag begärt 14,000 R:dr B:ko mindre än Motala Verkstad) är genom felaktigheter i verkställighet eller gång orsaken till denna, verkliga eller inbillade , större dallring på Oden än på Gylfe, och att icke orsaken måste tillskrifvas fartygets och isynnerhet hjul-utbyggnadernas konstruktion , så skall jag erkänna mig för en fuskare. Det kan väl vara, att dallringen är större på Oden än på Gylfe. Begges skråf äro lita, och troligen lika stark! byggda; men läsaren märke, att kraften af machinen på den förre, är minst 50 procent större än på den sistnämde , hvilket här längre fram skall ovedersägligen ådagaläggas, och hvarigenom en starkare dallring, genom en svagare utbyggnad för hjujen, kan blifva lätt förklarhg. Artikel-författaren säger vidare, att Gylfes hjul ligga 4 tum lägre än Odens, hvilket är sanning, då fartygen ligga lika djupt lastade; men på den resa, hvarom här är fråga, blef Oden nedlastad 8 tum djupare än Gylfe, hvarigenom Oden hade att öfvervinna först det motstånd, som nämde 8 tums lastning förorsakade, och dernäst olägenheten af 4 tum då djupare gripande skoflar. Detta förtiges visligen af Författaren, hvilken vill alt läsaren skall tro, att Gylfes skoflar, också vid det tillfället, lågo 4 tum djupare än Odens, ehuru dermed förhöll sig tvertom! Afven anföres, att Odens kittel skulle gifva mera ånga än Gylfes, nemligen med större konsumtion af bränsle , och att detta sammanlagdt skulle göra, att Oden, såsom orden i sin skändlighet lyda, kunde få en obetydligt större hastighet — ett stundom märkt företräde t fart. Men nu är den större ångbildningen i Odens kittel en alldeles imaginär och outrönt omständighet , framkastad till förvillelse, för att om möjligt förringa, åtminstone machineriet. Dernäst är bedomandet af ömsesidiga bränsle-åtgången, på sätt de så kallade försöken dermed för tillfället kunde anställas, det gröfsta charlataneri, tydligt för hvar och en som vet, att den ändamålsenligaste eldning och rost-jernens förändr.ng för ombytt brännmaterial, hvilket här ägde rum, icke så hastigt kan utrönas, som ett kommando-ord framkommer, och är det här på sitt ställe att äfven erinra, att machinrummet för den gången var så täppt, att ingen menniska kunde utstå med eidens skötande; ändtligen — hvad hufvudsaken eller den så lömskt framburna obetydligheten af större fart vidkommer — så var den rätt och slätt ett försprång al 3 sjömil i timmen, emedan detta var resultatet af den sednare anställda resan, under hvilken machinen gjorde öfver hufvud lika antal slag som under den, hvarom nu talas. Klart är det emellertid, att Oden icke kunde komma fram på denna resa förr än Gylfe, i anseende till de tidt och ofta gifna befallningar om machinens saktande och ångas utblåsning för att icke komma Gylfe för nära, samt derföre att, såsom.på resan till Norrköping skedde , han nödgades gå rakt i strömmen af den sednares kölvatten, hvaremot mina, till befälhafvaren gjorda framställningar, grundade på onödigt förspillande af bränsle, voro fruktlösa; men hvarföre låtsar Författaren att icke känna detta? Han vet så mycket mera hvad ingen vet, nemligen att Gylfes kittel har den stora fördelen i våra Svenska farvatten (framför Odens förstås), att lätt kunna eldas med tallved (hvarföre icke gran eller något annat Svenskt träslag ?); men sanningen är, att begge kittlarna, af hvilka insendera har nåvat hevislisen utrönt företräde fram