om aftonen, emot hemmet Aby, beläget en half mil ifrån Staden, der han conditionerar hos f. d. Apothekaren Nyström. Ankommen fram emot gården, blef hans åkdon omringadt af en hop karlar, som med stora enoch ek-käppar anföllo honom i yttersta raseri. Obeväpnad, eller endast försedd med en liten piska, kunde hans försvar ej sträcka sig till annat än parera med armarne de kraftiga hugg, som rigtades emot hans hufdd vud. Bofvarne, hväraf några svärtat ansigtena, voro försedde med knifvar, hvarmed de först sönderskuro töm och sele, så att hästen obehindrad bortgick, och sedan fotsacken, troligen i afsigt att sarga benen; äfven var den öfverfallnes mössa helt och hållet sönderskuren. W., som är en stark och oförskräckt karl, kunde de dock ej slå omkull (i hvilken händelse han säkerligen blifvit svårt sårad, om ej mördad), utan han aflägsnade dem på ett ögonblick så vida ifrån sig, att han lopp till en närbelägen gärdesgård, dit han förföljdes. På hans rop närmade sig slutligen några bättre fruntimmer, som bodde 1 granskapet, och då aflägsnade sig desse nidingar. W. förlorade under anfallet vid pass 100 Rdr B:ko, som efter all sannolikhet kommit dem till godo. Hos Slagtaremästaren Olof Andersson, hvars drängar förut öfverfallit W. med skällsord och stenkastning, och mot hvilka äfven andra misstankar förefunnos, infann sig, dagen derefter, Krono-Länsmannen i orten, för att, på begäran anställa visitation efter de förlorade penningarne. Tit. Andersson var då utkommen ifrån staden till sin landtegendom, belägen nära vid der W. conditionerar, Han förklarade, att ingen visitation tilläts, utan emot borgen; de misstänkte drängarne fingo ej hemkallas, utan måste sökas ute på ägorna vid deras arbete, hvarest de träffades, men naturligtvis nekade till allt. Tit. Andersson och dess fru, som korrt förut haft W. i sin tjenst, hvilken han på egen begaran lemnaåt med hedrande vitsord, visade sig i intet afseende villige att få förhållandet med sine drängar utredt; och den misstanka, som ett sådant förhållande, jemte annat, torde föranleda, blir måhända ej så lätt att utplåna. Målet inståmmes nu till Askims Hårads-Rätt, hvarvid en stor mängd vittnen åberopas, och resultatet af undersökningen skall blifva serdeles intressant. (Götheborgs H. och S. T-) Ett försök till rån hos en krögare, en half mil från staden, å Landvettersvägen, gjordes natten till sistl. Söndag. Då bofvarne, 2:ne till antalet, uttagit fenstret till det rum hvarest husfolket låg, stördes de af vägfarande personer och togo till flykten. Dessa underrättelser torde tjena resande till varning att färdas utan försvarsmedel. (Götheb. Dagbl.) Ystad. Den så länge förväntade ångfartygskommunikation emellan Libeck, Ystad och Stockholm är nu ändtligen kommen i gång. Den 4 eller 35 anländer Anofartvoet hit för första ganscen. ach framdeles till No