Den 30 Januarii. Doktor Hausvolff anmälte Fru Hedvig Charlotta Nordenflykt, som var utanför Ståndets rum, och begärde företräde, som beviljades , dock att Arke-Biskopen påminte. som Ståndes en gang fattade slut, att ej admittera privata personer eller slika mål företaga. Vid företräde rekommenderade bemälte Fru sin, vid början af riksdagen hos R. H. S. insinuerade böneskrift om ett ömt deltagande uti hennes olyckor, och den nöd hon uti råkat, som äfven drefve henne till detta steg, hvilket hon eljest fast ogerna gjorde. Hon hade af Hr Grefven och Landtmarskalken blifvit med löfte hugnad, och trodde att äfven St. icke ville låta henne erevera, då hon heldre ville vända sig till de orter, hvarest man har mera attention på de gåfvor Gud henne förlänat. Resultatet blef en hemställan till konungen, att henne måtte anslås en pension af 5 eller 600daler silf vermynt. Följande tanke, yttrad redan 1752 visar, att emellan principerna och handlingarna ofta är ett stort svalg befästadt: likasom myckenhet af lagat röjer en Begerings svaghet så åstadkommer mångfaldiga ändringar deruti en skadlig misstanka om den lagstiftande magten, och sjelfva lagen i gemen förlorar sin behöriga och oundgängliga vördnad. Huru många hundradetal och tusendetal af lagar hafva icke, detta oaktadt, sedan den tiden blifvit stiftade, förändrade och upphäfna hos oss! och hvar är gränsen att hoppas för detta lagstiftningsbegär ? (Fortsättn. följer.)