an något öfver 2 månader. Detta klagomål förnyades
flera gånger, och 1727 väcktes för första gången
fråga om att, till Riksdagarnes förkortande, hålla dem
på något annat ställe än Stockholm. — Secreta-Ut-
skottets makt och tilltagsenhet blef flera gånger före-
mål för anmärkningar, likasom fallet nu varit med det
Utskott, hvilket på sitt sätt intagit dess ställe, och Bi-
skop Papke yttrade en gång, som stånden äro våra
Kommittenter, så dependera vi af dem, och icke af
Secreta Utskottet. — Hvad som icke i våra dagar fin-
ner något motstycke, är emellertid Adelns anspråk på
företräde framför sina medständer, och dessas eftergif-
venhet för ett sådant anspråk. Vid flera tillfällen för
reslogs, och beslöts äfven, att dröja med någon frå
afgörande, tills man hunnit inhemta Adelns tanka. Den-
na eftergifvenhet rönte likväl äfven då motstånd, och
redan 1739 sade Biskop Benzelius: emedan vi intet
dependere af ordine equestri, ty den är väl primus or-
do, men inter pares. Detta anspråk uttalades likväl
alldrig så tydligt, som vid Adolf Fredriks kröning, hvil-
ket synes af följande:
Den 10 Nov. Inkommo. Deputerade från R. och
A. Ordet förde Grefve Rhenstjerna med föreställning,
att det varit BR. och A:s fullständiga rätt från långliga
tider, att såsom Riddersmän följa sina Konungar vid
Kröningen. Förmodade för den iskull att. de andra
Stånden icke dervid skulle göra något påstående (helst
Preste-Ståndet, som vid det tillfället saknade Hrr Bi-
skopparna) utan nöja sig åt det ceremonielle, som K.
M. i nåder behagat föreskrifva. Arkebiskoppen bad
förmäla Ståndets helsning tillbaka. Straxt derpå an-
kommo tvenne deputerade från Bonde-Ståndet. Ordet
förde Jöns Bengtsson med berättelse, att Bonde-Ständet
gjorde alldeles ett med Borgare-Ståndet, att alla resp.
stånden måtte gå med i processionen vid den Kongl.
kröningen. Efter en liten stund ankommo sex Depu-
terade från Borgar-Ståndet. Ordet förde Rådman Kerr-
man, med andragande huru R. och Adelns Deputera-
de nyligen varit hos Ståndet, och talat om såsom en
dem tillhörande rättighet, att följa Konungar vid deras
kröning. Men som Borgare-Ståndet icke hade sådant
tecknat i sina tideböcker, så ville de nu låta anteckna,
ait det vore en rättighet, som äfven tillkom de andra
resp. Stånden, som alla med RB. o. A. lika magtägan-
de Ständer; och begärde de derföre att Pr. St. icke
måtte för sin del tillåta någon sjelftagen rätt för RB. o.
A., de andra Stånden till förfång, emedan det eljest tor-
de hafva någon obehaglig påföljd m. m. I anledning af
det Lofl. Borgare- och Arbara Bonde-Ståndets genom
Deputerade gjorda föreställningar, angående att samtelige
Stånden ega alla lika rättigbet, att vara Deras KK. M.
vid instundande kröning följaktige i processionen
ifrån Kongl. Slottet till kyrkan och tillbaka igen, fant
Preste-Ståndet godt, att bifalla de förbehåll, som af
det Lofl. Borgare- och Ärbara Bonde- Ståndet i detta
mål gjorde blifvit. i
Vidlyfiiga debatter föreföllo rörande Riks-Råden Gref-
varne Bondes, Barks, Ilårds, Bjelkes och Creutz
förafskedande från deras embeten vid 1739 års riksdag.
Anledningen var , som bekant är, att desse män afstyrkte
det sedermera lika obetänksamt påbörjade som oskickligt
utförda kriget emot Ryssland. Preste-Ståndet var här
benäget att vidtaga den mildare utvägen, men gaf se-
dan med sig, då adeln ville hafva saken strängare be-
bandlad, liksom vid Archenholtz och Gyllenstjernas
domar, der adeln jemväl visade den största hätskheten.
Då Erke-Biskopen slutligen måste underskrifva beslutet,
skedde det med begäran, att i denna dagens proto-
toll måtte blifva infördt , det han är oskyldig i denna
sak , och vill derföre vara utan ansvar, både nu och
; framtiden. Ståndet yttrade sig äfven, att de icke
d
etter någon del taga vilja, hvarken nu eller i tillkom-
mande tid, om någon olägenhet häraf skulle följa.
iött bevis på den ytterliga småaktighet hvaraf RBiks-
Stundens såkallade frihetsnit den tiden utmärktes, är
fäljande episod tillhörande 1741 års riksdag.
Den 22 April. Företrådde på anmälan Löjtnan-
ven vid Kongl. Lifgardet; De la Wall, och gaf till-
kinna, att en Under-Officer vid bemälte Lifgarde skall
begrafvas , hvarvid något manskap till skjutande kommer
att kommenderas. Ståndet hade intet härvid att på-
rinna. — —
Den 19 Maj. Ankom en utskickad ifrån riddar-
huset med berättelse, att H. K. M. i nåder låtit veta,
det H. K. M. i dag kl. 10 f. m. ville på Skepps-
holmen taga det manskap i ögnasigte, som på: gale-
rerna i dag komme att embarqueras , hvarvid Stån-
det ej hade något i underdånighet att påminna.? Un-
der ett samhällsskick, der Konungen skall begära lof
för att få fara från slottet till Skeppsholmen , och der
Ständerna i flerfaldiga sessioner tvista om utnämnande
af befälhafvare för armeen , kunde utgången; af ett
tar vernra icke hl; annan än neca och föärdarf Aach