Om morgonen den 20 Februari, ungefär 20 min. efter 11, blefvo vi hemsökte med en den förskräckligaste jordbäfning, som denna ortens innevånare ännu upplefvat. Första stöten räckte omkring 413 minuter, och satte berg och dalar i rörelse, alldeles som hade de varit vatten. Under denna stöt var det knappast möjligt att stå uppe; och jag skådade ett ögonblick omkring mig för att söka spana ut hvad mitt eget öde kunde blifva i denna förfärliga svallning. Jag blef dock skonad; och är en af de lycklige som undgingo att krossas af de nedfallande ruinerne. Concepcion, en stad med 25,000 innevånare, är nu blott en grushög, och hvarken der eller på fyra Spanska mils afstand, står något enda hus qvar, som kan bebos. Stöten kom från sydost, och omstörtade allt, som fanns i dess väg. Chillan, Talen, Arredan, Congas, Erras, Peural, St. Carlos, Valloga och Angela träffades alla af detta öde. Palcahuana som är hamnen till Concepeion är totalt ödelagd. Husen störtade icke endast tillsamman, utån ruinerna af dem, jemte lösören och varor, uppslukades af hafvet; som ungefär 15 minuter efter den första stöten. föll ut så, att de i hamnen liggande fartygen stodo. på torra marken. Vattnet steg sådan 23 fot öfvet debs vanliga höjd, och öfversvämmade hela trakten. Män, qvinnor och barn flyktade upp i bergen; men många upphunnos och bortfördes af vågorne, som vid: deras aterfall i hafvet fulländade stadens förstöring. Hundradetals förr förmögne familjer ega ej nu qvar en klädning att ömsa med, och de flesta kunna ej mer upptäcka hvar deras hus stått.