Bindmössor.
Sådana ega icke, åtminstone på våra spektakler, tillträ—
de till de förnämsta platserna. Nattmössor hafva gam-
mal häfd och änorna för sig.
! i Dansmästare.
Af dylika, både små och stora, mer eller mindre ku-
riösa att påse, är hela verlden full. Det finnes dans-
mästare i skor och strumpor uch dansmästare i spor-
rar, i simpel brun frack och uti guldgalonerad, dans-
mästare på goda fötter — och dansmästare på skäligen
klena, dansmästare med blott halftannat ben och dans-
mästare med ena foten redan i grafven. För öfrigt
hoppar till och med den störste stundom i galen
tunna.
Dansöser.
Ett lättfotadt slägte i silfvertyg, som hoppar fram sin
bana på tåspetsen. En dansös med den aldra minsta
fot lefver ofta på den aldra största, och hennes
toffel har stundom gällt lika mycket som Karl den!
tolftes stöfvel.
Drilla.
Att drilla fint är en konst så god som tva. Hur man
må göra det par excellence, båtar det likväl föga, då
man för öfrigt spelar en dåilig fiol.
Kulisser.
Att titta bakom kulisserna är icke beskedligt. Hur
derinnanför spelas och machineras och arrangeras, är icke
för de lyckliga illusionerna särdeles hugnande att förnim-
ma; och liksom Acteon blef ihjälbiten af sina egna
hundar, för det han råkat få se mer än tillbörligt var,
så har det till och med någongång händt att — —- - -
Puder.
Ett fint mjölstoft, som i fordna dagar brukades af
allom i gemen, egentligen för att om hvarannan bort-
blanda ålderdomy--och- ungdom, men numera endast på
scenen afen och annan begagnas, för att med heder
kunna vara far åt. sin; bror eller hustru, eller tante åt
sin herr man. F Phder att. slå i ögonen på folk är nå-
gonting helt annat; se. derom: Diplomater, under artikeln
Aktörer.
Upplysning.
Kostar theaterdirektionerna vackra fyrkar om året;
men krona måste man väl bestå, så länge man, gudi lof,
icke är republikan. Anmärkningsvärdt är, att ju högre
denna upplysning stiger, desto ohjelpligare sitter publi-
ken i skumrasket. Denna omständighet tyckes, om nå-
got, gifva stöd ät vissa politiska skriftställares vishetslä-
ror derom, att en stigande upplysning verkligen icke är
sa särdeles upplysande, som man i allmänhet vill låta
påskina. För öfrigt häraf, hvad kronan beträffar, alla
dessa talesätt: Upplyst publicum, upplysta konstdo-
mare. 0. S. V.
EN UTFLYGT TILL SPANIEN I MAJ ENNE-