och natt ligga i förskräckelsens inbillningsfeber, hvarom Statstidningens flesta. doktrinära artiklar bära ett ojäfaktigt vittnesbörd. Oss. deremot förekommer det temligen troligt, att, derest icke wi haft det modet, för sex år sedan; att ensamme bjuda spetsen. emot den förmenta kraft, för hvilken Statstidningens hjeltar bäfva, sk Hade förmodligen nu sednast aldrig kunnat komma. i fråga alt utgifra denna samma Statstidning, som DIlyj, genom sin ansvarige Redaktör, försöker att med några lumpna infällen afstraffa oss för det vi omtalat, hvad ingen är okunnig om, att dess försvar emot Hr Crusenstolpe ärsunder all. kritik, såsom så mycket annat i Stätstidningen, hvilket vi också kunnat omtala, fastän vi icke gjort det. För att helt och hållet betaga Statstidningens ansvarige Redaktör, och dess öfriga män, den inbillningen alt vi på något säll äro oroliga för hvad af dem göres och låtes, anse vi oss kunna härmed begagna tillfallet att alldeles skilja vår sak ifrån deras, i det vi förklara, att vi icke det ringaste interessera oss för buru det kan komma att gå med Statstidningen, med allt det bedröfliga, eller rättare sagt, allt det elände som deruti dagligen ser ljuset, och med de personer hvilka af detta elände representeras. Fi, för vår del, arbeta för. Svenska idfer i detta samhälles politiska Nf, och deribland i främsta rummet för Konungamaktens helgd öch anseende; det hafva vi gjort hitintills, och kunna göra det hädanefter — ensamme. Att Statstidningen, under sin ännu korta lefnadsbana, hvad den än må bafva gjort, icke har gagnat denna sak, derom är allmänheten ense; ehvad den än må göra hädanefter till dess skada, komma vi att anse oss deraf lika obehindrade, som af hvad Aftonbladet eller Argus gör, och fika litet förpligtade till undseende för Statstidningen, som för Dagligt Allehanda. Vid ett sådant förhållande torde författaren till de så kallade MHinervas bekymnier, ati Journalen för i måndags, gunstbenäget inse, att vit yitrande ötter den. ansvariges förklaring i tryckfrihetsmålet icke kän. nat härröra af någon farhåga, att se oss sjelfva, eller den operationslinie vi intagit, komprometteras af dem, som skrifva uti, eller svara för Statstidningen, hvilket blad. alltifrån början haft, såsom de stora gåsungarne, siniegen gång. Om nyssnämde Herrar för sitt tidsfördiif, eller af andraorsaker vilja fortfara med att skrifva och advocera Statstidningen i qvaf, så är sådant för oss fullkomligen likgiltigt. Vi äro till och med benägne att tro, att detta slutliga resultat kan blifva 1 det hela förmånligt för Regeringen, hvilken, utan ivifvel vore vida bättre tjent med att hafva ingen Stats-. tidning, än en sådan som den nuvarande; men under tiden, som åtgår för att hinna till denna upplösning, försköses onödigtvis på experimentet en hel hop af det aäseende, som det kunnat vara godt för Regeringen att behålla. Så t. ex. trodde man temligen allmänt, innan; Statstidningen såg dagen, att fastän Regeringen teg, så kunde den dock upplysa och utreda många förhållanden, om den ville, och om den dertill ville skaffa sig en organ. Denna foreställning har fått cen svår stöt genom Statstidningen, som visat sig hvarken kunna upplysa eller utreda någonting. Sedan den på köpet så oförsvarligt skaffat sig på halsen den nu anhängiga injurieprocessen, och under lopppet deraf låtit sin ansvarige afgifva den oskickliga, långa och rabulistiska förringen, så har derigenom hvarje slags ännu återstående Nimbus blifvit för alltid förskingrad. Ehuru, som sagdt är, allt detta kan vara och är för oss likgiltigt, tilläto vi oss likväl att gifva en vink härom, hvartill vi tro ogs hafva varit berättigade af det skäl, att jemväl Statstidningen, om än icke i andra afseenden, likväl såsom objekt i allmänhet, kan vara föremål för mensklig kunskap. Det har blifvit illa upptaget, och den ansvarioe den högst fåvitska föreställningen, att vi skulle stå till Statstidningen i ett slags frivillig länspligt, den vi brutit, eller hysa för densamma symphatier, som gjort öss oroliga på dess och våra egna vägnar, har uppkrupit på taket af sitt eget hus, för att derifrån skrifta össcinför allmänheten för vår förmenta räddhåga. Vi boppas nu, att vederbörande måtte vara botade för sådana villfarelser, och att de ville försöka, så godt de förmå, att på egen hand sköta sitt kall: vi skola nog sköta vårt. Vi vilja icke för ögonblicket yttra någonting om detta märkvärdiga document och de resultater, som schismen kan medföra, eller de förhållanden, som den möjligen kan beteckna. Vi torde en annan dag få ullfälle göra nagra betraktelser deröfver. I —LLA LF LY——