mlor: REVY AF TIDNINGARNA. Bbornskaå Minervå för den 13:de innehåller följande karsktervistiska godbit, hvilken det skulle vara skada ätt förhålla dem af våra läsare, ,som icke äga tillgång till deariåNishetens urkälla: x dh das s fiprelska blad innnehålla ett frappant bevis på det lyckliga framskridande i både ordning och kultur, s öm viser sig i de nya fria republikerna i södra Amerika: Furnafodem har fattat det högsinta beslut att sprida. civilisationen till de i det inre af landet befimtliga jöfverkefS fak af de infödda, nästan vilda folkstammarrie. Spanska Regeringen hade uppställt såsom princip, att dessx infödingar voro att anse såsom i ett fortfarande omyndighetstillstånd, att ingen köpeafhandling emellan den joch Europeer, om jordlägenheter, ägde giltighet, art Våe på förhand icke kunde sälja till en Europå mer än ett ars afkastning af sin jord, och att i en mängd tvistefrågor en infödd ansågs alltid hafva rätt emöt en furopt. Genom dessa stadganden sörjdes för de vilda folkstammarnes bibehållande , hvilka deremot i Norra Amerika efter hand försvinna, genom den för dem förderfhga beröringeh med Europcerne. Nu har deremot de omförmälta Sydamerikanska Republikens regering beslutat att försätta Indianerne uti fullt myndighetstillstånd, och gifva dem rättighet till alla slags transaktiover med de hvita, införa bland dem stadiga boningsplatser, samt ägandeoch försäljningsri ätt af deras jordsträckor. Häraf skall nu följden blifva att de förstöra sig sjelfva, och t. ex. för litet bränvin, eller någon lysande bagatell, afhända sig allt hvad de hafva, och sedan juflytta till städerna, för att öka tiggarehopen. För att nu sätta detta verk i gång, skola till. en börjar Indianernes jordsträckor afmätas och indelas uti posse ;ssioner, eller hemman. Men lyckligtvis har denna förmenta humanitet ännu icke kunnat verkställas, esvadan i hela Republiken icke funnits någon enda per son, med så mycken mathematisk kunskap, att han kan afmäta ett fält. Man kan då måhända hoppas, att; innan en så utmärkt person finnes, hela planen åter råkar 1 glömska. Här ser man då i ett sammandrag Minervas begrepp om den monarkiska principen, och om det beprisade fadersväldets natur. För att vara lyckligt och konserweras, bör således ett folk hållas i ett fortfarande omyndighetstillstånd, behandlas som barn och slaf, och ingen individ of detsamma kunna någonsin uppnå myndighetsåldern, eller råda och sköta sig sjelf. Deremot blir dev olyckligt och kommer i fara att utrotas, i fall det försäåttes i myndighetstillstund, i fall det erhåller rätt att disponera sig sjelf och sin egendom, ty då kan det härda att någon enda devibland hushållar illa. Detta är då höjden af samhällslyckan, och den monarkiska opposition, hvarmed Minerva hotat att en gäng 1 tidens fullbordan framträda, lärer således bli en oppositisk mot folkets äganderätt. personliga frihet, jemlikhet inför lagen, med eu ord, emot dess myndighets tillständ. Ifall någon.förut möjligtvis. icke . vetat, hvad man har att vänta från det parti, hvars ärenden Minerva går, så måste åtminstone efter denna naiva hekännelse infåt! tvifvel derom mer återstå. — Vi skola här allde165 icke vidröra den lilla artighet hön säger den SydAinerikanska fepubliken, att snom hela dess omriade föke Innes någon enda person, med så mycken maiätarisk Kunskap; ätt han kan afmäta: ett fält, ty höfIghöter! af detta! slåg ocwiöuppgifter. af sådan: sanning är vanliga hos Henne; äfvensom vi icke vilja undersö-fö fela artikelns) tillförlitlighet, och uvinfödingarnes 0lika förhållande och lynne: det Södra Amerika mot dem, som innu träffas spridda ; de Förenta Staterna. Vi ha endast velat öfvertyga läsaren. att Minerva åtminstone är konseqvent, och att den sällhet hon önskar bereda Svenska folket är folkstammens bibehållande, måhända på samma sätt, som Spaniorerne öibehöllo Ameri