mlor: REVY AF TIDNINGARNA.
Bbornskaå Minervå för den 13:de innehåller följande
karsktervistiska godbit, hvilken det skulle vara skada ätt
förhålla dem af våra läsare, ,som icke äga tillgång till
deariåNishetens urkälla: x dh das s
fiprelska blad innnehålla ett frappant bevis på det
lyckliga framskridande i både ordning och kultur, s öm
viser sig i de nya fria republikerna i södra Amerika:
Furnafodem har fattat det högsinta beslut att sprida. ci-
vilisationen till de i det inre af landet befimtliga jöfver-
kefS fak af de infödda, nästan vilda folkstammarrie.
Spanska Regeringen hade uppställt såsom princip, att
dessx infödingar voro att anse såsom i ett fortfarande
omyndighetstillstånd, att ingen köpeafhandling emellan
den joch Europeer, om jordlägenheter, ägde giltighet,
art Våe på förhand icke kunde sälja till en Europå mer
än ett ars afkastning af sin jord, och att i en mängd
tvistefrågor en infödd ansågs alltid hafva rätt emöt en
furopt. Genom dessa stadganden sörjdes för de vilda
folkstammarnes bibehållande , hvilka deremot i Norra
Amerika efter hand försvinna, genom den för dem för-
derfhga beröringeh med Europcerne. Nu har deremot
de omförmälta Sydamerikanska Republikens regering
beslutat att försätta Indianerne uti fullt myndighetstill-
stånd, och gifva dem rättighet till alla slags transaktio-
ver med de hvita, införa bland dem stadiga bonings-
platser, samt ägande- och försäljningsri ätt af deras jord-
sträckor. Häraf skall nu följden blifva att de förstöra
sig sjelfva, och t. ex. för litet bränvin, eller någon ly-
sande bagatell, afhända sig allt hvad de hafva, och se-
dan juflytta till städerna, för att öka tiggarehopen.
För att nu sätta detta verk i gång, skola till. en bör-
jar Indianernes jordsträckor afmätas och indelas uti
posse ;ssioner, eller hemman. Men lyckligtvis har den-
na förmenta humanitet ännu icke kunnat verkställas,
esvadan i hela Republiken icke funnits någon enda
per son, med så mycken mathematisk kunskap, att han
kan afmäta ett fält. Man kan då måhända hoppas,
att; innan en så utmärkt person finnes, hela planen
åter råkar 1 glömska.
Här ser man då i ett sammandrag Minervas begrepp
om den monarkiska principen, och om det beprisade
fadersväldets natur. För att vara lyckligt och konser-
weras, bör således ett folk hållas i ett fortfarande omyndig-
hetstillstånd, behandlas som barn och slaf, och ingen indi-
vid of detsamma kunna någonsin uppnå myndighets-
åldern, eller råda och sköta sig sjelf. Deremot blir
dev olyckligt och kommer i fara att utrotas, i fall det
försäåttes i myndighetstillstund, i fall det erhåller rätt
att disponera sig sjelf och sin egendom, ty då kan det
härda att någon enda devibland hushållar illa. Detta
är då höjden af samhällslyckan, och den monarkiska
opposition, hvarmed Minerva hotat att en gäng 1 ti-
dens fullbordan framträda, lärer således bli en opposi-
tisk mot folkets äganderätt. personliga frihet, jemlikhet
inför lagen, med eu ord, emot dess myndighets
tillständ.
Ifall någon.förut möjligtvis. icke . vetat, hvad man
har att vänta från det parti, hvars ärenden Minerva
går, så måste åtminstone efter denna naiva hekännelse
infåt! tvifvel derom mer återstå. — Vi skola här allde-
165 icke vidröra den lilla artighet hön säger den Syd-
Ainerikanska fepubliken, att snom hela dess omriade
föke Innes någon enda person, med så mycken ma-
iätarisk Kunskap; ätt han kan afmäta: ett fält, ty höf-
Ighöter! af detta! slåg ocwiöuppgifter. af sådan: sanning
är vanliga hos Henne; äfvensom vi icke vilja undersö--
fö fela artikelns) tillförlitlighet, och uvinfödingarnes 0-
lika förhållande och lynne: det Södra Amerika mot dem,
som innu träffas spridda ; de Förenta Staterna. Vi ha
endast velat öfvertyga läsaren. att Minerva åtminstone
är konseqvent, och att den sällhet hon önskar bereda
Svenska folket är folkstammens bibehållande, måhän-
da på samma sätt, som Spaniorerne öibehöllo Ameri-