Några betraktelser i anledning af en jemförel-
se mellan Engelska och Svenska Kyrkans till-
stånd. (Slut fr. N:o 80).
Deremot tror jag mig kunna bedöma, att M. H.
hör till dem, som hålla före, att presterne hyarken bö-
ra vara folkets naturlige skolmästare, eller ens öfver-
styresmän för denna undervisning. Denna åsigt öfverens-
stämmer med de Fransyska principerna; ty der verkstäl-
la presterne de ministeriella förrättningarne allenast;
men folkundervisningen är dem beröfvad. Hvad som
är rätt och klokt i Frankrike, kan vara raka motsat-
sen 1 Sverge; ett Katolskt presterskap underblåser vid-
skepelsen, men ett Protestantiskt motarbetar den; jag
för min del har ådragit mig allmogens ogunst, för det
jag alltid. nitälskat mot allmogens fördomar, vidskepel-
ser och villfarelser; men hvad jag efter erfarenhet
kan intyga, är att en Prest,fsom för sent träder ur
Bonde-Ståndet bibehåller allmogens hemligaste tänkesätt
och djupaste sinnesart;. han tror sig kunna fördrifva
spöken med den gamla handboken och psalmboken; och
en sup på fastande mage är det käraste han vet. Böra
ämnen till prester tagas ur Bonde-Ståndet bör det ske
så tidigt, att allmogens vidskepliga tänkesätt och va-
nor, ej ännu bunnit inrota sig; så är förhållandet åt-