de oförgängliga skyddswakteröe i en: sådan, stat; -och :
ehuru alla i förnuftets enliet. ionehållas,. si har dock
hvarje sin särskilta och fridlysta spher;. som uttrycker
urvecklingsmomenterna af sjelfva förnuftet; men alla. bi-
draga till förklaring och helgelse af det: menskliga sin-
net. I konsten liksom uppvaknar förnuftet till sjelfå-.
skådning och känsla af sitt inre: lif;i vettenskapen kon-:
stituerar det sig till handlande och ordnande. grundkraft
i naturen, och: i religionen åter går det i andan till
återförening med det gudomliga, som försonande och
helgande upptager det och underordnar . det sin heliga
vilja till en lefnad i gudsfruktan, visdom, dygd och
lycksalighet. Men ehuru momenterna äro trenne, är
enheten odelbar, och alla innehålla hvarandra; ty liksom
konsten måste uttrycka en tanke, så måste också tanken
vara skönhetensväsende eller det som blir objektivt i
konsten, och . religionens anda sväfva öfver båda:och
förena dem med det högre, universella lif, ur hvilket hela
skapelsens: mångfald utgått i all sin oändliga skönhet och
omätliga. storhet. Om man tillämpar detta på samhäl-
let, så blir det sjelf en oförgänglig konstprodukt, der
tankens högre lif i aålla sina skiftande nuancer framträ-
der i åskådning, begrepp af handling, och der det -hög-
sta liksom -är konstverkets eller templets döme, der
himmelska bilder visa sig i ett halfsynligt fjerran i all
den förklaring, som det jordiska ögat är mäktigt . att
fatta. — Sådan är idden af stat; men man påstår att
idealet aldrig kan uppnås i ändligheten, och härmed
tror man sig ha affärdat alla fordringar af en beständig
approximation till detsamma, men man.går ännu längre:
man hänger sig fast vid förra tiders åsigter, då staten
icke ens tänktes i sin lägre form såsom rättsanstalt, u-
tan utbildade sig under striden emellan alla dess lös-
ryckta elementer till ett strängt slutet korporationssystem,
der hvart och -ett stånd tänker sig staten såsom ut-
tryckt i-:det, och alla: de andra såsom mer eller. mindre
fientliga utansidor, mot hvilka man måste förskansa sig,
tills det; af. omständigheterna kunde tillåtas. att. besegra
dem och att få behandla dem såsom eröfringar under
kategorien af ting och förvärfvad egendom. Våra mo-
derataste statsläkare yrka likväl på reform, men
uttryckligen — blott såsom rekonstruktion — af kor-
porationssystemet. — Det är den olycksalige idten
om organismen, som :beständigt sväfvar för deras
inbillning, utan att de förmå att fatta den såsom idd.
Vi här i Sverge fingo således ett reformeradt parlament,
bestående af reformerade adelsmän, prester, borgare och
bönder. Våra politiska protestanter skulle liksom Dis-
senters i England få ett eller annat ord med i läget, och
sedan skulle statsvagnen rulla fram På. sin gamla bana
med nybeslagna hjul och hålla ut några decennier tills
man ånyo måste reparera deh; Men invänder man, om
mark, och folkrörelsens stormar skaka dess grundval.
Frågan är hår hvad man menar med folket. ll man
alltid hafva och tänka sig pöbel under denna benämning,
så kan saken hafva en skenbar rigtighet för sig; men
tänker man sig genom religion förädlade och genom
mensklig kunskap bildade medborgare, så är det svårt
att inse hvad man egentligen kan sätta öfver dem.
Thronerna stå der ju ibland menniskorna icke fös sin.
egen skull? Det är ju för sanning och rättvisa, för be-
fordran af sedlighet och gudsfruktan, ordning och alla
samhälliga dyg der, som öfverheten , är förordnad på jor-
den? Lefver och verkar den för detta ändamål, så kan
blott ett barbariskt folk vilja störta en sådan regering;
det vill säga, alla dess bemödanden om folkets bildning
och hyfsning hafva misslyckats, och det vill heldre qvar-
stadna på sin lägre ståndpunkt, än att emot sin vilja
låta upphöja sig till en renare mensklighet. .. Men i det
fallet har antingen regeringen gått oförsigtigt till väga
eller också är det blott ett personligt ombyte, och de
som komma i stället skola troligen bättre lyckas, än
deras föregångare. - Men är det nu ett skäl för en re-
gering att afstå från uppfyllandet af sina heligaste plig-
ter, derföre att deras utöfning är förenad med vissa
möjliga vådor? Det enda hjelpemedlet mot alla aristo-
kratiska och demokratiska oredor -är r folkupplysningen.
Såsom sitt hufvudsyfte borde regeringarna derföre be-
drifva den, och inom några decennier skulle en förädlad
mensklighet uppstå, som skulle gå den rätta vägen till
målet. Den andeliga och materiella näringsfriheten blir
sedan ctt sådant samhälles första grundlag, och svärt är
att. inse, huru stånd kunde uppkomma om den an-
toges och hörsammades. — Men huru upplysningens
krafter såsom religionsundervisning, humanistisk bildning
i allmänhet och publicitet skulle verka i ett sådant sam-
fund, torde bäst kunna bli föremål för en särskild un-
dersökning. som så snart som möjliot kan följa.