Christianstad den 27 Juni. En af denna måna-
dens varmare dagar hade några bönder, under roendet
på Kiabyssjön; tyckt sig midsjös blifva varse något, som
på afstånd syntes dem :vara en hjort. F örundrade der-
öfver, sökte de att, genom en starkare rodd, på när-
mare håll göra sig förvissade, om synen var villa eller
verklig. Då de kommit helt nära det föremål, som
tilldragit sig deras uppmärksamhet, befanns det vara en
stor : vacker kronhjört, som förgäfves ansträngde sina
sista krafter att hålla sig uppe på vattnet. De fattade
genast det beslutet att försöka fånga det ståtliga kreaturet,
hvilket icke blef dem svårt, då hjurten, hvilken under
bemödandet att tvert öfver den icke obetydliga sjön
hinna andra stranden, af denna ansträngning blifvit så
utmattad, att han, liksom af egen drift, vände sig emot
båten, för att deri söka räddning, lät utan motstånd
deri upptaga sig. Djurets krafter voro redan så ut-
tömda, att det straxt neddignade i båten och förblef
sålunda liggande stilla; ända tills de roende hunnit på
några famnar nära land, då det gjorde en rörelse som
antydde dess återkommande krafter och dess återvak-
nande håg till lif och frihet; men det öfvermannades
af bönderne, som bundo det och förde det till en gård
i Kiaby, der det ännu efter flera. dagars förlopp lefver,
och hvars åbo uti insändarens närvaro om händelsen
gaf denna berättelse, och utbjöd hjorten till salu för
33 Rdr 16 sk. rgs. Priset ansågs vara för drygt, och
bonden fick behålla sin sällsynta fångst.
(Christianstads Veckoblad).