2 VO VA 0 SMA SA RA Py Re Vv VA METLLESA
hafva emellertid af undersökningens resultater fattat mod
och hafva lyckats förmå den för rättvisan känsliga de -
len af Skånska nationen att högtidligt förklara det hvar
och: en i Lund, utom utgifvaren af Skånska Korrespon-
denten, är i oskyldighetens tillstånd, och att samma
utgifvare farit med sladder, då han fritagit Akademien
och studerande ungdomen från all delaktighet i 2:ne
personers förbittring; hvarföre man ock ansett obe-
höfligt att gå lagliga vägar med smädaren, utan väl-
jer hellre i förbittringen den olagliga att förmå ung-
domen underkänna. Tryckfrihetslagen och Hofkanslers-
embetet (hvilkas tillvaro de beslutande kanske icke kän-
:de), för att stoppa munnen till på den, som vågat på-
stå att Studenter i Lund - omöjligen kunde hota med
räld och hemgång, eller uppmana yngre kamrater att
deri deltaga. Ett sådant protokollsbeslut skall nog gö-
ra godt på högre ort och med fägnad begagnas af
Aftonbladet, hvars korrespondent håller så vackra tal
bland Skånska ungdomen.
Jag tackar ytterligare för Tit. ädelmod att hafva an-
sett protokollsbeslutet zill fermen olagligt, ehuru det
var till materien ganska rättvist.
Men jag skall gifva Tit. en ny tacksägelseadress, om
Tit kan från Skånska Korrespondenten inextenso med-
dela en enda artikel, som på något sätt tillskrifver Aka--
demien och den studerande ungdomen de våldsamhe-
ter, som blefvo begångna. Dermed torde ock nations-
beslutets materia blifva konserverad; 1 annat fall ned-
sjunker det till ett lågt vapen i händerna på några upp-
viglare, som i republikens fall inför opinionen icke haf-
va något att förlora, och som lekt med ynglingar såsom
med marionetter. Derigenom torde ock de tillvitelser
mot min personlighet, af hvilka Aftonbladet nu och
förut öfverflödat, bäst synas i sin sanna gestalt. Jag
vet visserligen icke mycket; men att jag är Aftonblads-
redaktörens fullkomliga Antipod inom vetandets verld,
tror jag derföre icke, och ser gerna, att Aftonbladet
ville visa samma ädelmod mot mig, som mot andra, att
det någongång ville reproducera en min artikel såsom
bevis för tillbörligheten af de personliga tillmäle-
na af öfversittare m. m. d. Jag hoppas att åt-
minstone denna replik må mföras såsom prof. Hvad
jag skrifvit om 1 Maj i Lund, ville jag gerna försvara,
om blott denna ynnest kunde gifvas mig på laglig väg.
Mitt samvyvcte ogillar icke heller hvatl jag skrifvit, helst
jag aldrig kan räkna mig till dem, som uteslutande bin-
da klandret vid vissa föremål, men låta hvarje olaglig-
het inom sitt fack gå fram utan anmärkning.
Jag vill ytterligare tacka Tit., om Tit. vill genom
sin korrespondent i Lund meddela hela protokollet med
allt det som rörde mig. Det skall kanske då visa sig
att hela affären är en liten genomdrifven intrig, för att
om möjligt rädda en persons rimmareära undan förgin-
gelsen. Det skall. kanske visa sig att motionen blef
väckt af den person, som, ensam, bland hela den vid
Lund studerande ungdomen, reserverade sig mot det
beslut Nationerna fattade, att till Rektor ingå med
hemställan om noggrann undersökning rörande vald-
samheterna 1 Maj, och som för att desto bättre kunna röra
den känsliga ungdomen, tillät sig att inför hela för-
samlingen insinuera, det Rektor skulle hafva tackat
honom för reservationen. Torde hända, att denna
spik icke blifvit inslagen i protokollet, men nog drog
den, och jag vill med alla närvarandes vitsord styrka
min uppgift.
Jag skulle änteligen tacka Tit., om Tit. genom sin
korrespondent i Lund ville underrätta Allmänheten om
följderna af Nationsbeslutet för motionären och talarne,
eller hvad svar Rektor gifvit på Nationens hemställan,
eller om de andra Nationerna på samma sätt biträdt
detta Skånska nationens beslut, som det af den 4 Maj
o. s. Vv. Men framför allt anhåller jag, att Tit. ville
meddela det tal, som hölls af en docent, hvilken ville
en gang i sin lefnad förtjena ett vivat af, om icke mer
än 10 ynglingar. Talet hade ock den knalleffekt, att
man var nära att lyfta talaren till taket, om ynglingar-
ne hade varit flera eller något mer vuxne. - Men Af-
tonbladet behöfver ilke visa sitt ädelmod mot mig med
att draga de slutsatser af proceduren, som hvar och en
förnuftig sjelf kan göra, att memligen en del ynglingar
blifvit förledde att underkänna grundlagen, af dem,
som borde känna denna lag; och såsom jag lofvat, vill
jag vid min återkomst till Lund, der jag blir af främ-
mande myndigheter oberoende studerande, sålänge Gud
vill, med ungefär 4 Individer uppgöra lqviden 7 nomi-
natim??. Dittills må de göra hvad eÄwn lyster: det
rör mig icke; men icke en gång snön på Norrska fjel-
len skall förmå afsvala min kärlek till sanningen och
minska min pligt, att efter förmåga jaga hvar och en
inom anständighetens gränser, som. vill, med blottstäl-
lande af en studerande ungdoms goda namn och ryk-
te mana oo anadal fö. aclle. destöllanda Af oo Tesla les
