dra, ellsr motverka införandet af ett såkalladt Statsskuldssystem, hvilke:, såsom förut nämts, under vissa omständigheter kan vara i högsta grad förderflg men under andra åter särdeles välgörande, samt ibland oIkorligen nödvändigt för ett lands lycka och trefna3; ej emedan det åsamkar skuld, (ty den som kan skaffa sig ett beböfligt kapital på något arnat förmånligare vis, lär alldrig tänka på att lin .), utan emedan lånet sätter en stat i tillfälle åstedt omma på en kort tid företag, sow eljest varit overkstälbere eller hvartill skulle, af brist på medel, å:gått många år. Et land kan ega dolda skalt:r, hvilkas frambringande öfverstiger den enskilda förmigan, och hvilka således skulle fortfarande sakna altt värde, så framt ej saten genom sin kredit bereder sådane kommunrskatio.smedel cch andra lättvader, hvarigenom de kurra göras produktiva. Under ett sådant använda de tan ett statslån i framtiden ej allenast betala sig sjilf, utan äfven derutöfver tillvigabringa oberäknelig vinst. Sver,e är rikt på dyrbara råtmnen, men fattigt på kapitaler, utom hvars bjelp de förra ej kunna bearbeiss. Sverge måste således skoffa sig kapitaler, för. ett ej för långt stadoa efier andra stater i indusriel för kofran; kucra dessa kopitaler förmånligare bekommas på snnan väg, så böra vi -j linsz men om sådant ej lyckas, och såle-: des !å bir erda utvägen för avt vinna det vigtiga ändamå ett — industriens förkofran och nationalrikedomens förökande genom produktivt arbete, så återstå blot att b:tioga de förmånligasie återbet:loirgoch räntevilkor. . Till :mprocsuktiva föremål böra lån blott i högsta vödfall arvvändas, men om vissa sumnaor för sädane redan blifvit acslagna, så gifves ofta tillfällen då det vore mera förenligt med statens kvaf och folkets sarna väl, att fylla bebofvet genom ett lån, hvars räntebetalaing knappt blefve märbar hos de skatltdregarde, än att utskrifva hela Kapitalet på en gång, mihända i en mindre fördelaktig tidpunkt, Från enskilta affärsifvet kan hämtas den säkraste ledning fö omdömet i frågan om statslån, hvilka äro af fullkomligt lika uatur med privata lån. En ordentlig verksam köpman blir ofta rik genom lån, emedan de sätta honom i tillfälle göra sådana affärer, ssm han eljest ej mäktat omfatta; medan en annen, oklok och slarfaktig, blir runerad genom oförståndigt användande af upplån!e Kapitaler. En driftig landtbrukare med en vidsträckt, till stor del ouppndlad, men odelbar jordrymd, förbättrar sin ege.dom med låate penningar, hvarpå räntan måste betalas af dess arfvingar. Han bar väl således lagt eu beskattning på sina efterkommande men tillika i en mångdnbbel afkastning gifvit den öfverflödiga krafter att draga denna börda. I detta ämne kunde volumer skrifvas, och det vore önskeligt om skickligare författare skulle vinlägga sig om, att i allmänhet utbreda i vårt kära fädernes!and redigare begrepp om statshushållnings lärans oiita delar. (Införes på becäran).