dra, ellsr motverka införandet af ett såkalladt Stats-
skuldssystem, hvilke:, såsom förut nämts, under
vissa omständigheter kan vara i högsta grad för-
derflg men under andra åter särdeles välgörande,
samt ibland oIkorligen nödvändigt för ett lands
lycka och trefna3; ej emedan det åsamkar skuld,
(ty den som kan skaffa sig ett beböfligt kapital på
något arnat förmånligare vis, lär alldrig tänka på
att lin .), utan emedan lånet sätter en stat i till-
fälle åstedt omma på en kort tid företag, sow eljest
varit overkstälbere eller hvartill skulle, af brist på
medel, å:gått många år.
Et land kan ega dolda skalt:r, hvilkas fram-
bringande öfverstiger den enskilda förmigan, och
hvilka således skulle fortfarande sakna altt värde,
så framt ej saten genom sin kredit bereder sådane
kommunrskatio.smedel cch andra lättvader, hvarige-
nom de kurra göras produktiva. Under ett sådant
använda de tan ett statslån i framtiden ej allenast
betala sig sjilf, utan äfven derutöfver tillvigabrin-
ga oberäknelig vinst.
Sver,e är rikt på dyrbara råtmnen, men fattigt
på kapitaler, utom hvars bjelp de förra ej kunna
bearbeiss. Sverge måste således skoffa sig kapita-
ler, för. ett ej för långt stadoa efier andra
stater i indusriel för kofran; kucra dessa kopi-
taler förmånligare bekommas på snnan väg, så bö-
ra vi -j linsz men om sådant ej lyckas, och såle-:
des !å bir erda utvägen för avt vinna det vigtiga
ändamå ett — industriens förkofran och national-
rikedomens förökande genom produktivt arbete,
så återstå blot att b:tioga de förmånligasie åter-
bet:loirg- och ränte- vilkor. .
Till :mprocsuktiva föremål böra lån blott i hög-
sta vödfall arvvändas, men om vissa sumnaor för sä-
dane redan blifvit acslagna, så gifves ofta tillfällen
då det vore mera förenligt med statens kvaf och
folkets sarna väl, att fylla bebofvet genom ett lån,
hvars räntebetalaing knappt blefve märbar hos de
skatltdregarde, än att utskrifva hela Kapitalet på en
gång, mihända i en mindre fördelaktig tidpunkt,
Från enskilta affärsifvet kan hämtas den säkra-
ste ledning fö omdömet i frågan om statslån, hvil-
ka äro af fullkomligt lika uatur med privata lån.
En ordentlig verksam köpman blir ofta rik genom
lån, emedan de sätta honom i tillfälle göra sådana
affärer, ssm han eljest ej mäktat omfatta; medan en
annen, oklok och slarfaktig, blir runerad genom
oförståndigt användande af upplån!e Kapitaler.
En driftig landtbrukare med en vidsträckt, till
stor del ouppndlad, men odelbar jordrymd, förbät-
trar sin ege.dom med låate penningar, hvarpå rän-
tan måste betalas af dess arfvingar. Han bar väl
således lagt eu beskattning på sina efterkommande
men tillika i en mångdnbbel afkastning gifvit den
öfverflödiga krafter att draga denna börda.
I detta ämne kunde volumer skrifvas, och det
vore önskeligt om skickligare författare skulle vin-
lägga sig om, att i allmänhet utbreda i vårt kära
fädernes!and redigare begrepp om statshushållnings
lärans oiita delar.
(Införes på becäran).