(Slutet töjer.)
REVY AF TIDNINGARNA.
- Tidningen Svenska Minerva har, i an!edning af
frågan om de båga Frihina Kli.spor:s och S:edings
bortkommendering, och det utomordeutliga uppse-
ende som dessa åtgärder vållat ibland allmänheten,
fått en kär anledoving att återkomma till försvaret
för en af sina favoritidger: E sbetsmäns godtyckli-
ga afsätlighet. Af en publicist, som har sitt egent-
liga rörelse-element och ser den egentliga kraften
hos en Styrelse uti voterinzen för uniformen, och
som haft den berömvärda naiviteten att predika om
nödvändigheten för regeringen att söka inverka på
valen till nästa riksdag, vore det verkligen inkon-
seqvent att icke äfven ifra för embetsmännens af
sätrlighet efter godtycse. Då detta slags reform,
som siulle gifva ett förtriffl gt större utrymme åt
vijorna hos d:n högsta sty:elsepersonalen, hittills
bedröfligtvis icke kuana införas i Sverige, i anse-
ende till det besynnerliga hat till godtycket, som
de mycket goda tidningarnva ännu icke mäktat ar-
beta bort ur det tröga Svenska folkets sinnen, är
det åtmins!one en tröst alt få slicka sig om mun
nen åt dylika an- eller inrättningar i andra länder,
hvarifrån man bra gerna skulle se sådana saker lös
ryckt införda, ehuru man eljest på det högsta för-
dömer exemplen af samma staters icrättningar, och
icke ens will hafva någon ministerstyrelse med verk-
lig ansvarighet, emedan denna sj-1f skulle åstadkom-
ma en inskrävkniog i ett ännu högre god:ycke.
Hvad som icke är, kan väl koma, tänker emed-
lertid Minerva. Det är förmodligen i deana tanka
bon i förra veckan enfaldeligen förehållit sina
Läsare, hurusom i sjelfva de Förenta S:aterna i
Amerika embetsmännen kunra godtyckligt afsättas af
presiderten, likasom i England cch Franvike af mioi-
steren. När nu sådant kan ske i sjelfva Amerika, som
J ungdomar annars ständigt åbesopen oca upphöjen,
utropar den blifvande Fru Filaleta, hvarföre sko-
len J taga illa vid Ev öfver en bortkommendering
af ett par kaptener vid gardet, som aldeles icke är
någon afsättning, utan enligt min och min blifvande
mans samt andra förnumstige mäas åsigter, endast
är att betrakta såsom en liten hsl esam tuktan, för
att göra dem mindie språksamma ?
Så ungefär resonerar den goda tanten i sin vis-
het. Det kan icke beskrifvas huru glad hon blef
att hitta på det Amerikanska xemplet. Vibekla-
ga derföre, om vi nödgas störa denna triumf ge-
nom tillägg af ett litet item, som åtfö jer presiden-
tens rättighet att afsä ta Embetsmän i Amerika,
men hvilket item är så väsentligt, att det utgör en
sior blunder af Minerva att glomma det; nemligen
att folket sjelf der har rättighet att afsätta Pre-
sidenten, gevom nytt val hvart fjerde år. Nu är
det väl först och främst gifvet, alt en större makt
utan fara bör kunna anförtros åt en person, hvars
besitning af denna makt helt och hållet beror af
folket, och hans återväljande följaktligen på den
rättvisa, bvarmed han uiöfvat denna makt, och som
i irgen händelse kan utan afbrott bekläda den mer
än ett visst antal år, än åt dem, som icke allevast
erhålla styrelsen över stater för lifstiden, och icke
lagligen kunna afsättas derifrån, om de än regera
aldrig så oreg-rligt, utan äfven är!va kronor lika-
som annan cgindom, utan afseende derpå, om
arfvingen till det stora fideikoråmisset är ett
snille eller en idiot, en upphöjd och menni-
skoälskande eller en våldsam, skuggradd och pas-
sionerad karakter, — en Eugese eller en Miguel.
Vi slå emedlertid vad att Sv. Minerva ingalunda
skulle vara hugad att byta, om någon föreslog hen-
ne att bär i Sverge införa embetsmännens afsättlig-
het, åtföljd af ett sådant der litet vilkor, eller
af en verklig ministeriell ansvarighet, ty sådant
skulle icke blott å ena sidan utvidga godtyckets
ressorer, utan äfven å andra sätta en säkerhetshake
derpå. För öfrigt bör man, hvad Amerika heträf-
far, ihågkomma att den storaskilnvaden i embstsmän-
nens ställning i ett land, hvarest den offentliga mak-
ten nästan i alla sina utgreningar beror af folket,
der inga domstolar tillsättas .f regeringen, der en
så stor del af förvaltningen sker genom valda
förtroendetjensier utan lön, der sjelfsa mnational-
försvaret bestrides af folket sjelf, der den exsecu-
tiva makten är delad mellan många federerade stater
simwmt der de egentliga, af Unionens gensam ma styrelse
tillsatta embeismännens antal är så ringa att det knapt
förtjenar tagas i beräkning. Här i Sverge deremot
ss tv 1 MM 1 I - 2 då