ligast kan försvara landet, utan att utarma det, och som alltia kan hållas i stridbart skiex; då deremct, hvad seglande flottan angår, hvars största skepp konstrueras till att föra 34 styck-n 36 och 24 pundiga kanoner samt till än fl:se, med en besättning af omkrirg 3 man för hvarje kanen, ban yttrar, att det vore en ren vinst om linivieskeppen bortsåld:s, hvilket skulle lemna tillgång till byggandet af svåra fregatter, samt roddflostans nödiga utvidgsnde. De största fregatter, som äxnu finnas äro af 60 kanoner, men ingen nation har hittills tänkt på, att tillintetgöra linieskeppen för att äga fregatter. Fregatter af ifrågavarande dimensiorer. äro brukbarast som enskilte kryssare på stora ocean, mes äga ej det starka försvar, som linieskepp, hvarföre ock tvänne skepp, i fråga om batalj, äro trenne fregatter öfverlägsna, samt i kostnad äfven mird:e. Sidane fregat:er äro cck inom Skärgården ej lättrörligare än ett 74 karonsicpp, derföre att fregatten är länge 1 vattenlinien och att båda hafva nära nog lika svår takling. Att således flere nationer gifvit stora fregatter företräde för liniesk-pp är ett verkligt misstag, hvsrom man kan äfvertygas gerom deras skeppsförtecksivgar, som derjemte visa, att 46 kanoners hnieskepp äro långt allmännare äv sådane som föra 60 kanoner. Linieskepp, !synverhet sf d:n klass, som Sverige beståmt sig för. kunna lika väl detacheras att intränga uti trånga farvatten, som de vid andra tillfällen kunna strida uti linien skepp mot skepp på hvilka tilldrvageiser sjöhis orien anfö: mångfaldiga exempel. Användes nu härjsm!e bogserznde ångfartyxz, så kan ett sådant skepp genoralöpa de flesta af Skandinaviens skärgårdar, utan fruktan tör stilltje eller lab-a motvindar, herre öfver ett koncentreradt artilleri af svår caliber, en stör besättning, många hjelpmedel, och sina egxa, med kanoner armerade båtar, samt dessutom i stånd att medföra kanonjoar på släp, som från skeppet förses med befäl och besättningar, hvilket skecde under 28c9 års krig. Hvar och en som gör sig mödan genomskåda detia förhållande inser, buru ett linieskepp härigenom mer äns förr kan utveckla sina stora krafter inom Skärgårdar och förhärja kuster, utan att kunna hundras af andra vapen än dem af samma beskaffenhet, då skeppet lika lätt lemnar Skärgården som det inkommit i den. . Att Skö gå darna på många ställen erbjuda goda krigspositioner för Linieskepp, är lika otvifvelaktigt, som att sådana under 1788 års krig, vid fl-ra tillfallen af Ryska skepp och Fregatter valdes så starka, att de ej af våra roddfartyg kunde forceras. De stora skeppen kunna således, vid vissa krigsföretag, utgöra stödjepunkter för de små roddfartygen : ett förhållande hvarpi i början gjordes afseeode, ech hvartill de väaskapliga hemmema skullå ijena. Härull får ock läggas, att ehuru Linieskeppen presenierar ett stö:re stottföremål, så kunna de vid sådane til fällen dock underhålla en väl riktad och ojzmförligt mer koncentrerad eld, än hvad mindre fartyg förmå, samt genom sin sammansättning starka nog att tåla t00tals skott från svåra pjeser hvilket ock gör dem, näst fästningarne till de starkaste krigsvesk, då deremot den öppna karonjollea täl föga, och vars besättning, samiad i massa på en mindre punkt, fäktar obstäckt. Kostnaden af här i landet byggde Linieskepp och Fregatter, kanonslupar och jollar, har författaren misstagit sig om. Efter 1825 års fullständiga förslager uppsaår ett 74 kanonskepp till 388005 Rdr bio, en 40 kanoners Fregatt till 200,000 Rdr, en 18 kanponers Korvett till 68,000 Rdr. Evo kanonslup kostade då 6 300 Rådr, och en kanonjoll 3000 Rd, men genom deras oumbärliga Chefsoch trossfortyg, som efter nämnde års plan bestämdes till 50 stycken, bör ett tillägg göras af cirka 50 proecnt, och förenas bäsmed, senare tids förslag i afsceude på Ångfartyg så blir tillägget än större, och anonslupen och kanonjollen komma derigenom att kosta inemot dubbla byggnadssummen, eller 12600 Rdr och 6000 Rdr. Vid betraktandet af kostnaden för skeppsbyggnader bör ock märkas, att de, liksom byggnader i a Imänhet, ej kunna i något land utföras för så billigt pris som hos oss, hvilket kommer deraf, att vara arbetslöser och inhemska byggnads-materiali