ligast kan försvara landet, utan att utarma det,
och som alltia kan hållas i stridbart skiex; då
deremct, hvad seglande flottan angår, hvars största
skepp konstrueras till att föra 34 styck-n 36 och
24 pundiga kanoner samt till än fl:se, med en
besättning af omkrirg 3 man för hvarje kanen,
ban yttrar, att det vore en ren vinst om linivie-
skeppen bortsåld:s, hvilket skulle lemna tillgång
till byggandet af svåra fregatter, samt roddflostans
nödiga utvidgsnde. De största fregatter, som äxnu
finnas äro af 60 kanoner, men ingen nation har
hittills tänkt på, att tillintetgöra linieskeppen för
att äga fregatter. Fregatter af ifrågavarande di-
mensiorer. äro brukbarast som enskilte kryssare på
stora ocean, mes äga ej det starka försvar, som
linieskepp, hvarföre ock tvänne skepp, i fråga om
batalj, äro trenne fregatter öfverlägsna, samt i
kostnad äfven mird:e. Sidane fregat:er äro cck
inom Skärgården ej lättrörligare än ett 74 karon-
sicpp, derföre att fregatten är länge 1 vattenli-
nien och att båda hafva nära nog lika svår takling.
Att således flere nationer gifvit stora fregatter företrä-
de för liniesk-pp är ett verkligt misstag, hvsrom man
kan äfvertygas gerom deras skeppsförtecksivgar,
som derjemte visa, att 46 kanoners hnieskepp äro
långt allmännare äv sådane som föra 60 kanoner.
Linieskepp, !synverhet sf d:n klass, som Sverige
beståmt sig för. kunna lika väl detacheras att in-
tränga uti trånga farvatten, som de vid andra till-
fällen kunna strida uti linien skepp mot skepp på
hvilka tilldrvageiser sjöhis orien anfö: mångfaldiga
exempel. Användes nu härjsm!e bogserznde ång-
fartyxz, så kan ett sådant skepp genoralöpa de fle-
sta af Skandinaviens skärgårdar, utan fruktan tör
stilltje eller lab-a motvindar, herre öfver ett kon-
centreradt artilleri af svår caliber, en stör besätt-
ning, många hjelpmedel, och sina egxa, med kano-
ner armerade båtar, samt dessutom i stånd att med-
föra kanonjoar på släp, som från skeppet förses
med befäl och besättningar, hvilket skecde under
28c9 års krig. Hvar och en som gör sig mödan
genomskåda detia förhållande inser, buru ett linie-
skepp härigenom mer äns förr kan utveckla sina
stora krafter inom Skärgårdar och förhärja kuster,
utan att kunna hundras af andra vapen än dem af
samma beskaffenhet, då skeppet lika lätt lemnar
Skärgården som det inkommit i den. .
Att Skö gå darna på många ställen erbjuda goda
krigs- positioner för Linieskepp, är lika otvifvelak-
tigt, som att sådana under 1788 års krig, vid fl-ra till-
fallen af Ryska skepp och Fregatter valdes så star-
ka, att de ej af våra roddfartyg kunde forceras. De
stora skeppen kunna således, vid vissa krigsföretag,
utgöra stödjepunkter för de små roddfartygen : ett
förhållande hvarpi i början gjordes afseeode, ech
hvartill de väaskapliga hemmema skullå ijena. Här-
ull får ock läggas, att ehuru Linieskeppen presen-
ierar ett stö:re stottföremål, så kunna de vid så-
dane til fällen dock underhålla en väl riktad och
ojzmförligt mer koncentrerad eld, än hvad mindre
fartyg förmå, samt genom sin sammansättning star-
ka nog att tåla t00tals skott från svåra pjeser
hvilket ock gör dem, näst fästningarne till de star-
kaste krigsvesk, då deremot den öppna karonjollea
täl föga, och vars besättning, samiad i massa på en
mindre punkt, fäktar obstäckt.
Kostnaden af här i landet byggde Linieskepp och
Fregatter, kanonslupar och jollar, har författaren
misstagit sig om. Efter 1825 års fullständiga för-
slager uppsaår ett 74 kanonskepp till 388005 Rdr
bio, en 40 kanoners Fregatt till 200,000 Rdr, en
18 kanponers Korvett till 68,000 Rdr. Evo kanon-
slup kostade då 6 300 Rådr, och en kanonjoll 3000
Rd, men genom deras oumbärliga Chefs- och tross-
fortyg, som efter nämnde års plan bestämdes till
50 stycken, bör ett tillägg göras af cirka 50 pro-
ecnt, och förenas bäsmed, senare tids förslag i af-
sceude på Ångfartyg så blir tillägget än större, och
anonslupen och kanonjollen komma derigenom att
kosta inemot dubbla byggnadssummen, eller 12600
Rdr och 6000 Rdr.
Vid betraktandet af kostnaden för skeppsbyggna-
der bör ock märkas, att de, liksom byggnader i
a Imänhet, ej kunna i något land utföras för så
billigt pris som hos oss, hvilket kommer deraf, att
vara arbetslöser och inhemska byggnads-materiali-