ornnNa TlustTtasd !0 nal varanpatlanenalr, UCI ach StO0-
F2 inflytelser som afgöra det deraf måste ega på utgif-
terne tillsjöförsva:et, ger oss anledning att nu med-
dela denna uppsats in extenso, under förbehåll, at
derefter få, till vederlägg-ing af åtskilliga satser och
uppgifter deri, beledsagade den med åätstilliga a:-
miirkniogar.
Ett sj sällsynt förhållande är att finna personer,
som uti sit nit för faderneslandets framgång pi
sjelfständighetens vsg, likväl skada densamma ge-
rom förhastade omdömen, föranledde af obekant-
skap med det ämne, de företagit sig att undersöka.
— Sinningen häraf drabbar författaren till artikeln.
från ord till sak i fråga om en del af militärasla-
gen, införd uti detnya Aftonbladet N:o 34, och vi ut-
bedja oss i an!sdning deraf, att få göra några erin-
ringar vid det, som säges om Carlskronas befästande
och sjöförsvaret.
Fö: fatisren börjar med förklaringen, att C-rls-
k:ona kan berga sig utan befästning från landsidan,
Hil:om under de förflutna seklerna, samt äfven,
att b-fästningen från sjösidan icke är af dea ytter-
st. nöden påsallad. — Att desse påståenden ej
a: erast förråda brist på kännedom om belägenhe-
tes af denna mastpålisgande station, utan strida
bt och hållet emot erfarne och insigtsfulle Inge-
n ör -offic:rares meningar, kan hvar och en öf erty-
g 5 om genom de senares Embets-skrvifvelser under
154 år, som Car!skrona tillvarit, och genom under-
sökningen af den förra.
Sommartiden, säger vidare vår demonstrerande
förfa tare tö hindras ett anfall ifrån landsidan om
de en fjerdedeis mil lå ga trädbroarne uppbrännes,
men om vintettiden, då sjön är tillfrusen, så kun-
nz fästninzar ej hindra städer ifrån att intagas. —
Att så e kla fortifixations-anstalter för en af R::ets
a; gelignaste miltärpnnkter hvarken kosta myc:et
el er äro synnerligen besvir underkastade, är sol-
klart; deck, usdersökom dessa försök att leda opi-
rRionen år et visst håll. — Med den en !jerded:ls
p; I långa distancen, som staden uppgifves vara uti
h.fvet belägea och skilj! från land, är förhållandet,
att vägen dit leder öfser tre större och mird:e
holmar hvaraf tvänne äro bebodde, och at: fyra
b oar äro der- mel!an anlagde, hsaraf de tvänne sta-
den nä mase äro byggde af träd utgörande crka
480 alnar, samt d- andra sf sten och 350 alvar,
bh varigenom hela disteancen, öfver holmar och b:o
ar, endast uppgår tll ungefär 1500 almar för det
p:: vararde, men hwnlken blir genom den nya bron
a secl gen förkortad. — I öfrigt domineras från
la. sidan staden, brosrne och vägen af inom sko!t-
kill oroliggand: stora höjder, som för sitt läge va-
re ämvoad: at: befästas, på det ingången till den-
na flottans hufvudort ej skulle helt och hållet lemnas
Gö pn Legges härti!l vidare, attisen vintertiden
i sena södra och öppna skärgård ej alltid är stark
rog att gynna ett anfall på staden, samt dessutom
m vighet for en fiend, att smyga sig till d-nna
puckt. dir egne truppar möjligen ej finnas i till-
rec:lighe:; så torde hvarje fördomsfri man, vän ut-
a fäderveslandeis välärd och dess försvarsmedel,
r:ssamt inse, art landsidans befästande är påka lid
2 behof och klok omvanka.
Arad deremot befas vingen af sjösidan angår, så
låver oss vår förfa tare, att GCarlskroaa tages med
k aovslopar och platta båtar, som genom de små
su den kusna rinspotera sig på sidan af fästningarna,
hvar före de ej tjesva till något, samt att desamma
v: stt närvaravde ofardiga skick kunna, i förening
ned starka kedjor emellan försänkningarna, mora
e seglande floitas första anfall — Att detta är ett
kh apphärd gt säst att omkullkasta en hittills vunnen
: farenvhet i0n:es lätteligea. ty hvem har väl ens kunnat
2 a det en ofärdig Sjöfästning med några öppoa
s dor uträttar, emot stora skepp, som segla snabbt,
s mma verlas, som den beräknats till, med alla
s dor färdige ech b fästade, — Likasåundransvärdt
cch ssgobbt är dt att få höra, det fiendtliga Rodd-
frtyg och platta båtar kunna ensamme fsrdas ull
och Oö ves Östersjön, att de obehindrade gå genom
cuoden, som leda till staden, lemna tvänne större
fästningar i ryggen, akta iniet fiere strandbatterier
och b fästade små klippor i bamnen, som bestryka
dess alla vår och inlopp, utan helt enket, taga
både st-den och flotians anläggning. — En sådan
Irgd är i sansing st utomordexstlig, att man der-
v 4 försädtes tillbska uti våra gamla förfäders tide-
Pp varf, då de med sine 2roddfartyg hemsökte Paris
ov h Paliens stränder, samt satte konungar på Eng-
j-ods tbron,
C :rlskrona har, för stora fartyg, endast en far-
men deriemte flere emäirre, hvaribland råge