ornnNa TlustTtasd !0 nal varanpatlanenalr, UCI ach StO0F2 inflytelser som afgöra det deraf måste ega på utgifterne tillsjöförsva:et, ger oss anledning att nu meddela denna uppsats in extenso, under förbehåll, at derefter få, till vederlägg-ing af åtskilliga satser och uppgifter deri, beledsagade den med åätstilliga a:miirkniogar. Ett sj sällsynt förhållande är att finna personer, som uti sit nit för faderneslandets framgång pi sjelfständighetens vsg, likväl skada densamma gerom förhastade omdömen, föranledde af obekantskap med det ämne, de företagit sig att undersöka. — Sinningen häraf drabbar författaren till artikeln. från ord till sak i fråga om en del af militäraslagen, införd uti detnya Aftonbladet N:o 34, och vi utbedja oss i an!sdning deraf, att få göra några erinringar vid det, som säges om Carlskronas befästande och sjöförsvaret. Fö: fatisren börjar med förklaringen, att C-rlsk:ona kan berga sig utan befästning från landsidan, Hil:om under de förflutna seklerna, samt äfven, att b-fästningen från sjösidan icke är af dea ytterst. nöden påsallad. — Att desse påståenden ej a: erast förråda brist på kännedom om belägenhetes af denna mastpålisgande station, utan strida bt och hållet emot erfarne och insigtsfulle Ingen ör -offic:rares meningar, kan hvar och en öf ertyg 5 om genom de senares Embets-skrvifvelser under 154 år, som Car!skrona tillvarit, och genom undersökningen af den förra. Sommartiden, säger vidare vår demonstrerande förfa tare tö hindras ett anfall ifrån landsidan om de en fjerdedeis mil lå ga trädbroarne uppbrännes, men om vintettiden, då sjön är tillfrusen, så kunnz fästninzar ej hindra städer ifrån att intagas. — Att så e kla fortifixations-anstalter för en af R::ets a; gelignaste miltärpnnkter hvarken kosta myc:et el er äro synnerligen besvir underkastade, är solklart; deck, usdersökom dessa försök att leda opirRionen år et visst håll. — Med den en !jerded:ls p; I långa distancen, som staden uppgifves vara uti h.fvet belägea och skilj! från land, är förhållandet, att vägen dit leder öfser tre större och mird:e holmar hvaraf tvänne äro bebodde, och at: fyra b oar äro dermel!an anlagde, hsaraf de tvänne staden nä mase äro byggde af träd utgörande crka 480 alnar, samt dandra sf sten och 350 alvar, bh varigenom hela disteancen, öfver holmar och b:o ar, endast uppgår tll ungefär 1500 almar för det p:: vararde, men hwnlken blir genom den nya bron a secl gen förkortad. — I öfrigt domineras från la. sidan staden, brosrne och vägen af inom sko!tkill oroliggand: stora höjder, som för sitt läge vare ämvoad: at: befästas, på det ingången till denna flottans hufvudort ej skulle helt och hållet lemnas Gö pn Legges härti!l vidare, attisen vintertiden i sena södra och öppna skärgård ej alltid är stark rog att gynna ett anfall på staden, samt dessutom m vighet for en fiend, att smyga sig till d-nna puckt. dir egne truppar möjligen ej finnas i tillrec:lighe:; så torde hvarje fördomsfri man, vän uta fäderveslandeis välärd och dess försvarsmedel, r:ssamt inse, art landsidans befästande är påka lid 2 behof och klok omvanka. Arad deremot befas vingen af sjösidan angår, så låver oss vår förfa tare, att GCarlskroaa tages med k aovslopar och platta båtar, som genom de små su den kusna rinspotera sig på sidan af fästningarna, hvar före de ej tjesva till något, samt att desamma v: stt närvaravde ofardiga skick kunna, i förening ned starka kedjor emellan försänkningarna, mora e seglande floitas första anfall — Att detta är ett kh apphärd gt säst att omkullkasta en hittills vunnen : farenvhet i0n:es lätteligea. ty hvem har väl ens kunnat 2 a det en ofärdig Sjöfästning med några öppoa s dor uträttar, emot stora skepp, som segla snabbt, s mma verlas, som den beräknats till, med alla s dor färdige ech b fästade, — Likasåundransvärdt cch ssgobbt är dt att få höra, det fiendtliga Roddfrtyg och platta båtar kunna ensamme fsrdas ull och Oö ves Östersjön, att de obehindrade gå genom cuoden, som leda till staden, lemna tvänne större fästningar i ryggen, akta iniet fiere strandbatterier och b fästade små klippor i bamnen, som bestryka dess alla vår och inlopp, utan helt enket, taga både st-den och flotians anläggning. — En sådan Irgd är i sansing st utomordexstlig, att man derv 4 försädtes tillbska uti våra gamla förfäders tidePp varf, då de med sine 2roddfartyg hemsökte Paris ov h Paliens stränder, samt satte konungar på Engj-ods tbron, C :rlskrona har, för stora fartyg, endast en farmen deriemte flere emäirre, hvaribland råge