de till den fattigare, som genom direkt beskattning
efter inkomsten.
Låcgt ifrån att de indirekta skatlterne utgå med lätt-
het, äro de tynzare att utgöra, än några andra. Först
och främst är uppbördskostnaden, såsom vi redan
visat, betydligt större. Fö- det andra ökas svårig-
heten derigenom, att närivg.idkaren, köpmannen el-
ler tillverkaren, måste gå i förskott derföre. An-
t:gom att t. ex. en aln kläde kostar i tull eller
accis I Räår att dess pris eljest vore 5, och sålun-
da borde det nu bli 6. Men så förhåller det sig
icke. Om staten skall få I Rde i behållning, måste
den taga t Rdr 12 sk. i brutto afgift. Nu nödgas
äfven köpmannen eller tillverkaren beräkna räntan
på den förskjutna afgiften, möjligheten af förluster,
af minskad försä!jaing o. s. v. och den förhöjning
han ti!l följe dersf måste fordra af köparen bir då
kanske 24 sk. Klädesalnen blir således 36 sk. dy-
rare. En person, som måste köpa 5 alvar kläde får
alltså betala den 3 Rdr 12 sk. dyrare, än om sam-
ma nettoafgift kom staten tilgodo genom direkt be-
skattning. Om förhållandet nu blir detsamma med
alla öfviga förnödenheter, om hvarje 25 Rdr, som
individen utger för sitt hushåll, för sin nödtorft el-
er sina nöjen, så!uada förvand!as till 33 Rdr 16 sk.
d. v. s. 33 procent af hans utgift; kan man verkli-
gen påstå, att den beskattning han sålunda erlägger,
är lindrig, och utgår med lätthet? Skulle staten nå-
gonsis kunna taga hälften så mycket af honom i di-
rekt skatt? Detta är också orsaken till den enorma
dyrheten att lefva i England.
Man skall ej underlåta att ånyo framhålla satsen
om buru den fattige, och bonden icke, eller blott
föga, träffas af en indirekt beskattning. Väl, mea
står då den fattige isolerad i staten? kommer han
icke i ständig beröring med dess öfriga medlemmar?
Oc:a nu lefnadssättet för alla dessa blir dyra:e, må-
ste då icke alla dels inskränka sina utgifter, dels öka
priset på sina varor? OMm nu smedens, skräddarens,
skomakarens, Garfvarens m. fl. arbeten bli dyrare,
eller om folket reser mindre, konsumerar mindre säd,
boskap, bräder, ved m. m- bygger mindre, låter för-
rätta mindre arbete, blir daglöaaren och landtman-
nen derigenom mera belåten?
Må man derföre se saken från dess rätta synpuankt,
som är att de indirekta skatterna endast hatva en
fördel, nemligen att större summor derigenom äro
åtkomliga. Det är af detta skäl man finner syste-
met ötveral!t försvaras af Regeringarna, likasom det
af ofvan anförda orsaker, lhka allmänt hyllas af
Akristokratien, hvilken dermed åsyftar folkens bästa,
precist lika mycket, som i de flesta öfriga samhälls-
angelägenheter. Att det är den rike eller skuldsat-
te egendomstigaren, som kan inskräaoka sina utgifter
och som derföre vill hvälfva skaiternas börda på
de fattige och medelklassen, som ingenting har att
inskränka, samt att det lyckligaste, rättmätigaste
och minst betungande af alla beskattningssätt, är
det enkla och naturliga af skatternas fördelning på
förmågan att bära dem d. v. s. pår den verkliga in-
komsten. Långt i från att föröka tullarna och
tul!afgifterna, vore det sålunda i vår tanka bäst om
man en dag kunde hel: och hållet upphäfva dessa
och det land, som först gjorde början dermed skulle
säkert snart finna de fördelaktigaste resultater deraf.