För jemförelsens skull borde vi visserligen ur
Bloms båda skaldestycken äfven anföra några isole-
rade verser; men som vi icke kunnat der upptäcka
någon enda motsvarighet med de ofvan citerade, så
måste vi afstå derifrån. Vi öfverlemnoa likväl åt
den, som har någon bekantskap med fordna tiders
bruk, att afgöra, hvad man för 40 år sedan skulle
ha sagt om- Akademien, i fall hon belönat 2:ne så-
dane poemer.
Anmärknirgsvärdt är emellertid, att det litterära
parti, som förklarar vår tid för ärelös, för: det hon
sträfvar till frihet, till ljus, till menniskorätt, till
allmänt välstånd, till kunskapers allmänna spridan-
de, att detta parti vet ingenting mer att berömma
hos tider, än det, jemförelsevis medelmåttigaste af
hvad kon framalstrat: dess vitterhet. )
) I enlighet med den grundsats Red. ofta yttrat,
att det är publicistens pligt att äfven för insända
artiklar, i synnerhet af polemiskt innehåll, ikläda sig
likaväl den moraliska som den juridiska ansvarig-
heten, Så vida serskild reservation deremot icke
göres af Redaktionen, hafva vi ansett oss böra,
vid meddelandet af denna artikel, göra ett sådant
för behåll, nemligen att Red. icke helt och hål-
let instämmer uti insändarens stränga omdöme
om den nya litterära skolans alster öfverhufvud.
Onekligen har mången poetisk skönhet genom
densamma kommit i dagen, och dessutom den
ensidighet i formen hos vår litteratur blifvit bort-
arbetad, hvaröfver maa förut hade skäl att kla-
22: ehuru detta endast är en negativ förtjenst
hos den nya skolan. Emedlertid instämmer Red.
med insändaren deruti, att i stället för denna en-
sicdighet i formen ett annat fel icke sällan vidlå-
cer yngre författare, såsom ett arf efter de för-
sia fosforisterne; nemhgen att icke nog akta sig
för den svulst och oredighet i tankan och bil-
derna, den jagt efter toma ljud, för hvilka des-
sas skrifter med så mycket skäl klardrades. Det
är hkväl gifvet, att omeningar och dunkelhet i
ut!sycken ;ngalurda äro mera tillåtlige på vers
än på prosa, att den egentliga förtjensten af en
bild ligger deri att den är träffande, och att
poe:ien sjelf icke är annat än tankan klädd i en
firgrikare drögt. Ke
Ur denna synpunktibar den jemförelse Ios. upp-
dragit emellan tvänne skalder af de olika skolor-
va och utdragen ur deras skrifter synts oss för-
sjera uppmärksamhet. Vi tillägga endast, hvad
Er Böttiger serskildt beträffar, som af Ins. blifvit
vald till ex: mpel, det vi ibland hans skaldestycken
funnit många, i synnerhet af de smärre, som vitt-
ra om verklig poetisk inspiration, och äfven i de
1u cmnimnda vore det en orättvisa att förneka
varce åt flera delar. Det har synts oss, att om
erdast visso ar de här citerade svagare ställen