I mm OO0W-——-— — ——— mim — — nn nma— ? - - --- ons nn
OMR OR fy EA
deo katholska befolkningen. under dess herravälde.
Och då vi måhända ej sällsn torde få tillfälle att
vid refereravd:t af de debajter, som förestå i Ewv-
gelska parlamentet rörande I ljnds angelägenheter.
återkomma tll dessa ämeen, så ha vi trott det
kunna intressera våra läsare, att emellertid om dem
taga dea värmare käcnedom, som innefattas i den
förutnämde tidningsartikeln, hvilken !yder sålunda:
Den såkallsde Oranicföreningen häilsder sig ic-
ke, såsom mårga ovigtigt tro, från 1688 eller
Wi:helm IIl:s tid, utan grunilades först några år
före det stora upproret i slutet af, för:a århundra-
de, då pirtibacet of:a gaf anednutog till de blodi-
gaste strider, hvilka slutligen ledde till en allmän
ebellion af katolikerne. - D nna förenings ändamål,
till hvars befo drande hvarje wicdlem, som deri
upptages, med lit och, egendom, Hoder en sträng
ed, måste förpligta sig, består -i uppsättbållande af
de grundsatser, som satte Wilhelm af Oranien på
Engelska ihioven, d. v. s. skydd, tryggbet och öf-
ver välde för pro estaniska religioner, samt katho-
licismens utrotande eller inskränkande. Under des-
sa förhållanden utgöra Öranicmännen på visst sätt
kärnan a? protestantiska maken i Irland, och äro
ett af hutvudhiondren för katoiitsernes öfvervälde.
Deras regelmessiga organisation. i proviecial- och
distrikt!oger, den öfversnsstämmelse och planmes-
sighet, hvarmed alla dessa inrättningar handla, det
personliga anseende, och risedomen, såväl i jorde-
gendom, om kapitaler, hos en ansunlig del af för-
eningens medlemmar, jemte många sandra omstän-
digheter, sit:a densamma alltid i stånd att visa sin
verksamhet, icke blott i parlameutet, utan i syn-
nerhet öiveralit i lar det, der protestanternes intres-
se sidant kråfver. Om Oranicmännenp icke just för
.bhärvarande äro i stånd att rent af: hämma rörel-
separtiets framsteg, så äro de, det oaktadt, dock
alltid starka nog att bestrida detsamma hvarje fots-
bredd, och att lägga betydande hinder i vägen för
utförarde af OCoon:lls planer. Fiovge derföre ka-
tolikerae äfven en poltick öfverligs:nhet, så skulie
de, i synnerhet emedan Evgland ligger så nära,
hkröl aldrig kunna anse densamma tillräckligt för-
säkrad, så länge O avieföresingens bålverk ej ännu
vore förstördt. — Ett annat ganska betydande stöd
för den protestantiska makten ligger i den närva-
rande inrättniogen af städernes municipaliteter,
hvilka, i synnerhet sedan 1689, äro helt och hållet
stängda för katolikerne, och arssutom till större de-
Jen hafva en ganska Oravisk anstrykning. Men då
nu icke blott förvaltningen af städernes alla pen-
ningefonder och bestämmandet af municipalafgifter-
ne, utan äfven tillsättandet af alla tjenstemän, så-
som märer, sheriffer, aktuarier, kamererare, ålder-
män o. s. v. köra till dessa korporstioners bety-
danede privilegier, så befinna sig katoliterve i af-
seende på alla städernas argelägenheter ännu alltid
i samma absolut underoidrade och beroende ställ-
niog, som från Wilhelm II:s uppstigande på thro-
nen ända till emancipationen. Detta förbittrar de
senare så mycket mera, som korporationerne vid
hvarje tillfälle uppträda såsom de ifrigaste förfåk-
tare för protestantiska ötverväldet, och såsom de
bäftigaste moståndere af alla koncessioner åt ka-
tolikerne, och. i synorerbet vid parlamentsvalen,
sätta i rörelse icke blott deras eget utan äfven mä-
rernes och de öfriga embetsmännens hela ioflytan-
de, för att slå ur fältet hvaje katolsk eiler mot
katolikerne gynnsamt sinnad kandidat. Om det
derföre lyckades att öppna dessa korporationer för
ella koofessiener, och utt göra borgare- eller kor-
porationsratten ensamt beroende af erläggandet af
ett visst belopp skatter till staden, så skulle deras
rärverande ioflytande svart icke blott neutraliseras,
utan öfvergå just till de katolske invånarne, såsom
utgörande majoriteten, och O Connellska partiet äf-
ven i de städer försäkras om ötvervigten, der det-
samma, oaktadt bandtverksföreningarne och den
farhåga dess ho:elser ingifvit, hittils alltid legat
under.
———
Dagers utländska poster medföra tidningar från
Paris och London af den 35, samt från Hamburg
af. den Y dennes.
Det börjar se a It mera tvfvelaktigt ut buruvi-
da någon intervention i Spamka angelägenheterne
verkligen blir af. Då trågan först bragtes å bane,
fick den ett ganska ampelt förord af Journal des De-
bats, som egentligen representerar Guzotska frak-
tionen inom ministtren 3 Men i sina sednare artik-
lar rörande detta ämne har nämade journal gan-