den nya processen inför Pärskammaren rörande sak-
förarnes bref till Aprilfångarna. Oaktadt, såsom
förut blifvit nämdt, de båda advokaterne Trelat
och Michel förklarat att de ensamne författat bref-
vet och försett det med alla underskrifterne, hafva
dock, besynnerligt nog, alla de personer, hvilkas
ramn stå under dokumentet, blitvit stämda inför
Kammaren, jemte redaktörerne af de tvenne tidnin-
gar, hvilka tryckt detsamma. Flere bland dem som
skuile stämmas, hade redan lemrat Paris, då de sågo
ati det icke tilläts dem att försvara de fångar, hvilka
valt dem till sina sakförare, och således voro endast
en del närvarande när målet förekom. Audry de
Puyraveau, som Deputeradekammaren, på Pärernas
begäran, medgifvit skulle få ställas för rätta, hade
i en skrifvelse till Pasgquier formligen protesterat mot
stämningen, och förklarat att han aldrig godvilligt
skulle inställa sig för Pärsdomstolen, hvars behörig-
het att dömma öfver en Deputerad han högtidligen
bestred... Af Pärerne felades icke mindre än 85 när
målet skulle företagas. Flere af de anklagade hade
valt sig advokater, och en af dem gjorde på alla
de tilltalades vägnar invänning mot domstolens be-
hörighet, hvilken stöddes derpå, att det åtalade
brefvet väl angrep Pärsdomstolen men icke Pärs-
kammaren, och Pärerne endast i egenskap af Kawm-
mare ägde rättighet anställa ett sådant åtal. Öfver
denna invänning hade ännu ej utslag blitvit afkun-
nadt.
Den tredje aftomlingen af processodjuret, nem-
ligen processen inför deputeradekammaren mot tid-
ningen Reformateur, som beskrifvit slagsmålet mel-
lan de deputerade och jurnalisterne, har slutats så,
att redaktören Jaffrenou blifvit fäld till 10,000 fr.
böter och en månads fingelse. Förgäfves bemödade
sig kammarens president, att fästa p!uralitetens upp-
märksamhet på de särskilta grader af penningeböter,
som ligga mellan den af lagen bestämda minsta
summan 200 fr. och maximum 10,000; general Bu-
geaud, som alltid är på sin post, då fråga är om
dessa tidningsskrifvare, trodde det vore bäst
att med ett enda slag söka qväsa tidningsodjuret,
så att det aldrig mera reste sig. Han be-
svor derföre kammaren att icke visa sig svag ge-
nom någon skonsamhet, och hans tal fann ett vil-
ligt eko hos pluralitetenp. Oppositionen afhöll sg
ifrån att rösta. En subskription har blifvit öppnad
för bettckande af bötesbeloppet, och redan hade
betydande bidrag influtit.
Det förtjenar anmärkas, att Deputeradekammaren
tillät den anklagade begagna sig af sj:lfvaldt rätte-
gångsbiträde, som icke tillhörde advokatståndet, i
fullkomlig kontrast mot pärernes förfarande i pro-
cessen mot Aprilfångarne. Det blir nu intressant
att se, om Pärsdomstolen, detta oaktadt, står fast
vid sitt rättsvidriga beslut, när ordningen kommer
till de 97 anklagade, hvilka förklarat sig icke vilja
inställa sig för domstolen, så länge den. fortfar att
lägga hinder i vägen för försvarets frihet.
Deputeradekammaren sysselsatte sig med gransk-
ningen af budgeten för Algier. De inskränkningar
kommissionen föreslagit förkastades, och anslagen
biföllos sådane regeringen begärt dem. : Under de-
batierne frågade Maugin ministrarne, om de främ-
mande makterne erkänt Frankrikes besittning af
de occuperade platserne på Afrikanska kusten? hvar-
till marskalk Maison svarade,att ett sådant erkän-
nande alldeles icke vore nödigt, då fråga var om
eröfringar utom Europa.
I Engelska Underhuiset har Sir Robert Peel med
sin oppositionsfalang börjat anfallen mot ministrar-
ne. Anledningen dertill hämtade han af en peti-
tion, som en dissenter vid namn Childs, ingifvit till
huset emot skatten till de episkopala kyrkornes
underhåll, hvilken så högst obilligt drabbar äfven
de andra konfessionernes medlemmar. Sir Robert
fann lika. med ministrarne denna skatt böra afskaf-
fas, och ansåg icke ett ögonblick böra gå förloradt
för att komma till ett så önskvärdt. resultat. An-
ledningen hvarföre den ädle Baroneten hade så
bråttom att få denna reform å bane, var likväl in-
gen annan än den, att Lord Russel i Huset förkla-
rat, att ministrarne under innevarande session icke
ämnade företaga flere af de stora reformfrågor till
afgörande, än de båda om Islänska kyrkoinkom-
a a a I FL ET