m—— — -Å-r— — — — — — — X X 2x - 2 -—— 8—Ä — — — - - -— - — !X 0 2— — — — — — — AA — VVE SS ÖS ÖS FÖ VY OO SS MM MD Mn VV tt MM MMMM MV LL
Vv
d., ärda till den minsta sockenstyrelse, så finna vi
der för det mesta stereotyper. Med få undantag är
det blott döden som befriar en kommun från evi
olägenhet af ett förhastadt municipal-val. Vid ef-
ter dödsfell inträffande ombyte är detta blo:t pa:-
tielt. Den gamla murkna stammen står alltid qvar
och hindrar den friska plantan att i dess granskap
rotfästa sig.
Andan af all municipal-inrättning synes dock va-
ra Uirligt ombyte af personal, ty om sakerna sko-
la skötas med drift, fordras stor uppoffring af tid
och omtanka, som någorlunda jemnt bör fördelas
me!lan samhällets medlemmar, och således ej tynga
någon för lång tid, hzaremot, såsom de nu behand-
las , municipalplatserne med ytterst få undantag
gerna kusna till dödsdagen beklädas af personer,
hvars verksamhet, från början inskränkt, helt och
hållet upphört, hvilka ofta endast åse, om ej eget
intresse, ett dermed förenadt vidt inflytande, samt
rättigheten att vid högtidliga tillfällen få represen-
tera ea klass medborgare, hvars sanna fördelar dess-
emellan tyckes ligga dem föga om hjertat, medan
andra dugligare ämnen under tiden kunna hafva
utbildat sig. De som ena året, under vissa omstän-
digheter, motsvara allmänhetens billiga fordringar,
torde under olika förhållanden sakna kraft och vilja
att uppfylla dem. Ett större såväl som ett min-
dre samhälles trefnad och ekonomiska förkofran be-
ror oftast mer än man synes ana på dess munipal-
styrelses upplysning, verksamhet och klokhet. Har
man varit lycklig nog att träffa män med dessa e-
genskaper, — så kunna de ju åter inveljas ett par
gånger, om de sjelfve önska qvarstå, men dettyckes
dock vara nödigt, att alla val hvart år förnyas,
äfvensom att ingen må få återväljas mer än tren-
ne gångor efter hvarandra utan attförut hafva hvi-
lat öfver ett år.
Det vore önskligt om Huvudstaden, som sig bör,
ville taga initiatifvet i detta fall. Dess gamla skram-
liga municipalverk med sina många öfveflödiga
kugghjul, hvilka alla fordra en dyrbar smörja, för
att ej göra olåt och ailtför mycket öka friktio-
nen hafva råkat i förfall genom mångårig brist på
nödiga reparationer. Dess närsarande upplyste
verksamme öfvermechanikus synes vilja noga fami-
Jiarisera sig med den komplikerade machiynens
alla utvexlingar, ionan ban föreslår någon total
reparation eller ombyggvad. Åtskilliga utvändiga
förändringar vittna emedlertid på en gång orm sty-
resmannens: Vilja att gå framåt och dess fördel-
aktiga ställning till publiken som säkert med fullt
förtroende skall bemöta och understödja de vidare
mera ingywpande förslag till förbättringar, hvar-
på Hufvudstadens innevånare redan en tid vän-
tat. Måtte den vigtiga omständigheten ej för-
bises, då man vill ombygga en gammal ma-
chin, att dess effekt hufvudsakligen beror af de
första drifbjulen. De böra vara, så mycket möj-
ligt, centraliserade, ju färre till antal dess bättre,
men: tillräckligt stora och af goda materialier.
Tvädet till kuggarne får ej vara rått, cen ej
heller murknadt, det förra låter man mognar, det
senare kasseras. —
Det händer merendels hos oss att man, af en
eller annan konsideration, låter murkna eller af-
nötta kuggar qvarsitta i bjulei, hvaraf det hela
får en ojemn gång, förnöter sig hastigt, stadnar ofta
för reparation, och uttötiar såväl machivisten som
egaren, hvilken måste påkosta dessa oändeliga lapp-
ningar. .
Swockholms publik torde i utbyte mot dess åt
Tit. blad städse lemnade förtroende hafva skäl
vänta, att Hufvudstadens allmänna angelägenheter,
särdeles organisationeo af municipal-inrättnin-
gen, någon gång skulle fästa - Redaktionens
uppmärksamhet. Märk väl! det är ej emot perso-
ner, utan mot sjelfva institutionerne, som skal till
avmärkningar i synnerhet förekomma. De sednare,
den oformliga produkten af flera seklers lapprerk,
måste bringas till något helt, svarande mot nirva-
rande tids billiga fordringar, innan de förra rätt
kunna fylla sina platser,
Narska Morgenbladet berättar, att på en vecta
den berycktade siortjufven Ole Höjland återskaffat
30,500 Specie Daler af de i banken stulae pennin-
gar, så att inalles 41,100 af 64,0co Specie Daler