REFLEXION. (Insändt). Riksdagens efterlängtade slut har omsider inträffat. Sedan de efter storm vavliga dyningarne lagt sig, kan man vänta en tids vindstilla i den inhemska politikens farvatten. Sådana tillfällen böra begagnas för anställande observationer, för upptagande från djupet af gamla vrak hvilka väsendtligen hindra navigat onen o. m. d. Det är isynnerhet från inloppen som dessa gamla försänkningar böra uncanrödjas innan de falla sönder, då hela innehållet sprides och gör rensningen omöjlig, åtminstone mycket svårare. Det egentliga inloppet till det offeutl:aa lifvets stora, ofta upprörda insjö bär genom en archipelag som kallas Municipal-Inrättningar. Der lar sig ynglingen lossa och giga seglen, styra en jolie, slup och speljakt, innan han kan användas på de: stora statsskeppet, och dess framtida duglighet be:or ofta helt och hållet på denna lärspån. Är farvattnet rent och dess verksamhet således obehind:ad, ledes han af upplysta, frisinnade, redbara äldre kamrater, är organismen af denna skola god, så kan statens skepp derifrån alltid påräkna en rask Besättning, men om deiemot skärgården är uppfylld a: gamla vrak och förtöjda galejor, hvilka, ehuru nistan otjenstbara, likväl envist fylla platsen tills tidens tand hunnit gnaga af täget, om således de lättare men dock säkra farkosterne af sednare tiders modell, j kunna röra sig utan att ständigt stö!a mot dessa lappsalvade fornlemningar, så förlora de unga kraftfulla sjömännen lusten att besegla den allmänna nyttans haf, och styra oftast istallet åt nöjets ocean, i hvars böljor ty värr mången förträffligt utrustad farkost begrafvesy och inödens stund får statsskeppet bemannas antingen af galejornes till allt framgående oförmögne invalider e!!er af oerfarre våghalsar, som blotistälia det för strandning. Betrakten våra Maånicipal-inrättningar, från Legio 2f Stockholms Kommissioner, Komitcer, Direktioner, Deputerade, Sällskaper 0. wm.