———r—---m-——6--r-X 2X8x-Q-L 6—— ! pe
och hvilka öfverallt anses såsom grundvalar för ia-
dividernes politiska frihet. Om inom flere Stånd
röster . höjt sig emot dena ansvarslöshet, hvari Kon-
stitutions- Utskottet äfven vid denna Riksdag lem-
nat Konungens Rådgifvare, oaktadt alla de förbise-
elser af grundlazarne, alla de enskilta orättvisor och
all den underlåtenhet i ledaingen af landets allmäv-
na angelägenheter, hvartill de i nationens öfverty-
gelse gjort sig säkre och hv2rom en ledamatafdet-
ta Stånd afgifvit en så sakrik och omfattande an-
märkning, hafva dock resuitaterne af den Konstitu-
tionella granskningen af Stäts-Rådsprotokollen lem-
nat nya bevis på Representationens redan af mig
antydda beroende af Regeringens ioflytelse, och ut-
gången modfäller på samma gång den med fsder-
neslandet välmenande medborgaren, som dena troli-
gen lifvar modet hos folkfrihetens motståndare och
fienderne till Sverges politiska och ekonomiska
framsteg. Den bekymmerslöshet, som i detta fall
ännu är det mäktigaste verkningsmedlet till åsido-
sältandet af vår Statsförvaltnings förbättring, torde
likväl nu vara hunonen sin vändningspunkt; och vid
ett nytt Riksmöte lärer Stånden inse nödvändigheten,
att med mer om:org välja sine ombud i det vigti-
ga Konstitutions-Utskottet, der den partiella gransk-
ningea af Regeringens handlingar då torde under-
ordras den generella af dess system och af de prin-
ciper, som derför ligga till grund.
Men vid sidan af de politiska garantierne stå äf-
ven andra, lika nödvänd:ga och måhända så till vi-
da vigtigare, att de förras verkliggörande beror af
dessas styrla; jag menar de ekonomiska. Revolu-
tionen år 1809 troddes hafva till en del stadgat
desss; och en allmän näringsfrihet ansågs ibland
andra vara ett villkor för den borgerliga frihetens
betryggande. ännu står dock deona fundamentalfrå-
ge, beroerde allena på Regericgens beslut, oaf-
gjord, och under det att tidsförhållandernas
utveckling göra dea allt mer vigtig , torde
det likväl erfordras en bestämd vija och en
ospard möda hos nästkommande Ständer om denna
angelägenhet, hvilkea borde göras till ett vilkor för
Bonde- Ståndets bifall åt hvarje af jordbrukande
klasserne affordrad uppoffring, skall kunna bringas
till ett slut, sem betryggar detta Stånd om åtnju-
tandet af de naturliga rättigheter, utan hvilka dess
belägenhet aldrig kan förbättras. Skjutsskyldigheten
med sina för enskildta hushållningen förstörande
fö!jder cch i hela sitt förnedrande och demoralise-
rande skick, har i de tvänne Ebetsmanna-Stånden
funvit ett försvar, som man borde tro tidens upp-
lysving icke längre kunde medgifva; och afven näm-
de angelsgenhet är så föga framskriden, genom den-
na Riksdagens åtgärder, att den synes böra göras
till ett villkor för Bonde-Ståndets medverkan vid
nästkommande Riksdag, till de uppoffrirgar som af
allmogen äskas; synnerligast om ståndets enskilta
noderdåniga besvär, icke skulle lyckas framkalla
Regeringens verksamhet, i de delar, hvari den äger
rätt att ensamt förordna. Kreditlagarne äga ännu
stora brister, som mäktigt bidraga att försvåra pen-
ningerörelsen samt hindra industrien; och den vä-
sentligaste af dem alla, den hvarigenom, för en in-
billad säkerhet åt dr -omyndiges arfsmedel man lem-
nar hela fastighetskrediten i ett verkligt laglös-
hets förhållande, står ännu oafhjelpt, såsom ett in-
veckladt föremål för nästkommande Ständers bemö-
danden, så länge icke tillika beredes någon garantie
för en förbättrad förmyndarevård. Presterskapets
aflöningssätt och i visse orter kyrkornes öfverdrif-
na och stundom olaglige anspråk på menigheter och
serskildt egendom, utgöra ämnen för de rättvisaste
klagomål och -tarfva vida -allvarligare åtgärder än
de, som Rikets Ständer ännu vidtagit, så vida des-
sa angelägenheter skola bringas tilll ett snart och
lyckligt slut. Indelningsverket alltför kostsamt för
att i sitt gamla skick qvarstå, tillika med den, sto-
ra uppoffringar erfordrande Nationalbeväpningen, ut-
gör ett föremål för Rikets Ständers beslut, som vid.
en blifvande Riksdag påkallar en uppmärksamhet,
hvilken man olyckligtvis icke ännu tillräckligt eg-
nat åt decna angeligenhet; och som är så mycket
nödvändigare, som mägtiga intressen förena sig, att
hinsdra all inskränkning i denna del af försvaret: en
inskränkniog, hvilken likväl är ett ibland vilkoren
för ändringen i jordbrukets alltför dryga bördor
och äfven högeligen påkallas af sjelfva den brytning
i Indelningskontraktet med de rustnings- och rote-
ringsskyldige folkklasserne, som allmänna bevärin-
gens inrättning inneburit. Äfven det nya lagverket,
vid hvilket jag sista Riksdag gjorde några allmän-
na: anmärkningar, har icke vid denna Riksdag bblf-
vit Behandladt. öch det återstår således för näst-