förhållanden hade antagit, råkat att blifva nog tungt för de betalande. Denna pligt emot Regering och Folk kunne vi, mine Bröder! så mycket lättare fullgöra, som vi i allmänhet vid denna Riksdag visat oss öfvertygade om sanningen bäraf, men vi böra det vid icke eller fördölja för oss att vi sjelfve gjort föga, för att i roten afhjelpa det onda, som alltid åtföljer ett otjenligt, orättvist och tryckande beskattningssystewm. Boude-Ståndet har väl visat sig ana orättvisan af de nu gällande bevillningsgrunder; det har yrkat en klassifikation i personella bevillningen, och röster hafva höjt sig för den stora, den nödvändiga principen af en progressiv arfsoch förmögenhets afgift; en princip som måste förr eller sednure i samhällena antagas, om ej till följd af penningens natur, alla statens utgifter skola kastas på de arbetandes skuldror allena, samt den stora massan af ärfd eller utan möda förvärfd egendom icke skall blifva befriad snart sagt från all andel i sammhällsbördorne. Men den förre principen har strandat emot de andre Ståndens beslut och den sednare, den vigtigaste, har ej rönt ett allmänt deltagande ibland oss sjelfve. Det är likväl att hoppas, att en regering, som svårligen lärer kunna rycka sig sjelf utur det behof af ökade skatter, hvilka den ej ännu visat sig anse nödigt att inskränka, åtminstone icke måtte dölja för sig nödvändigheten att förena sine fordringar på Statsanslag med omtankan för dessa skatters rättvisa :fördelnivg; och att i samma mon Regeringen sjelf inser att grundskattens nedsättning till följd af näringsförhållandernes förändringar blifvit en verklig nödvändighet, äfven om denna nedsättning vid första anblicken skulle synas strida emot de icke jordegande klassernas rätt, hon derjemte skall veta att föreslå sådane rya inkomst-källors begagnande, hvilka erbjuda desse klasser säkerheten, att blott beskattas efter verklig förmögenhet och i mon af de sanna fördelar de draga af sitt skydd i staten. Matte vår Regering i detta afseende ej fortfara att anse sig befriad omsorgen för skatteväsendets fullkomnande! Deri ligger ett stort och vådligt misstag; ty denna angelägenhet utgör ett af de vigtigaste och svåraste sammhällsbestyren och den Regerivg, som ej förstår, att genom ledningen af detsamma förena med sig de allmännaste nationella intressena, ser sig snart öfvergifven af dem alla. Deremot har Bonde-Ståndet i samma anda med Regeringen fästat sig vid utbildandet af det för vårt lavd onaturliga, hindrande och kostsamma Tullbeskattnings-Systemet; och ståndet har stundom låtit kånföra sig, att i de tryckande willkor, hvari detta system försätter en del näringsidkande klasser, liksom söka en ersättning för den uppoffring dessas Representanter oförsigtigt framkallst på jordbruksnäringen, genom brännvins-beskattningens förhöjning. Jotet af dessa uppbördssätt motsvarar lik väl en ändamålsenlig nationell beskattnings fordringar; och det är önskvärdt, att allmänna uppmärksamheten måtte fästa sig vid en närmare granskning af deras skadliga verkningar på Nationens industriella lif, dess moralitet och på administrationsoch upbörds-kostzaden i allmänhet. Alla de skenbara förde!ar, som Statskassans behållniog derigenom anses ega, torde alldeles bortfalla för den oförvillade blicken, som äfven öfverskådar Natior enas deraf härflytande indirekta förluster; och begge dessa beskattningssättens förändrande eller afskaffar de, synes vara i bland de nödvändiga villkoren för den nationella förkofran, som allena förmår, att med bibehållande af enskild trefnad och välstånd erbjuda ökade offentliga mkomster åt Staten. Dock, denna förkofran äger äfven andra villkor för sitt framskridande; och deras vigt har hvarken nå inom detta Stånd varit misskänd eller lärer hädarefter blifva det. Folkets upplysning och: borgerliga frihet! se der de stora drifkrafter som bestämma mensklighetens framtid. På sett hedrande sätt har Bonde-Ståndet stridt för Folkskolors inrättande; och om än vi icke i allt lyckats att göra de högre och friare åsigter gällande, u!om hvilkas hyllande alla samhällets stora krafter blott långsamt och stapplande kunna fortskrida, är det dock nu så långt komuwet, att genom Regeringens verksamhet, vi skulle kunna inom korrt: tid vara i tillfalle att vidtaga allvarliga och afgörande åtgärder för allmänna undervisningen och de fattigare klassernes förbättrade uppfostran. Hvad åter den borgerliga fiihetens betryggande och utbildning beträffar förete Riks-Ståndens. förhandlingar icke samma lyckliga öfverensstämmelse: Om i; frågan att afckaffa det godtvecke. hvarunder