förhållanden hade antagit, råkat att blifva nog tungt
för de betalande. Denna pligt emot Regering och
Folk kunne vi, mine Bröder! så mycket lättare full-
göra, som vi i allmänhet vid denna Riksdag visat
oss öfvertygade om sanningen bäraf, men vi böra
det vid icke eller fördölja för oss att vi sjelfve gjort
föga, för att i roten afhjelpa det onda, som alltid
åtföljer ett otjenligt, orättvist och tryckande beskatt-
ningssystewm.
Boude-Ståndet har väl visat sig ana orättvisan af
de nu gällande bevillningsgrunder; det har yrkat en
klassifikation i personella bevillningen, och röster
hafva höjt sig för den stora, den nödvändiga princi-
pen af en progressiv arfs- och förmögenhets afgift;
en princip som måste förr eller sednure i samhäl-
lena antagas, om ej till följd af penningens natur,
alla statens utgifter skola kastas på de arbetandes
skuldror allena, samt den stora massan af ärfd eller
utan möda förvärfd egendom icke skall blifva befriad
snart sagt från all andel i sammhällsbördorne. Men
den förre principen har strandat emot de andre
Ståndens beslut och den sednare, den vigtigaste, har
ej rönt ett allmänt deltagande ibland oss sjelf-
ve. Det är likväl att hoppas, att en regering,
som svårligen lärer kunna rycka sig sjelf utur
det behof af ökade skatter, hvilka den ej ännu vi-
sat sig anse nödigt att inskränka, åtminstone icke
måtte dölja för sig nödvändigheten att förena sine
fordringar på Statsanslag med omtankan för dessa
skatters rättvisa :fördelnivg; och att i samma mon
Regeringen sjelf inser att grundskattens nedsättning
till följd af näringsförhållandernes förändringar blif-
vit en verklig nödvändighet, äfven om denna ned-
sättning vid första anblicken skulle synas strida e-
mot de icke jordegande klassernas rätt, hon der-
jemte skall veta att föreslå sådane rya inkomst-käl-
lors begagnande, hvilka erbjuda desse klasser sä-
kerheten, att blott beskattas efter verklig förmögen-
het och i mon af de sanna fördelar de draga af
sitt skydd i staten. Matte vår Regering i detta af-
seende ej fortfara att anse sig befriad omsorgen för
skatteväsendets fullkomnande! Deri ligger ett stort
och vådligt misstag; ty denna angelägenhet utgör
ett af de vigtigaste och svåraste sammhällsbestyren
och den Regerivg, som ej förstår, att genom led-
ningen af detsamma förena med sig de allmännaste
nationella intressena, ser sig snart öfvergifven af
dem alla.
Deremot har Bonde-Ståndet i samma anda med
Regeringen fästat sig vid utbildandet af det för vårt
lavd onaturliga, hindrande och kostsamma Tullbe-
skattnings-Systemet; och ståndet har stundom låtit
kånföra sig, att i de tryckande willkor, hvari det-
ta system försätter en del näringsidkande klasser,
liksom söka en ersättning för den uppoffring dessas
Representanter oförsigtigt framkallst på jordbruks-
näringen, genom brännvins-beskattningens förhöj-
ning. Jotet af dessa uppbördssätt motsvarar lik väl
en ändamålsenlig nationell beskattnings fordringar;
och det är önskvärdt, att allmänna uppmärksamhe-
ten måtte fästa sig vid en närmare granskning af
deras skadliga verkningar på Nationens industriella
lif, dess moralitet och på administrations- och up-
börds-kostzaden i allmänhet. Alla de skenbara för-
de!ar, som Statskassans behållniog derigenom an-
ses ega, torde alldeles bortfalla för den oförvillade
blicken, som äfven öfverskådar Natior enas deraf här-
flytande indirekta förluster; och begge dessa beskatt-
ningssättens förändrande eller afskaffar de, synes vara
i bland de nödvändiga villkoren för den nationella
förkofran, som allena förmår, att med bibehållan-
de af enskild trefnad och välstånd erbjuda ökade
offentliga mkomster åt Staten.
Dock, denna förkofran äger äfven andra villkor
för sitt framskridande; och deras vigt har hvarken
nå inom detta Stånd varit misskänd eller lärer hä-
darefter blifva det. Folkets upplysning och: bor-
gerliga frihet! se der de stora drifkrafter som be-
stämma mensklighetens framtid. På sett hedrande
sätt har Bonde-Ståndet stridt för Folkskolors inrät-
tande; och om än vi icke i allt lyckats att göra de
högre och friare åsigter gällande, u!om hvilkas hyl-
lande alla samhällets stora krafter blott långsamt
och stapplande kunna fortskrida, är det dock nu så
långt komuwet, att genom Regeringens verksamhet,
vi skulle kunna inom korrt: tid vara i tillfalle att
vidtaga allvarliga och afgörande åtgärder för all-
männa undervisningen och de fattigare klassernes
förbättrade uppfostran.
Hvad åter den borgerliga fiihetens betryggande
och utbildning beträffar förete Riks-Ståndens. för-
handlingar icke samma lyckliga öfverensstämmelse:
Om i; frågan att afckaffa det godtvecke. hvarunder