-UECI OT, TUTU SB YUUSEDACIA Stetsttatttn den BOPrtry Cle
uder.i hvilken, ordning, ifrågavarande författningar
böra - tillkomma. Kan ..väl Lag-Utskottet dömma
- härutinnan? Nej! visse ligen ickes Talaren shåde ytte
rat nog. - Han sluiade med begäran - om bifall till
Betänkandet.
Gr. FERSEN H. En ledamot hade hänvisat ho-
nom att från sjelfva saken utgå med -sin opinion
och icke fästa sig vid huru långt Riksdagen . vore
framskriden. Talaren fann visserligen icke någon
tvekan vid att yttra sig omsaken; men han trodde
att sådant nu tjensde till ingenting, då den i alla
fall komme att stå öppen. för framtida ; afgörande.
Talaren: hade allt skäl att instämma i: Utskottets
förklaring, att ärendet icke kunde af Lag-Utskottet
till vidare afseende upptagas, ty det vore icke åt
Lag-Utskottet öfverlemnadt att, i fall af tvist, be-
stämma hvilka frågor vore af civillags eller ekono-
misk beskaffenhet — Anmärkningar emot en för-
ment origtig upfattning från Regeringen i detta af-
seende, tillkomme- en hel annan behardling än Lag-
Utskottets. Den behöfde icke antydas. Den vore
tydlig och klar. . Ofilkorligen hvälfde sig hela frå-
gan deromkring, huruvida den är af civil eller eko-
nomisk beskaffenhet. På afgörandet deraf berodde
den, och till detta afgörande vore Lag-Utskottet ic-
ke år mpetent. Talaren förnyade sitt yrkande om
bifall.
Friherre ÅKERHJELM, hade icke ämnat yttra
sig i denna fråga, enär han förut på detta rum ut-
tryckt sin mening så väl i anseende å principen i
allmänhet, som hvad serskildt beträffade den Nådiga
kontraproposition. -Men då: han hörde yttras : att de
Herrar och Män, som tillstyrkt Konungen att åt-
skilja vexelstadgan uti civil; och ekonomisk, hade
försökt-en usurpation på Rikets-Ständers rätt, samt
att man bordt använda en sådan kraftyttring för nytti-
gare ändamål; så ansåg han sig skyldig tillkännagifva
att Konungens rådgifvares förklaring af deras åsigt
i denna del ingalunda erfordrat någon kraftyttring.
Och talaren kunde icke föreställa sig att någom ser-
skildt :ansträngning vore nödig för att seen. sak från
olika synpunkter. En öfvertygelse tillkommen på så-
dant sätt, vore icke öfvertygelse; och då man talte om
usurpation, hvarmed - mentes en inkräktning på an-
dras rättigheter, så syntes man jemväl icke vilja med-
gifva ått den handling man sålunda benämt, vore en
följd af verklig öfvertygelse. Hos talaren vore denna
likvist gifven, då han betraktade författniovgårne an-
gående utrikes vexlar, Han kunde icke ett ögon-
biick tveka att anse dem af ekonomisk beskaffen-
het. -Dels bestodo de af stadgar, uppgjorde ensamt
af den ena Statsmakten, utan att något klander
derför från den andra egt rum.; Och dels låg det
i sjelfva sakens natur, att dessa författningar icke
kunde hänföras till annat än begreppet af ekono-
miska. En annan Ledamot hade närmare utveck-
lat detta, och visat dessa lagars föränderliga be-
skaffenhet, deras beroende af förhållanden i andra
länder och såluvda otjenligbeten af en sådan ord-
ning för deras tillkomst, att förändringar deri en-
dast hvart femte år skulle kunna åstadkommas.
Många svårigbeter och förluster skulle deraf ovil-
korligen följ. 1748 års växelstadga hade uppkom-
mit. af,: och rättats efter, tillfälliga omständigheter.
Likaledes den af 1816. :Hvari bestod väl det on-
da häraf? Kunde man väl från den mångåriga er-
farenheten uppgifva grunden för sin farhoga för
framtiden. -flvad vidkommer den omtalta retlighe-
ten, så måste talaren erkänna att han icke funnit :
många sinnen uppretade i detta : ämne. Möjligen
funnos de, som deri vesiat se sådane bevekelsegrun-
der, men för sin del: förklarade talaren: att han
med ? fullkomlig :kaliblodighet tillstyrkt Konungen
att anse frågan om inrikes vexlar såsom civillag,
mer den om utrikes, af ekonomisk beskaffenhet.
Vidkommande den begärda återremissen, så var:
talaren i allmänhet icke ibland dem , som motsatte
sig en sådan åtgärd, emedan han ansåg det billigt
att de, hvilka icke funno ämnet nöjaktigt utredt
och besvaradt, lemnades tillfälle att få skälen för
en sådan deras tanka -pröfvade; men Utskottets
svar hade gjort talaren tveksam huruvida LagUt-
skottet vore -behörigt att deri videre utlåta sig; ty
det kunde icke nekas att frågan vore: är ärendet
af civil eller ekonomisk beskaffenhet? och det ägde:
icke LagUtskottet bedöma.
första, delen af frågan ganska enkel och tydlig. RB.
St. hade ansett det vara nyttigt att lagstiftningen
för utrikes och inrikes vexlar blefve gemensam. !
Talaren hade delat denna åsigt, . Men detta hin-
