-UECI OT, TUTU SB YUUSEDACIA Stetsttatttn den BOPrtry Cle uder.i hvilken, ordning, ifrågavarande författningar böra tillkomma. Kan ..väl Lag-Utskottet dömma härutinnan? Nej! visse ligen ickes Talaren shåde ytte rat nog. Han sluiade med begäran om bifall till Betänkandet. Gr. FERSEN H. En ledamot hade hänvisat honom att från sjelfva saken utgå med -sin opinion och icke fästa sig vid huru långt Riksdagen . vore framskriden. Talaren fann visserligen icke någon tvekan vid att yttra sig omsaken; men han trodde att sådant nu tjensde till ingenting, då den i alla fall komme att stå öppen. för framtida ; afgörande. Talaren: hade allt skäl att instämma i: Utskottets förklaring, att ärendet icke kunde af Lag-Utskottet till vidare afseende upptagas, ty det vore icke åt Lag-Utskottet öfverlemnadt att, i fall af tvist, bestämma hvilka frågor vore af civillags eller ekonomisk beskaffenhet — Anmärkningar emot en förment origtig upfattning från Regeringen i detta afseende, tillkommeen hel annan behardling än LagUtskottets. Den behöfde icke antydas. Den vore tydlig och klar. . Ofilkorligen hvälfde sig hela frågan deromkring, huruvida den är af civil eller ekonomisk beskaffenhet. På afgörandet deraf berodde den, och till detta afgörande vore Lag-Utskottet icke år mpetent. Talaren förnyade sitt yrkande om bifall. Friherre ÅKERHJELM, hade icke ämnat yttra sig i denna fråga, enär han förut på detta rum uttryckt sin mening så väl i anseende å principen i allmänhet, som hvad serskildt beträffade den Nådiga kontraproposition. -Men då: han hörde yttras : att de Herrar och Män, som tillstyrkt Konungen att åtskilja vexelstadgan uti civil; och ekonomisk, hade försökt-en usurpation på Rikets-Ständers rätt, samt att man bordt använda en sådan kraftyttring för nyttigare ändamål; så ansåg han sig skyldig tillkännagifva att Konungens rådgifvares förklaring af deras åsigt i denna del ingalunda erfordrat någon kraftyttring. Och talaren kunde icke föreställa sig att någom serskildt :ansträngning vore nödig för att seen. sak från olika synpunkter. En öfvertygelse tillkommen på sådant sätt, vore icke öfvertygelse; och då man talte om usurpation, hvarmed mentes en inkräktning på andras rättigheter, så syntes man jemväl icke vilja medgifva ått den handling man sålunda benämt, vore en följd af verklig öfvertygelse. Hos talaren vore denna likvist gifven, då han betraktade författniovgårne angående utrikes vexlar, Han kunde icke ett ögonbiick tveka att anse dem af ekonomisk beskaffenhet. -Dels bestodo de af stadgar, uppgjorde ensamt af den ena Statsmakten, utan att något klander derför från den andra egt rum.; Och dels låg det i sjelfva sakens natur, att dessa författningar icke kunde hänföras till annat än begreppet af ekonomiska. En annan Ledamot hade närmare utvecklat detta, och visat dessa lagars föränderliga beskaffenhet, deras beroende af förhållanden i andra länder och såluvda otjenligbeten af en sådan ordning för deras tillkomst, att förändringar deri endast hvart femte år skulle kunna åstadkommas. Många svårigbeter och förluster skulle deraf ovilkorligen följ. 1748 års växelstadga hade uppkommit. af,: och rättats efter, tillfälliga omständigheter. Likaledes den af 1816. :Hvari bestod väl det onda häraf? Kunde man väl från den mångåriga erfarenheten uppgifva grunden för sin farhoga för framtiden. -flvad vidkommer den omtalta retligheten, så måste talaren erkänna att han icke funnit : många sinnen uppretade i detta : ämne. Möjligen funnos de, som deri vesiat se sådane bevekelsegrunder, men för sin del: förklarade talaren: att han med ? fullkomlig :kaliblodighet tillstyrkt Konungen att anse frågan om inrikes vexlar såsom civillag, mer den om utrikes, af ekonomisk beskaffenhet. Vidkommande den begärda återremissen, så var: talaren i allmänhet icke ibland dem , som motsatte sig en sådan åtgärd, emedan han ansåg det billigt att de, hvilka icke funno ämnet nöjaktigt utredt och besvaradt, lemnades tillfälle att få skälen för en sådan deras tanka -pröfvade; men Utskottets svar hade gjort talaren tveksam huruvida LagUtskottet vore -behörigt att deri videre utlåta sig; ty det kunde icke nekas att frågan vore: är ärendet af civil eller ekonomisk beskaffenhet? och det ägde: icke LagUtskottet bedöma. första, delen af frågan ganska enkel och tydlig. RB. St. hade ansett det vara nyttigt att lagstiftningen för utrikes och inrikes vexlar blefve gemensam. ! Talaren hade delat denna åsigt, . Men detta hin