tygelse, som han bär förr yttrat. Ett sådant låningssätt
vore stridande mot lagen och allmänhetens derpå grundade
begrepp om rätt eller orätt. Men äfven den fördel, som
man velat arithmetice bevisa, vore falsk; ty ehuru det 1lå-
Ae. uträkna sig, att om man blott finge Go proeent af ka-
pitalet. mot 3 ploc. årlig ränta, man! på 37 år, om amor-
tissementet ställdes på en proc., väl skulle utbetala min-
dre än om han fått full valuta mot 4 proc., så kunde man
likväl antaga alt denna vinst, fördelad på en hel nation,
icke skulle innebära någon verklig fördel för densamma,
Man borde besinna att -kapitalegare troligen icke skulle
ingå på ett lånesätt, som beröfvade dem en obestridlig
ränteinkomst, för den ögonbliekl ga fördelen af rabattsum-
man; äfvensom att det icke är långifvaren, som kontrahe-
herar om statslån, utan att detta vore en sär-kild Mäklare-
klass, hvilken nödvändigt -derpå måste hafva sin vinst.
Erfarenheten visade alt någon stat aldrig begagnat detta
lånesätt utan a!t framgå på den började banan, till de
skattdragands ökade lidanden. Då systemet dessutom
ytterst afsåg att kasta de närvarande bördorne på efterkom-
marde, kunde talaren ej ingå på förändrande af Bonde-
Siåndets fattade beslut. Hen afslog derföre inbjudnin-
en.
; JÖNS JÖNSSON från Skåne heppades att Ståndet icke
måtte frångå sitt redan fattade välgrundade beslat i frå-
gan om tillstyrkte afslag af Utskottets inbjudning. Den
redan en gång försiggångne voteringen i Förstärkta Stats-
Utskottet hade med 77 röster mot 42 utfallit till antagan-
de af Bonde-Ståndets beslut, och utgången af en ny vote-
ring skulle troligen blifva densamma.
ANDER DANIELS:ON: Det vore beklagligt om Bon-
de-Ståndet;skulle i denna sak låta fö: villa sig af de skenbara
fördelarne utaf de med rabatt tagne Statslånen, samt för-
gäta såväl den allmänna opinionen mot sådana Statsbedrä-
gerier, som våra egna lagars syftnirg, att vid alla afhand-
l:pgar afleda ocker och bedrägliga transaktioner. Natio-
nens allmänna tänkesätt angående bela låneoperationen, äf-
ven sedan den inskränkts till den vidunderhiga garantien,
är väl bekant, och det synes, stt ipgen tänkande infödd
man skulle kunna gå in på en oseration, som obestridli-
gen är af natur, att ej gifva laglig säkerhet för återbetal-
ningen. Men det oaktadt synes man önska att tvertemot
dessa vigtiga skäl göra ett försök med införandet af ett sy-
stem, som ytterst hvilar på den satsen: att den enskilte
måste förlora, för att Staten skulle vinna. Om man litet
tänkte på saken, vore det ju tydligt, att i den vanliga ord-
ningen skulle Staten ej kunna få pengar mat 5 proc., utan
emot nära 20 proc. rabatt, då allmänna räntan är 6 proc.
och om man finge lånet blott emot 10 proc. rabatt,
grundade sig ju företaget på erbjudande af andre fördelar
ät långifvaren, än erbjudande af blotta räntan. Dessa fördelar
voro inga andra, än de samma de vinna genom det vanliga
offentliga obligationssystemet, med unantag af fondspelet
på börserne. Man skulle alltså förrycka våra vanliga kre-
ditbruk ch medgifva ett offentligt scbackrerisystem. Ta-
laren icke allenast afstyrkte nbjudningens antagande och
förklarade att han framhärdade i Ståndet: förut fattade be-
slut, utan arsåg sig äfven böra offentligt yttra den öfver-
vertygelse att det vore Riks-Stånden ovärdigt, att gensm
ett sådant beslut, som det ifrågavarande, inieda någor i
transaktioner med allmänna inrättningar, på ett sätt, som
i sig sjelf vore så stridande mot rättsbegreppet, att om
en förändring af större politisk vigt invom landet inträffa-
de, säkerligen jordsgarne skulle förlora sjelfva rabattvir-
sten cch ännu mer, då ingen domstol kunde ålägga lånta-
gärne att betala mer än hvad de offentligen inför hela na-
tionens ögon emottagit.
(Fortsättr, följe).
Vid diskussion bos Bondeståndet om StatsUtskot-
otets sednare utlåtande, angående lånet till hypo-
teksföreningarne och .vilkoren derföre var endast
följande yttrande att märka:
I anledning af StatsUtskottets utlåtande N:o 423 har jag
faonit mig föranlåten yttra min mening.
Såsom icke tillhörande den majoritet, byars röst har lyckats
göra sig gällande till antagandet af Ridderskapet och Adelns
inbjudning rörande Riksgälds-kontorets garanti för de lån,
som hypoteksföreningar komma att upptaga; anser jag mig
äga största skäl att understödja hvad Hr Bruks-Pätron Pe-
trå, såscm ledamot inom Bcrgare ståndet, i sin väckta och
till StatsUtksottet remitterade xi otion har anfört.
Motionären har, till stöd för en åsyftad framgång åbero-
pat 69 S. Regeringsformen, som ibland annat innefattar
Riksgälds k ntorets styrelse och förvaltning; och sålunda
synes äga ostridiga skäl för sin dervid hafda åsigt: Men
Utskottet har deremot på lösliga grunder lemnat denna
motion utan afseende.
Lika med motionären anser jag att det af Hr af Billbergh i
sin reservation uppgjorda förslag, har, emot Gruudlagens bok-
stafliga lydelse, Vunnit framgång.
Det synes nu alltså vara hög tid inne att söka afböja ett
efter min tanka begånget misstag, hvilket med en röst plu-
ralitet inom Bonde ståndet har tillkommit, och som, efter
alt utseende, för framtiden kommer att verka menligt för
hela Svenska Nationen,
Klagan och missnöje höres ifrån nästan alla orter af Ri-
ket, icke allenast öfver den långa tidsutdiägt våra Riksda-
gar upptager, utan äfven det handlingssätt, som såväl vid
sistl. som äfven vid innevarande Riksdag har gjort sig gäl-
lande inom representationen. Om man sålunda icke för-
mår att här tillvägabiinga något, som till fädernes-
landets bästa kan vara ländande; så anser jag likväl det
vara vår ovilkorliga pligt; att söka undanrödja, hvad som
man för ögonen solklart kan inse för samhällets bestånd
vara vådligt.
. 4 mL - AS om I vå vE