RR höfde rätta sig och som kunde fullkomligen ansvarsfria till dödsdagen: bebålla sne platser allenast de förmådde att hörbart f protokollisten. utala de orden: Om Eders Maj: allernådigast gör så eller så, så anhåller jag i djupaste underdånighet at få mig reservera emot detta Landsfaderliga beslot, — N Nej Hr artilelföraitare; troligen har detta 1:ka litet varit Lsgsiiftareras mening, som det motsvarar nationens fordringar af dessa sina yppersta, redligaste och mest frisinoade män, som åtagit sig det ansvarsfulla kallet att gifva sin Konung goda råd. Att så ej var Lagstiftarenas mening kan synas af de tryckta motiverne till 1809 års konstitution, och om nationens önskan i detta tall kan hvem som viil öfvertyga sig, som behagar ingå i samtal bärem med bildade individer öfver hela landet, NB om frågaren ej misstänkes för att göra ett dåligt bruk af ett upprigtigt tillkännagifvsnde af dessa individers tänkesätt. . Någon ministerstyrelse, organiserad efter Engelsk eller Fransk modell har jag just ej hört af mnationen önskas, blott våri Statsråd erhåller en förbättrad orgauisatiop; Och om sådane män altid dertill utvaldes, som kände nationens nuvarande bildninogsgrad och önskningar, som så tillsägandes uppväxt med de begrepp, som nu allmänt råda om menniskovärde och menniskorättigheter; som alltid utan fruktan, utan biafsigter och utan all: partisinne meddelade Konungen efter sin bästa öfveriygelse goda råd; så låter det ej tävka sig att en eller annan, än aldrig så stor favorit, skulle kunna i längden verka på en Konungs beslut emot ett så sem mansatt Statsråds alltid mogna, vördsamt men alfvarligt uttalade råd och föreställningar. — Att åter tro det Korungen skulle ofta förkasta dessa sna lagliga Rådgifvares föreställningar, hvars redlighet han kände, utan att dertill hemta anledning af andra personers intalan, de må nu kallas favoriter, extra näsor eller hvad man behagar, tyckes mig lika, litet tänkbart man behöfde befara under närvarande förhållanden eller det som den närmast kommende tiden visar oss. . Det är icke min mening att steg om steg följa artikelförfattaren genom den långa slingrande artikeln. Dertill fattas mig både tid och förmåga. Jag har endast velat uttrycka en redlig och upprigtig Svensk medborgares tanåar i hvad som rörer hufvudssken: Stats-Rådets ansvarighet och den med deras platser afsedda nytta för fäderneslardet, som lönar dem, äfvensom det missnöje, bvaraf jag intogs när jag fann en en så oförväntad sats, som våra högsta Embetsmäns på en gång moraliska cch juridiska ansvarsfrihet offentligen yrkas i en Regeringens egen tidning, utgifven i ett så kalladt konstitutionelt land — — — Jag kan dock ej lemna helt och hållet den långa artikeln, utan att göra en och annan anmärkning vid åtskilliga af de deruti yttrade bisatserne. . Så t. ex. har det kostat mig mycken möda, vutan att jag rätt vunnit ändamålet, att räkva ut, hvilka personer artikelförfattaren anser så qvahficerade, att de må öga rätt att tala i folkets namn eller offentligen opponera sig emot Styrelsens åtgärdsr. På ett ställe säger han, att en sådan må ingalunda i något fall vara subaltern:; — han skail således äga tromans grad och vara gråhårig. — Straxt derefter yttrar författaren, att blott den, som står högst i förtjenster om fäderveslandet , har rätt att afkunna en sådan dom. Hvilka förtjenster menar bär författaren? Skall ban bafsa grånai på tjenstemannabanvan, eller gjort lysande krigsbragder, eller gifvit be:ydliga understöd till vyttiga inrättningar, eller månne det ej äfven kan få avses som förtjenster om föderneslandet, att hafva under deltagandet i Representatiopen fästat Regeringens och nationens uppmärksamhet på sig inrotande missbruk eller på felaktigheter i vår Lagstiftning; att hafva med sans och värdighet ifiat mot alla slag af orättvisa, att hafva vågat tillstyrka en för vårt fattiga land så oundgänglig sparsamhet i allmänna utgifter, och att bafva gjort det på ett sätt alt det ålminstone väckt nationens sympati. Jeg förmodar stt sådane förtjenster äfven menas af författaren; men hvarföre nödvändigt förena detta vilkor med, det föregående och det efterföljande om den utmärkte persouligheten? och huru förena det I med den demokratiska anda han funnit hos Svenska nationen. Man kan ju tänta sig en tidigt utbildad man eller en som af hvarjebhanda orsaker så 108 s . oe . 0 ss 4 Oo