en annan gjorde anmarknmog trop de brutvt pour
une omlette anser jag att Banko-Utskottet bordt,
med föranledande af erhållen återremiss, för Rikeis
Ständer utreda några serskilta derutinnan hos Ut-
skottet förekomne högst anmärkningsvärda omstän-
digneter. Underlåtenheten i detta hänseende har
baft den följd, att Regeringens egen TidningsRe-
daktion, uti ett bihang för den 8 nästledne Maj in-
fört ett af Utskottets ordförande, under diskussi-
onen i ämnet på Riddarhuset den 4 dennes afgifvet
yttrande, hvilket synbarligen åsyftar att i sin
mohn bidraga till Allmänhetens förvillande och
förledande. Banvko-Utskoitets Ordförande har der,
med den skicklighet, som är honom egen, bland
andra vilseförande framställningar, sökt kasta skug
ga på dem som mest knota så väl öfver Riksda-
gens längd, som öfver Regeringens och dess medhål-
lares bemödanden att förlänga den; i sammanhang
hvarmed han antydt, att denna fraktion af op-
positionen skall ulöfsa sin pligt att hålla emot
i sak, äfven liksom för ro skull, vilja upphöja Re-
presentationens myndighet på Regeringens bekost-
nad och i trotts af tydlig lag. — Öfverhufvud
taget är nu mera i visst afseende oskadligt hvad
ifrågavarande Representant gör och låter, ty me-
delst den kedja af motsägelser som hela hans Riks-
dagsmannabana företer, har han dragit försorg der-
om, att han öfverallt är i sina Riksdagsförhandlin-
gar så fullständigt vederlagd, att hvarje offentligt
yttrande af bonom i den nyare tiden snart sagt
har sin fullkomliga motsats uti hvad han förut
å Riksdagarna skrifvit och talat. De beskyllnin-
gar af ofvanvämde eftertänkl ga egenskap, som dec-
ne Riksdags Talare framkastat emot några af sina
med-representianter, betyda intet inför Rikets
Ständer, bland hvilka, — Talaren sjelf icke ens
undantagen, — troligen ej finnes någon som sätter
minsta tillit till ifrågavarande beskyllningar. Men
då man i förtröstan på fortfarande undseende
bo; Banko-Utskottet, sökt att på ofvanförmälte
sätt, med anförande af Banko-Utsk:s. ordförandes
grundlösa upgifter, missleda den stora allmänhe-
ten, bör åtminstone den sannivg förkunnas, att
samma myndighet som es del af Representationen
skall, enligt samma ordförandes anklagelse, hafva
sökt, att i trotis af tydlig lag, på Regeriagens be-
kostnad usurpera, icke är någon annan än den,
som Hans Maj:t Konungen sjelf, i närvaro af Riks-
dagens högsta funktionärer, nyligen förklarat Sig
icke lagligen ega och icke någonsin eftersträfva.
Jag reserverar mig således icke mot det slut, hvari
Banko-Utskottet i sitt förberörde betänkande stan-
rat, men emot den i svaret på återremissen fö-
refunne ofullsändighet, hvaremot Regeringens i
Statstidningen inrflytelseegande organer tagit sig
anledning, att under antydt aifvar, framlägga in-
för allmänheten en skildring, som utan hin-
der deraf att Utskottets ordförande densam-
ma författat, ugör en fullkomlig parodi på
Svenska ve balöfversättningen af det i nyssnäm-
de tidning så ofta förekommande Ordet Philalethes.
Banko-U:skottet har, vid besvsrandet af Preste- och
Bonde-Ståndens återremiss på Utskottets memorial
N:o 131, rörande frågan om Kongl. Maj:ts medver-
kan till upptagande, vid möjligen framdeles tör ban-
ken inträffande behof, af ett utländskt kreditiv, ic-
ke lemnat något utlåtande öfver det, af en Preste-
Ståndets ledamot, i ämnet afgifne märsliga anfö-
rande, hvilket i Statstidoingen den 7 nästl. Maj fn-
nes reproduceradt. Ehuru jag fulliomligt gillar Ut-
skottets åsigter i hufvudsaken,; sådane de finnas ut-
tryckte i Utskottets betänkande N:o 142, måste jag
dock reservera mig i anledning af Utskottets förbi-
seende af den vederläggning, scm de i nyssnämnde
anförande framkastade vådliga sater, påka.la. Med-
I gifvande möjligheten, att Bankofullmäktige kunsna
utan Konuagens biträde erhålla utländsk kredit, har
Högvördige Ståndets nyssnämde Talare antydt, att
Kongl. Maj:t tilläfsentyrs, finvande sig försärmad
i sina Konungsliga prerogativer, kunde komma att
motverka Bankostyrelsens åtgärder för utländskt iåns
erhållande och i sådan afsigt högtidligen förklara,
att så vida Riket utan Kongl. Maj:ts setskap och
samtycke belas:as med utländsk gäld, Kongl. Maj:t
icke, till lånets återgäldarde, vidtager något af Dess
Kongl. makt och myndighet beroende steg, hvaraf,
enligt samma Talares förmenanrde, följderne kunde
blifva, att Bankostyrelsen, efter Rikets Ständers åt-
skiljande, funne sig försatt i för lägenhet att uppfyl-
la de såsom grund för realisationen bestämda vwil-
kor, att enda frukterne af denna långa och för lan-
IT ss I oocnsm8v PP Nn 8 fy a
(a