(Insändt)
I andledning af Tablån öfver koleraafgiften i
Aftonbladet erinras: att ehuru Tjenstemän sällan
ega mera iinkonst, än hvartill de blifvit taxerade,
så är det deremot vanligt, att Näringsidkare, taxe-
rade för 1,000 Rdr, och således ibland de förmög-
nare, egå 2, 3, 4 eller flere tusen Ridr:s inkomst.
Det händer, till och med att näringsidkare blifva taxe-
rade endast för så mycket, som åtgår till deras
stall och ekipager, hvilka, begagnade a la Fru von
Grossen, nog kosta egaren de 800 Rdr hvarföre
man ser honom vara taxerad. Man medger väl
att näringsidkande uslingar, som aldeles ingen skatt
kuana betala, också blifvit efter 800 Adr taxerade;
men detta synes hafva skett för konseqvensens och
för principens skuld. Detta kunde möjligen ock
hafva de sedaare åren undergått någon förändring;
hvilket likväl betviflas, emedan för några år sedan
en taxeringskommitid yrkade kraftiga och ännu
strängare åtgärders vidtagande, emot de fattiga us
lingarne.. Kommittedn ansåg nemligen de fattiga
böra fråndömas deras borgerliga rättighet att för-
svara arbetare (ett förfång för de rikare som na-
turligtvis ingenting kunde förtjena på de arbetare
som de fattige försvarade.) Dessa fakta synas i alla
fall fordra en omarbetning af Tablån.
Angående den föreslagna kapitationsafgiften, får
man betyga sin förundran öfver att ej denna för-
Wäffliga grund för skatters fördelande emellan skatt-
skyldige, blifvit af Tablå-författaren ensamt före-
slagen. Den har troligen sin upprinnelse från
Wisinga - tiderna, och synes bafva i vår tid
med förkärlek biifrit använd. Rikets Ständer
hafva efter denna gruod, anset rättvist, att
millionären, som emot 5 procent förräntat sina
kapitaler, och barkbrödätares, böra med lika be-
lopp bidraga till statsbehofven; under det samma
ständer så noga tillsett att ingen inkomst må und-
gå skatt, att fattigförsörjningsanstalterna till och
med, nu mera betala bevillning, hvilket säkert ej
hade fallit Wikingarne in att. påbjuda. Kurhus —,
Biddarhus — och flere andra afgifter, utgöras efter
Wikingasystemet. Jemlikheter, så otjenlig för öf-
rigt, är likväl användbar i beskattningsväg.