See TB YETIEPUIRBEON ICKE OgtF MaStTe tUlgangar 1IOr sa
beskaffade, i Riksstaten icke kalkylerade behof, så måste
det vara klart att denna extra utgift skall fyllas genom be
villning. Frågan kan således föranleda till beskattning och
måste, efter min öfvertygelse, utur denna synpunkt betrak-
tas, i hvilket fall Borgare-Ståndets mening, som, eburu den
icke kunnat öfver Hr af Billbergs af de öfrige trenne Riks.
Ständen hufvudsakligen antagne reservation, utur ofvan an-
förde skäl, uttala sig, måste anses innefatta afslag till den-
samwa, borde ega grundlagsenlig rätt att göra sig gällande.
Min öfvertygelse är alltså den, att Stats-Utskottet, om ens
någon åtgärd bort vidtagas, haft för oeftergifl:g skyldighet att
förvisa ämnet till förstärkt Stats-Utskott, åsom den högste Do-
maren i så beska ffade frågor, samt följaktligen uppgöra förslag
till voteringspropositioner, med afslag å Hr at Billbergs reserva-
tion såsom n ej eller kontra proposition. 1 detta fall hade frå-
gan åtminstone fått ett sken af grundlagsenlig behandling,
och den i Riksdagshistorien troligen förut ej sporda händel-
sen, att allmänna ärenden anses afzjorda, utan att alla riks-
stånden yttrat sig för bifall eller afslag, till sin efter-
tänkliga beskaffenhet blifvit något mildrad. Ensamt utur
detta skäl yrkar jag alltså återremiss af betänkandet, full-
komligt öfvertygad att om StatsUtskottet vid närmare öf-
vervägande gillar denna min åsigt om ärendets enda rätta
behand:ing, votetingen i förstärkt StatsUtskott skall göra
all reglementering för hypstheksföreningar öfrerflödig, sedan
mången af dem, hvilka fastnat på den utkastade kroken, se-
dermera torde hafva insett sitt misstag, -— Härefter öfver-
gick talaren till granskning af det förslag till bufvudgrun-
der för bypotheksföreningar, som belänkandet innehåller
ceh framställde mot detta en mängd anmärkningar:
Hr HESSLE: Uti detta memorial finnes pag. 1. Litt.
A. upptaget, att det är trenne stånds beslut, som grundat
StatsUtskottets åtgärd med befattnirgen af förevarande frå-
ga. Härigenom visar det sig att det ingalunda är Rikets
Ständer, som bestutat att garanti skall meddelas hypo-
theksföreningar, hvilka varda organiserade enligt stadgade
hufvudgrunder. Utskottet erkänuer att de stånd, hvilka
fattat nämnde beslut, icke bestämt af hvem dessa hufvud-
gcunder skola stadgas eller på hvad sätt desamma böra
uppgöras, men Utskottet har för förutsättningen att Rikets
Ständer sjelfve skulle bestämma dessa hufvudgrunder, och
det af Utskottet derefter uppgjorda förslag, hämtat anled-
ning från Friherre Nordins motisn, som innefattar ett slags
påstående om solidarisk ansvarighet för Ledamöterne af hy-
potbeksförening att uppgöra hufsudgrunder för en sådan
inrättning, e!!er innebär förklaring af de trenne Riksstån-
dens beslut. Efter min tanke hade Utskottet bortstanna vid
att från dessa stånd infordra en sådan förklaring, och först
då en slik afgifven förklaring funnits nöjaktig, befatta sig
med behandlingen af sjelfva frågan, Måhända jag uti min
förmodan mi-stager mig, men jag tror det icke, helst
de tre stånd, som beslutat att garanti skulle af staten åt
bypoteksföreningar lemnas, icke åsyftat att StatsUtskottet
bort uppgöra stommen för de reglementariska föreskrifter-
ne, och om detta iakttagits, hade både StatsUtskottet och
Rikets Ständer blifvit befriade från vidare befattning med
detta ärende. För min del är jag öfvertygad att om hypo-
teksföreningar i Sverge, emot förmodan, skulle uppstå med
nu gällande hypotheks- och förmåusrättslagar, ledamöterne
af en sådan inrättning handlade för sig sjelfve bäst och sä-
krast, om de uppgjorde reglementen, hvarefter de hade att
operera, och att de statuter som a priori uppgöras, på in-
tet sätt försäkra staten från förlust å den lemnade garanti-
en. eller komma att för hypotheksföreninza: ne blifva af väl-
görande verkningar, utan hvilka man må önska att de ej
må uppstå af drifhusplantor. Lika med prosten Östberg
anser jag Utskottet ej bort befatta sig med uppgörandet af
de föreslagna hufvudgrunderne, och ogillar ur sådan åsiot
behandlingen af hela denna fråga. — Men för den bändel-
se att denna talares åsigt icke skulle finnas vara riktig
eller af ståndet delas, utan man skulle anse sig nödsakad
ipgå i pröfning af de reglementariska fö reskrifterne, ville
talaren emot. de af Utskottet uppgjorda bufvudgrunderne
framställa sina anmärkningar, hvartill han derefter öfver-
ick.— -
Hr PETRE uppläste först den motion om åtgärder till
Riksdagens förkortande, son vi förut i denna tidning in-
fört. Derefter öfvergick talaren till det ifrågavarande be-
tänkandet, hvaröfver han sade sig ännu en stund skolat ba
iakttagit tystnad, derest han icke af Hrr Hessles och
Holms yttrande funnit sig uppmanad att taga till ordet. —
Hr Hessles ivgress innefattar, ytttrade talaren, en af de
anmärkvingar, som jag förgäfves framstält i Utskottet och
föreställa mig att StatsUtskottet skulle tillåta sig, att, på
ätt dess förevarande memorial visar, formligen advocera
för att få en eljest saknad anledning att afgifva ifrågavarande
förslag. Att opåkalladt och i ett lagstridigt ändamål företaga
sig att bereda förtydligande af de trenne öfriga Riksståndens
outransakliga beslut, — att fordra af det fjerde, uti nämnde
beslut icke delaktiga Ståndet, att detsamma, ehuru främman-
de för hela saken :och de konstiga förberedelserna till dess
genomdrifvande, skall ingå i pröfning om sättet att afhjel-
pa oformligheterne i de 3:ne öfrige Ståndens omförmälte
peslut, synes Vara mindre tillständigt ett Utskott, som i
grundlag fått sig tillagd rättigheten alt i dylika fall som
detta, hos vederbörande Riksstånd göra remonstrationer.
Dock åenna förhatliga sek har bland allt annat ondt som
I den åstadkommit, äfven verkat splittring emellan eljest
förenade sinnen! Emot min förrberörde, inom Utskottet
framställde, anmärkning talade en min högt värderade vän
och det dröjde icke lärge förr än den sistnämnde fick från
författaren till den namnkunniga reservation, som innehål-
ler. garanti-projektel, emottaga ett af dess uppträdande, mot
mig motiveradt, inför Utskottet ljudeligen framstäldt för-
klarande af högaktning och tacksambet. — Sedan talaren
härefter yttrat sig öfver Hrr Hessles ach Holms anföranden,
fortfor han: -Utan tvifvel kunde Borgare Ståndet icke gö-
ra något bättre, än vägra att till pröfning upptiga ett ber
tänkande, hvars basis är laglösket, och hvars syftning är
laglöshetens befordrande. Det inträffar visserligen ofta in.
om represen!ationen att ett Riksstånd blifyer öfverröstadt
20 fälla lt: sar mm 2ckarmAt Anns Lp a Kg