Mel tj, UV 00 hg
advokater. Utan att nu vilja ingå i någon detalj-pröfnins,
förenad: sig talaren med dem sow bezart återremiss, och
önskade att 17498 års vexelstadga måtte till sina hufsud-
grunder blifva bibehålien. Man kunde antiogen till den-
na göra ett tillägg rörande iurikes vexlar, eller ock för
dem stadga en serskild, kort och lämplig, lätt begriplig
132.
Hr EKERMAN fann visserligen, i afeeende på hvad en
talare anfört, att vingleri skule skyddas om man brttog
etadgande! i 40 5. om att man för vexel kunde sökas der
man an!riff.de ; men detta vore jusi ett bevis för olämp-
ligheten af inrikes vexlar.
är JSB. WINBLAD hade trott att icgen minimi-summa
för inrikes vexiar bort bestämmas. men, om sädaent skolat
ske, hade den bort fastställas till 5 Rdr 50; yrkade åter-
remiss.
tir HESSLE: att det vor2 ett oegentligt uttryck att sä-
ga det man ville stifts en lag för utrikes vexlar; det vore
ju Bifvet stt Svenska folket och dess regering ej kunna gö-
ra någon lg, om gäller utom riket. Man hade nu här
högt prisat 1748 äss vexeltaaga: emot densamma måtie ej
besöfva anföras aunat, än att fästa de värde talarnes upp-
märksamhet på de många förklaringar, och förklariegar
öfver dessa förklaringar, sim sedan den utkom, deröfver
blifvit utfärdade. Talaren trodde, att de här gjorde au-
märkning:r skulle förfalla, om de rätt betraktades; de
rättsprinciper, som i detta lagstiftning :irane gjort sig gäl-
lande och vi:at sin ny:ta i Frankrike, Preussen, Holland,
måtte här vara antaclige. — I afsecude på 49 S., så borde
man ej förtaga vexlar ett stöd, som löpande reverscr re-
dan hos oss äga. — Här vore nu förnämligast fråga om att
gil.a hufvudprinciperne i det försvarande jagförslaget, uti
hvilka, i händolse af återremiss, någon ändring ej lärer
inom Utskottet kuna ske; ett afl:g och en återremiss
vore således i sjelfva verket detsamma. För sin del vore
talaren öfsertygad a:t förstaget, så väl från theoretisk som
praktisk synpunk: betraktadt, kuade båila profvei, och yr-
kade derföre bifall.
He LINDESHOLM instärde till alla delar höruti, och
hemställde huruvida ej de talare, som yrkat återremiss,
handlat öppnare och hättre om de rent sf yrkat afslag, då
någon omarbetning ej kan ske eller medninnas. i
Her LAKE, CEDERBORG och HELLEDAIJ förenade
sig med Hz Hessle.
Hr ZANDER: att han alltifrån sin ungdom tillbört
handeln, det yrke uti hvilket vexel-transaktioner hafva sin
existence, sitt lif. Under sitt il:rårsga vistaede på utri-
kes välkände handelsplatser, huds talaren erfarit att vycx-
ar af alla möjliga Bpaturer förekomma och cirkulerade så
1ifligt, att han deraf fattat den öfvertygelsen, att vexel-
transaktioner för handel och näringar voro lisa så nödvan-
diga för en liflig varuomsättniog, som biodets obehindrade
omlopp i menniskokroppen, för des; fortfaraude existe:ce.
Talaren förenade sig derföre med dem, som giilat ilagför-
slaget; efter noga granskning hade han funnit, att de tör-
ändringar af 1748 års stadga, som ui densamma blifvit
framställde, voro af erfarenhe!en och tidsandau högst på-
kallade. Talaren hembar Utskottet sin sersk lta tacksam-
het för dess vitfulla cch eniga arbete, vid hvars afslutan-
dd: sakrika råd blifvit ichämtade af aktade medlemmar af
Stockholms Börs, hvilket allt bevisade Utsiottets allvar!i-
ga vilja att befordra den goda saken, som säkert skall
upplifva vår synbart med hvarje dag aftynande handel, samt
uvpmuntra och uppmana den inbemske näringsidkaren, att
g now egh drift och omtacka finna utvägar till sana lof-
liga industriföretag, hvaraf åter onekligen skall följa: till-
verkvingeraes förbättring och lifligare omsätta:ug.
Hr PET::E ville icke biträda den, eftee hvad man
kunde se, oundvikliga omrösiningen, utan att först
h:fva förklarat, det han anssäg Lag-Utskottets aifcå-
gavarande betänkande, om än i några mirdre vär
sendtliga delar påkaliande erinringar, doca vara af egen-
skap, att hvad deruti afhandlade ämn.: vidkommer, motsva-
ra tidens fordringar och behof och således vara förtjent af
Borgare ståndets bifall — -—- ett omdöme till hvilket tala-
ren af saktunniga personers yttranden hämtat ledning och
tillförlitlig grund. Vid fråga om ett väl utarbetadt lagför-
slag hvartill beslut blifvit fattadt, cfter granskning af an-
dra länders lagstiftning, efter öfvervägande af ala skilda
oviniorer och efter sorgfälligt aktgifvande på en snart bun-
dradeårig erfarerhet om den gamia växelstadgans brister
måste man antingen bifalla en bloc eller ock förkasta i
sin. helhet, ty svårligen kunde man någonsin tillegna sig
nya förbättrade lagar, om förtjenstfulia, låsgsamt mogna-
de förslag dertill skulle hos Riiets Ständer styckas och
sönderslitas och ständens samlingsrum göras till tummel-
plats för stridiga intressens hvarandra motsatta tankeyttrin-
gar. Det vore således med föresats talaren afhölle sig att
nu till betänkandets motståndare, Hr Ekerman, afgifva en
vederläggning, hvartill han sade det han i handom hade
förträffiiga materialer. — Lemnade voteringen det ledsam-
ma resultat, att Hr Ekerman vann den af honom yrkade
å:erremiss, hvilket i sjelfva verket fruktansvärdt vore det-
samma som ctt afslag, så skuile talaren begagna sin rätt
att låta återremissen åtföljas af ett svar på alla Hr Eker-
mans anmärkningar. Talaren nyttjade tillfället att i likhet
med en och annan föregången talare fästa uppmärksamhe-
ten derpå, att man icke för en önskad förändring vare sig
i redaktionen eller i något mindre vigtigt fall, borde utsät-
ta sig för äfventyret att förlora allt det goda, som ifråga-
varande nya lagförslag innebär. I förhoppning på Kongl.
Maj:ts sanktion dertill, borde således de sum pitälska för
saken, icke för någon mindre betydande anmärkning under-
läta att nu genast antaga förslaget, ty genom en sådan un-
de: låtenhet kunde de, emot sin vilja, komma att arbeta dess
antagonister i händerna. Talaren anhöll i förväg om vote-
ring. Med Hr Petrå förenade sig Hr FALHEM. — Hr
HBELSINGIUS kunde ej gilla de i lagförslaget framställde
principerna och förnyade derföre sin ankålian om återre-
miss. — Det vore lätt att begripa det inrikes vexlar äro
sådane, som dragas af inrikes man på inrikes man, hvare-
mot utrikes vexlar dragas af inrikes man på utrikes man
eller tvärtom. Den d:finition af annan beskaffenhet som