Mel tj, UV 00 hg advokater. Utan att nu vilja ingå i någon detalj-pröfnins, förenad: sig talaren med dem sow bezart återremiss, och önskade att 17498 års vexelstadga måtte till sina hufsudgrunder blifva bibehålien. Man kunde antiogen till denna göra ett tillägg rörande iurikes vexlar, eller ock för dem stadga en serskild, kort och lämplig, lätt begriplig 132. Hr EKERMAN fann visserligen, i afeeende på hvad en talare anfört, att vingleri skule skyddas om man brttog etadgande! i 40 5. om att man för vexel kunde sökas der man an!riff.de ; men detta vore jusi ett bevis för olämpligheten af inrikes vexlar. är JSB. WINBLAD hade trott att icgen minimi-summa för inrikes vexiar bort bestämmas. men, om sädaent skolat ske, hade den bort fastställas till 5 Rdr 50; yrkade återremiss. tir HESSLE: att det vor2 ett oegentligt uttryck att säga det man ville stifts en lag för utrikes vexlar; det vore ju Bifvet stt Svenska folket och dess regering ej kunna göra någon lg, om gäller utom riket. Man hade nu här högt prisat 1748 äss vexeltaaga: emot densamma måtie ej besöfva anföras aunat, än att fästa de värde talarnes uppmärksamhet på de många förklaringar, och förklariegar öfver dessa förklaringar, sim sedan den utkom, deröfver blifvit utfärdade. Talaren trodde, att de här gjorde aumärkning:r skulle förfalla, om de rätt betraktades; de rättsprinciper, som i detta lagstiftning :irane gjort sig gällande och vi:at sin ny:ta i Frankrike, Preussen, Holland, måtte här vara antaclige. — I afsecude på 49 S., så borde man ej förtaga vexlar ett stöd, som löpande reverscr redan hos oss äga. — Här vore nu förnämligast fråga om att gil.a hufvudprinciperne i det försvarande jagförslaget, uti hvilka, i händolse af återremiss, någon ändring ej lärer inom Utskottet kuna ske; ett afl:g och en återremiss vore således i sjelfva verket detsamma. För sin del vore talaren öfsertygad a:t förstaget, så väl från theoretisk som praktisk synpunk: betraktadt, kuade båila profvei, och yrkade derföre bifall. He LINDESHOLM instärde till alla delar höruti, och hemställde huruvida ej de talare, som yrkat återremiss, handlat öppnare och hättre om de rent sf yrkat afslag, då någon omarbetning ej kan ske eller medninnas. i Her LAKE, CEDERBORG och HELLEDAIJ förenade sig med Hz Hessle. Hr ZANDER: att han alltifrån sin ungdom tillbört handeln, det yrke uti hvilket vexel-transaktioner hafva sin existence, sitt lif. Under sitt il:rårsga vistaede på utrikes välkände handelsplatser, huds talaren erfarit att vycxar af alla möjliga Bpaturer förekomma och cirkulerade så 1ifligt, att han deraf fattat den öfvertygelsen, att vexeltransaktioner för handel och näringar voro lisa så nödvandiga för en liflig varuomsättniog, som biodets obehindrade omlopp i menniskokroppen, för des; fortfaraude existe:ce. Talaren förenade sig derföre med dem, som giilat ilagförslaget; efter noga granskning hade han funnit, att de törändringar af 1748 års stadga, som ui densamma blifvit framställde, voro af erfarenhe!en och tidsandau högst påkallade. Talaren hembar Utskottet sin sersk lta tacksamhet för dess vitfulla cch eniga arbete, vid hvars afslutandd: sakrika råd blifvit ichämtade af aktade medlemmar af Stockholms Börs, hvilket allt bevisade Utsiottets allvar!iga vilja att befordra den goda saken, som säkert skall upplifva vår synbart med hvarje dag aftynande handel, samt uvpmuntra och uppmana den inbemske näringsidkaren, att g now egh drift och omtacka finna utvägar till sana lofliga industriföretag, hvaraf åter onekligen skall följa: tillverkvingeraes förbättring och lifligare omsätta:ug. Hr PET::E ville icke biträda den, eftee hvad man kunde se, oundvikliga omrösiningen, utan att först h:fva förklarat, det han anssäg Lag-Utskottets aifcågavarande betänkande, om än i några mirdre vär sendtliga delar påkaliande erinringar, doca vara af egenskap, att hvad deruti afhandlade ämn.: vidkommer, motsvara tidens fordringar och behof och således vara förtjent af Borgare ståndets bifall — -—ett omdöme till hvilket talaren af saktunniga personers yttranden hämtat ledning och tillförlitlig grund. Vid fråga om ett väl utarbetadt lagförslag hvartill beslut blifvit fattadt, cfter granskning af andra länders lagstiftning, efter öfvervägande af ala skilda oviniorer och efter sorgfälligt aktgifvande på en snart bundradeårig erfarerhet om den gamia växelstadgans brister måste man antingen bifalla en bloc eller ock förkasta i sin. helhet, ty svårligen kunde man någonsin tillegna sig nya förbättrade lagar, om förtjenstfulia, låsgsamt mognade förslag dertill skulle hos Riiets Ständer styckas och sönderslitas och ständens samlingsrum göras till tummelplats för stridiga intressens hvarandra motsatta tankeyttringar. Det vore således med föresats talaren afhölle sig att nu till betänkandets motståndare, Hr Ekerman, afgifva en vederläggning, hvartill han sade det han i handom hade förträffiiga materialer. — Lemnade voteringen det ledsamma resultat, att Hr Ekerman vann den af honom yrkade å:erremiss, hvilket i sjelfva verket fruktansvärdt vore detsamma som ctt afslag, så skuile talaren begagna sin rätt att låta återremissen åtföljas af ett svar på alla Hr Ekermans anmärkningar. Talaren nyttjade tillfället att i likhet med en och annan föregången talare fästa uppmärksamheten derpå, att man icke för en önskad förändring vare sig i redaktionen eller i något mindre vigtigt fall, borde utsätta sig för äfventyret att förlora allt det goda, som ifrågavarande nya lagförslag innebär. I förhoppning på Kongl. Maj:ts sanktion dertill, borde således de sum pitälska för saken, icke för någon mindre betydande anmärkning underläta att nu genast antaga förslaget, ty genom en sådan unde: låtenhet kunde de, emot sin vilja, komma att arbeta dess antagonister i händerna. Talaren anhöll i förväg om votering. Med Hr Petrå förenade sig Hr FALHEM. — Hr HBELSINGIUS kunde ej gilla de i lagförslaget framställde principerna och förnyade derföre sin ankålian om återremiss. — Det vore lätt att begripa det inrikes vexlar äro sådane, som dragas af inrikes man på inrikes man, hvaremot utrikes vexlar dragas af inrikes man på utrikes man eller tvärtom. Den d:finition af annan beskaffenhet som